Hans Zetterberg; Klokhet och efterklokhet


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Hans Zetterberg svarar Per Unekel direkt:
K LOKHET OCH
EFTERKLOKHET
HANS ZETTERBERG
Alliför många moderata medarbetare tågade in i kanslihuset i övertygelsen om att samhället
enbart bestod av stat och marknad och att det politiska uppdraget bestod i att förändra ansvarsfördelningen dem emellan. Vad man fatalt nog glömde bort var det civila samhällets existens och
uppgifter.
P
artiernas eftervalsanalyser
penetrerar sällan de egentliga
problemen. De är betyg en
organisation ger sig själv, inte
ett objektivt betyg. De är tillrättalagda for
att passa in i eftervalsperiodens aktuella
politik, inte genuin historia. Givet denna
begränsning har Per Unekel och hans
eftervalsanalytiker presenterat en rapport
med mycket klokhet och en del efterklokhet.
Framtida historiker kommer nog att
betrakta Wibbles finansdepartement som
Bildt-regeringens svaga länk. Det var
svårt for andra departement att ra besked
därifrån, felräkningarna i budgeten var
bedövande, statsskuldens ökning lika
overklig som oförsvarlig. Det misslyckade kronförsvaret 1992 borde i en
normal demokrati ha lett till finansministerns avgång.
statssekreteraren i finansen, Olle
Westberg, avgick i sinom tid för att bli
HANS ZETTERBERG är professor och delägare i
Valuescope A B.
chefredaktör for Expressen. Från den
positionen spelade han en ledande roll i
spridningen av kunskap om statsskulden.
Jag tycker att han på detta sätt återvann
sin heder. Frågan om statsskulden ville
ju flertalet politiker helst undvika.
Vetskapen att i åratal ha spenderat mer än
statens inkomster har gett hela politikerkåren en slags forträngd kollektiv skuldkänsla. Inget parti hade planerat en valrö-
relse kring just denna fråga. Statens upplåning kom däremot att spela en stor roll
i mediernas valrörelse, och socialdemokraterna framstod som skickligare än
regeringen att hantera den diskussionen,
trots att de också var fruktansvärt oförberedda.
Förskräckta partivänner
Den hejdlösa upplåningen under Bildtregeringens tid, som blev känd av en bredare allmänhet först under valrörelsen,
har forskräckt moderata partivänner i den
äldre generationen och gjort partiets
ungdomar förbannade, de måste ju
betala. Låneglada 40-talister som tror att
SVENSK TiDSKRIFT 17
skulder är PR-problem finns det gott om
i Bildts generation; de har uppfostrats i en
socialdemokratisk era då det var lönsammare att låna än att spara. Överallt i
världen gäller annars tumregeln: ”fiscal
responsibility is the special responsibility
of conservative parties”. Det återstår att
se om åsiktsalliansen mellan de äldsta och
de yngsta i partiet i denna viktiga fråga
kommer att ra konsekvenser på framtida
partistämmor.
Självkritik saknas
Självkritiken av den moderatledda regeringens allmänna politik saknas i Per
Unekels uppsats och – med undantag för
problemet med statens upplåning –
behövs den kanske inte. De många återställanden, som s-regeringen nu gör,
påminner den borgerliga väljarkåren om
hur bra politiken egentligen var 1991-94.
EU är ingalunda synonyma. I den kommande EU-politiken kommer det till
exempel att finnas en självklar konservativ strävan att hålla på nationellt självbestämmande närhelst argumenten för
övernationella beslut är tveksamma.
Sammankopplingen må ha varit kostnadseffektiv, men den förledde beslutsfattarna i Schönfelds gränd till en hunsning
av Björn von der Esch. Hur skall
Unekel-gruppen ra någon trovärdighet
för iden om partiet som ”ett öppet torg”
med en sådan episod i fårskt minne?
Uteblivet eldunderstöd
Unekel tror att valet ”kanske” kunde ha
vunnits. Den kritiska perioden inträffade
under våren 1994. Då klappade stödet
från nyd ihop i riksdagen, då lades en
mähä-mässig kompletteringsproposition,
då velade centern om Öresundsbron och
En djupare kritik av den moderata då blev det offentligt att Bengt
kampanjupplägningen saknas också. Men
den kanske inte heller behövs.
Kampanjen var tekniskt sett mycket bra,
kanske den effektivaste partiet gjort.
Socialdemokraternas kampanj var också
professionellt fullvärdig. Mönstret av två
stora partier i landet plus en rad småpartier återspeglas i att vi rar valrörelser med
professionella kampanjer mellan de stora
och mer amatörmässiga partikampanjer i
övrigt.
Olycklig sammankoppling
I efterhand tror jag att moderaternas sammankoppling av kampanjerna för riksdagsval och EV-omröstning (bl a i den s
k ”JA-tidningen”) blev olycklig. Ett ”ja”
till en moderat framtid och ett ”ja” till
W esterberg ville fortsätta att regera men i
praktiken med Ingvar Carlsson. Då
inträffade också något som Unekel inte
nämner: storföretagen i näringslivet gav
upp sitt stöd åt borgerligheten. En kampanj om moderniseringens tjusning för
att motverka den ytliga folkhemsnostalgin, som besatte folket 1993-94, hade
hjälpt både borgerligheten i riksdagsvalet
och ja-sidans EU-omröstnming.
Näringslivet satsade istället allt på EUvalet i vilket man ville stödja Ingvar
Carlsson. Att näringslivets vanliga, långsiktiga eldunderstöd för borgerliga värderingar i form av SAF-kampanjer uteblev
valåret 1994 är en del av förklaringen till
valförlusten. Det var ett bittert tack för
att storföretagen under mandatperioden
18 SVENSK TIDSKRIFT
fatt tillfålle att växla in sina udandskulder hushållsord. Men i praktisk politik fortill svenska pengar fore kronans fall. blev ”det civila samhället” for flertalet en
Företagen far emellertid nu äta upp en okänd, mystisk storhet. I själva verket är
del av sin politiska kortsynthet genom att det inte alls mystiskt: det civila samhället
Carlsson höjer arbetsgivaravgifter och är familjeliv, sällskapsliv, fOreningsliv,
återreglerar arbetsmarknaden. gudstjänstliv och kulturliv, och har en
Alltfor många moderata medarbetare broderskapsmoral som inte finns i markgick in i regeringskansliet och kommun- nadens sfar och en frivillighet som inte
styrelserna med foreställningen att sam- finns i statsmaktens sfar.
hället består av statsmakt och marknad,
och att uppgiften var att minska statsmaktens roll och öka marknadens roll.
Visst fanns det en sådan uppgift, vilket
den framgångsrika privatiseringen av statliga foretag visade. Men samhället är en
pall på tre ben: statsmakt, marknad och
civilt samhälle. Många, kanske flertalet,
moderata politiker saknar full forståelse
for det senare.
Mystisk storhet
Visst finns orden ”det civila samhället” i
programskrifterna, och dess kärna, ”den
lilla världen” har till min glädje blivit ett
saknades handlag
Att ta mod till sig och i en tuff budgetsituation stänga en biblioteksfilial, det lärde
vi oss, trots att det sved for ”bildningens
parti”. Men att forklara att en besparing
måste göras, avisera en framtida stängning
och uppmuntra en frivillig biblioteksforening att ta över, det klarade inte den
typiske moderate kommunalpolitikern.
Jag tror att de komunala valen gick dåligt
for moderaterna där de saknade handlag
med det civila samhället. Och de gick
riktigt bra på ett fatal orter där detta
handlag fanns.
SVENSK TiDSKR.IFT 19