Ledare; Herbert Tingsten och vi
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LEDARE
H ERBERT TINGSTEN OCH VI
I
spåren av Per Ahlmarks omsusade
bok om vänsterns galna kvartssekel
har även en Tingsten-debatt
väckts. Var professor Tingsten ett
välkommet oppositionellt salt i ett snävt
svenskt kulturklirnat? Eller flöt hans fOrkunnelse i stort fram ur samma radikala
källor som den utrikespolitiska ”galenskap” Ahlmark dokumenterar? I SvD
har Torbjörn Vallinder i polemik mot
Tingsten-kritikern Claes GRyn hävdat
att Tingsten entydigt hör hemma i en
frihetstradition.
Problematisk opinionsbildare
Att boken Vänstern och tyranniet (liksom
Ahlmarks Tingsten-antologi härom året)
av B-pressen mottogs så positivt antyder att
i v;uje fall Tingstens utrikesjournalistik och
skarpa kritik mot ickedemokratiska regimer där har solitt stöd. Men hans ljust
oproblematiska syn på jämlikhet, hans
rationalism med dess skepsis mot traditionell moral och religion, ovanan eller
oviljan att nyttja historisk metod etc,
gjorde honom samtidigt till en problernarisk borgerlig opinionsbildare – något
som bara antytts i årets debatt.
Tingsten slog hårt inte bara mot diktaturer och deras forsvarare. Han ifrågasatte
också traditionella auktoritetsbegrepp och
klassisk och kristen moral, medan hans
egen moralism präglats av upplysningen
och modem sekulariserad debatt. Rätt och
gott är, menade han, vad individen på formallogisk grund kan godta. Det gör att det
europeiska tankearvet i stora delar blev
frärrunande for Tingsten, varfor till exempel hans ideintroduktioner ofta ter sig
snäva eller rent missvisande.
Nyansera bilden
Tingsten bar vidare sin ungdoms uppror
mot det oscariska samhället. Han forblev
en darteist med en livslång impuls att angripa, polemisera mot och plocka sönder
det han ogillade. Det utesluter ingalunda
respekt for hans mod eller for värdet av
hans tematiskt breda verksamhet men
väcker också behov av att nyansera den
beundrande Tingsten-bild som nu målas
upp.
144 SVEN SK TI DSKRIFT
H ERBERT TINGSTEN OCH VI
I
spåren av Per Ahlmarks omsusade
bok om vänsterns galna kvartssekel
har även en Tingsten-debatt
väckts. Var professor Tingsten ett
välkommet oppositionellt salt i ett snävt
svenskt kulturklirnat? Eller flöt hans fOrkunnelse i stort fram ur samma radikala
källor som den utrikespolitiska ”galenskap” Ahlmark dokumenterar? I SvD
har Torbjörn Vallinder i polemik mot
Tingsten-kritikern Claes GRyn hävdat
att Tingsten entydigt hör hemma i en
frihetstradition.
Problematisk opinionsbildare
Att boken Vänstern och tyranniet (liksom
Ahlmarks Tingsten-antologi härom året)
av B-pressen mottogs så positivt antyder att
i v;uje fall Tingstens utrikesjournalistik och
skarpa kritik mot ickedemokratiska regimer där har solitt stöd. Men hans ljust
oproblematiska syn på jämlikhet, hans
rationalism med dess skepsis mot traditionell moral och religion, ovanan eller
oviljan att nyttja historisk metod etc,
gjorde honom samtidigt till en problernarisk borgerlig opinionsbildare – något
som bara antytts i årets debatt.
Tingsten slog hårt inte bara mot diktaturer och deras forsvarare. Han ifrågasatte
också traditionella auktoritetsbegrepp och
klassisk och kristen moral, medan hans
egen moralism präglats av upplysningen
och modem sekulariserad debatt. Rätt och
gott är, menade han, vad individen på formallogisk grund kan godta. Det gör att det
europeiska tankearvet i stora delar blev
frärrunande for Tingsten, varfor till exempel hans ideintroduktioner ofta ter sig
snäva eller rent missvisande.
Nyansera bilden
Tingsten bar vidare sin ungdoms uppror
mot det oscariska samhället. Han forblev
en darteist med en livslång impuls att angripa, polemisera mot och plocka sönder
det han ogillade. Det utesluter ingalunda
respekt for hans mod eller for värdet av
hans tematiskt breda verksamhet men
väcker också behov av att nyansera den
beundrande Tingsten-bild som nu målas
upp.
144 SVEN SK TI DSKRIFT