Per Ericson; En radikal liberal
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
PER. ER.ICSON:
EN RADIKAL LIBERAL
A
nders Chydenius (1729-
1803) är ett tydligt exempel
på att den ideriktning vi
kallar klassisk liberalism är
en sarrunansatt och varierad foreteelse.
Hos honom kan vi studera foreningen av
pietistisk kristendom och radikalt liberala
politiska principer. Chydenius tillhörde
de intellektuella vägröjarna i den svenska
frihetens historia. Han var inte ensam,
knappast ens den mest inflytelserika i sin
tid, men han tillhörde definitivt de mest
ivriga och konsekventa motståndarna till
alla former av näringstvång och privileg~er.
Ibland har han kallats nordens Adam
Smith, vilket nog far sägas vara en rätt
missvisande beteckning. Chydenius tycks
ha saknat den systematiskt teoretiska orientering som den skotske upplysningsmannen besatt. Däremot forespråkade
Chydenius en politisk liberalism som i
mycket påminde om vad Smith skulle
komma att lansera i Nationernas välstånd.
Chydenius levde och verkade i Österbotten, forst som kaplan i Nedervetil,
senare som kyrkoherde i Garnlakarleby. I
politiskt hänseende gjorde han sig
bemärkt både som fristående skribent
Atrders Chydenius – Demokratisk politiker i upplysningellS tid, av Pentri Virrankosk.i, Timbro 1995.
och som riksdagsman. Han utövade ett
tydligt inflytande på avskaffandet av den
politiska censuren av tryckta skrifter
under frihetstiden. I frågan om inforande
av ökad religionsfrihet levererade han
påpassligt intellektuell ammunition, även
om säkert kungens hållning utövade
större påverkan på det faktiska utfallet.
Chydenius engagerades också i fiskerideputationen och bidrog där aktivt till att
avskaffa statsbidragen till fiskerinäringen.
I sina många skrifter riktade han långtgå-
ende och aggressiv kritik mot näringsregleringar i olika former och mot storstä-
dernas statliga privilegier.
Socialt patos
Chydenius vägleddes helt uppenbart av
ett socialt patos i sin vilja att röja undan
alla politiska ingripanden som hindrade
den enskilde att själv bättra sin lott: ”Det
är alldeles orådeligt i en fri stat att lägga
band på näringar, särdeles enär derigenom fattigt folk skulle bringas i
elände”. I det privata ägandet och i
avtalsfriheten såg han de främsta medlen
till forbättringar for de sämst ställda.
Pentti Virrankoskis levnadsteckning är
faktiskt den forsta mera omfattande som
publicerats på svenska sedan 1908. Man
kan väl inte direkt påstå att Chydenius
varit bortglömd under mellantiden. I
SVENSK TIDSKR.IFr
415
Finland har han innehaft status av nationalklenod, visserligen smärre sådan. I
Sverige har han uppmärksammats av Eli
F. Heckscher.
Tidlösa formuleringar
På senare år har även redaktör Per Dahl
gjort fortjänstfulla insatser, inte minst
genom att på forlaget Det svenska biet utge
Den Nationnale Winsten, Chydenius
kanske tydligaste, och mest tidlösa, formulering av det liberala budskapet. Det
är i detta verk Chydenius deklarerar:
”Ju näm1are jag begynte, at efter friheten afrnäta våra näringar, ju mera
tycktes jag se möjeligheten, at uplifva
dem: jag slap mitt ängsliga bryderi, om
näringarnas foreträde och mångfaldiga
forfattningar därvid. Ett ämne, som
efter all min öfvertygelse är långt öfver
människo-vett, och Naturen sjelfså lätt
uträttar. En enda forfattning, nämligen
den, at kunna minska våra forfattningar, har alt sedan blifvit mig et fägnesamt arbetsämne…”
framåt i forhållande till tidigare forsök.
Inte minst rillfor Virrankoski nya uppgifter om Chydenius insatser for Österbottens seglationsrättigheter. Ett par
anmärkningar bör dock göras.
Virrankoski har inte haft som primärt
syfte att analysera Chydenius ideer.
Enligt min mening är Eli F. Heckschers
sammanfattande essä i Ekonomisk-historiska studier (Bonniers, 1936) fortfarande
den bästa introduktionen i detta avseende, det lilla fom1atet till trots.
När Virrankoski tagit sig an
Chydenius texter har han ibland inte
kunnat avhålla sig från egna kommentarer och ger då prov på en del rätt märkliga åsikter. (Bland annat tycks han
använda begreppet monopol både for att
beteckna foretag med en dominerande,
men konkurrensutsatt ställning på marknaden och for att beteckna statens lagreglerade monopolprivilegier.) Han intar
också en lätt nedvärderande hållning till
Chydenius synsätt att avtalsfrihet och
äganderätt är de bästa instrumenten for
att komma till rätta med sociala problem.
Svavelosande kritik
Vidare framställer Virrankoski Chydenius
som demokrat i Rousseaus anda, utan att
särskilt definiera begreppet. En större
tydlighet hade varit på sin plats, for missforstånds undvikande. Chydenius
Det råder mgen tvekan om att ömmade starkt och genuint for landsbygVirrankoskis biografi är ett absolut måste
for vaJje person som intresserar sig for
Chydenius och for den svenska liberalismens historia. Det är ett gediget akademiskt arbete, med en sunt kritisk ansats
som på flera punkter for forskningen
dens fattigfolk och han riktade svavelosande kritik mot tjänstemannavälde och
privilegier, men han torde däremot inte
ha hyst någon som helst sympati for
tanken på att underkasta samhällslivet en
ökad ”demokratisk”, det vill säga po!i- 416 SVENSK TIDSKRIFr
–
tisk, styrning eller kontroll.
Som Heckscher har formulerat saken:
”Chydenius’ åskådning var icke
blott icke socialistisk; den var socialismens motpol. Dess innebörd var att
enda vägen till samhällsharmoni och
CARL JOHAN LJUNGBERG:
utrotning av arbetsfri inkomst bestod i
den fria konkurrensen, att med andra
ord allt statsingripande i produktion
och fordelning enbart var till de breda
lagrens skada”.
POLITISKT STORMSKEDE I
BANKHISTORISK SPEGLING
P
engar luktar inte, heter det.
Den världsvana tonen döljer
hur socialt präglade och politiskt heta som pengar och
deras ändå kan vara.
Nyligen har Duetsche Ban utgett en
tung historik över sin 125-åriga tillvaro.
Skapad kort innan tyskarna vann det
fransk-tyska kriget och Preussens kung
blev kejsare i det enade Tyskland kom
banken snart att bli motorn i grundererans industrialiseringsprocess. bara att
överleva när nystartade banker stod på
huvudet var en bragd. Duetsche Bank
drog (med själve Bismarck som fadder)
tidigt till sig direktörer med rätt blandning av djärvhet och kyla. Lågriskprojekt
blev den specialitet som gjorde att
banken när forsta världskriget bröt ut
Deutsclze Ba11k 1875-1995, av Lothar Gall m fl, C
H Beck, Miinchen 1995.
hunnit bli landets förnämsta finansinstitut.
Och så kom skickligt handhavt kapital
att flyta in i lovande stål-, verkstads-, el-,
kemi- och så småningom bil- och flygindustrier, vilket utlöste en ekonomisk jätteuppgång for Tyskland. Kontor öppnades i andra världsdelar, utöver Asien
inte minst Sydamerika som kring 1900
omgavs av enornu tillväxtförväntningar.
Med inflytandet följde politiska intressen,
som banken dock i sin iver att värna om
marknadsmässiga investeringar i görligaste mån höll tillbaka. Rent Frank
Hellersk är historien om hur banken
trädde in i projektet att bygga en järnväg
till Bagdad – enentjärnvägens fortsättning via Turkiska Anatolien, en satsning
som tragiskt avbröts efter delikata turer
när en finanslösning redan var nästan klar
– genom forsta världskrigets utbrott.
Medan det tidiga 1800-talets (ständigt
SVENSK TIDSKRIFT 417
EN RADIKAL LIBERAL
A
nders Chydenius (1729-
1803) är ett tydligt exempel
på att den ideriktning vi
kallar klassisk liberalism är
en sarrunansatt och varierad foreteelse.
Hos honom kan vi studera foreningen av
pietistisk kristendom och radikalt liberala
politiska principer. Chydenius tillhörde
de intellektuella vägröjarna i den svenska
frihetens historia. Han var inte ensam,
knappast ens den mest inflytelserika i sin
tid, men han tillhörde definitivt de mest
ivriga och konsekventa motståndarna till
alla former av näringstvång och privileg~er.
Ibland har han kallats nordens Adam
Smith, vilket nog far sägas vara en rätt
missvisande beteckning. Chydenius tycks
ha saknat den systematiskt teoretiska orientering som den skotske upplysningsmannen besatt. Däremot forespråkade
Chydenius en politisk liberalism som i
mycket påminde om vad Smith skulle
komma att lansera i Nationernas välstånd.
Chydenius levde och verkade i Österbotten, forst som kaplan i Nedervetil,
senare som kyrkoherde i Garnlakarleby. I
politiskt hänseende gjorde han sig
bemärkt både som fristående skribent
Atrders Chydenius – Demokratisk politiker i upplysningellS tid, av Pentri Virrankosk.i, Timbro 1995.
och som riksdagsman. Han utövade ett
tydligt inflytande på avskaffandet av den
politiska censuren av tryckta skrifter
under frihetstiden. I frågan om inforande
av ökad religionsfrihet levererade han
påpassligt intellektuell ammunition, även
om säkert kungens hållning utövade
större påverkan på det faktiska utfallet.
Chydenius engagerades också i fiskerideputationen och bidrog där aktivt till att
avskaffa statsbidragen till fiskerinäringen.
I sina många skrifter riktade han långtgå-
ende och aggressiv kritik mot näringsregleringar i olika former och mot storstä-
dernas statliga privilegier.
Socialt patos
Chydenius vägleddes helt uppenbart av
ett socialt patos i sin vilja att röja undan
alla politiska ingripanden som hindrade
den enskilde att själv bättra sin lott: ”Det
är alldeles orådeligt i en fri stat att lägga
band på näringar, särdeles enär derigenom fattigt folk skulle bringas i
elände”. I det privata ägandet och i
avtalsfriheten såg han de främsta medlen
till forbättringar for de sämst ställda.
Pentti Virrankoskis levnadsteckning är
faktiskt den forsta mera omfattande som
publicerats på svenska sedan 1908. Man
kan väl inte direkt påstå att Chydenius
varit bortglömd under mellantiden. I
SVENSK TIDSKR.IFr
415
Finland har han innehaft status av nationalklenod, visserligen smärre sådan. I
Sverige har han uppmärksammats av Eli
F. Heckscher.
Tidlösa formuleringar
På senare år har även redaktör Per Dahl
gjort fortjänstfulla insatser, inte minst
genom att på forlaget Det svenska biet utge
Den Nationnale Winsten, Chydenius
kanske tydligaste, och mest tidlösa, formulering av det liberala budskapet. Det
är i detta verk Chydenius deklarerar:
”Ju näm1are jag begynte, at efter friheten afrnäta våra näringar, ju mera
tycktes jag se möjeligheten, at uplifva
dem: jag slap mitt ängsliga bryderi, om
näringarnas foreträde och mångfaldiga
forfattningar därvid. Ett ämne, som
efter all min öfvertygelse är långt öfver
människo-vett, och Naturen sjelfså lätt
uträttar. En enda forfattning, nämligen
den, at kunna minska våra forfattningar, har alt sedan blifvit mig et fägnesamt arbetsämne…”
framåt i forhållande till tidigare forsök.
Inte minst rillfor Virrankoski nya uppgifter om Chydenius insatser for Österbottens seglationsrättigheter. Ett par
anmärkningar bör dock göras.
Virrankoski har inte haft som primärt
syfte att analysera Chydenius ideer.
Enligt min mening är Eli F. Heckschers
sammanfattande essä i Ekonomisk-historiska studier (Bonniers, 1936) fortfarande
den bästa introduktionen i detta avseende, det lilla fom1atet till trots.
När Virrankoski tagit sig an
Chydenius texter har han ibland inte
kunnat avhålla sig från egna kommentarer och ger då prov på en del rätt märkliga åsikter. (Bland annat tycks han
använda begreppet monopol både for att
beteckna foretag med en dominerande,
men konkurrensutsatt ställning på marknaden och for att beteckna statens lagreglerade monopolprivilegier.) Han intar
också en lätt nedvärderande hållning till
Chydenius synsätt att avtalsfrihet och
äganderätt är de bästa instrumenten for
att komma till rätta med sociala problem.
Svavelosande kritik
Vidare framställer Virrankoski Chydenius
som demokrat i Rousseaus anda, utan att
särskilt definiera begreppet. En större
tydlighet hade varit på sin plats, for missforstånds undvikande. Chydenius
Det råder mgen tvekan om att ömmade starkt och genuint for landsbygVirrankoskis biografi är ett absolut måste
for vaJje person som intresserar sig for
Chydenius och for den svenska liberalismens historia. Det är ett gediget akademiskt arbete, med en sunt kritisk ansats
som på flera punkter for forskningen
dens fattigfolk och han riktade svavelosande kritik mot tjänstemannavälde och
privilegier, men han torde däremot inte
ha hyst någon som helst sympati for
tanken på att underkasta samhällslivet en
ökad ”demokratisk”, det vill säga po!i- 416 SVENSK TIDSKRIFr
–
tisk, styrning eller kontroll.
Som Heckscher har formulerat saken:
”Chydenius’ åskådning var icke
blott icke socialistisk; den var socialismens motpol. Dess innebörd var att
enda vägen till samhällsharmoni och
CARL JOHAN LJUNGBERG:
utrotning av arbetsfri inkomst bestod i
den fria konkurrensen, att med andra
ord allt statsingripande i produktion
och fordelning enbart var till de breda
lagrens skada”.
POLITISKT STORMSKEDE I
BANKHISTORISK SPEGLING
P
engar luktar inte, heter det.
Den världsvana tonen döljer
hur socialt präglade och politiskt heta som pengar och
deras ändå kan vara.
Nyligen har Duetsche Ban utgett en
tung historik över sin 125-åriga tillvaro.
Skapad kort innan tyskarna vann det
fransk-tyska kriget och Preussens kung
blev kejsare i det enade Tyskland kom
banken snart att bli motorn i grundererans industrialiseringsprocess. bara att
överleva när nystartade banker stod på
huvudet var en bragd. Duetsche Bank
drog (med själve Bismarck som fadder)
tidigt till sig direktörer med rätt blandning av djärvhet och kyla. Lågriskprojekt
blev den specialitet som gjorde att
banken när forsta världskriget bröt ut
Deutsclze Ba11k 1875-1995, av Lothar Gall m fl, C
H Beck, Miinchen 1995.
hunnit bli landets förnämsta finansinstitut.
Och så kom skickligt handhavt kapital
att flyta in i lovande stål-, verkstads-, el-,
kemi- och så småningom bil- och flygindustrier, vilket utlöste en ekonomisk jätteuppgång for Tyskland. Kontor öppnades i andra världsdelar, utöver Asien
inte minst Sydamerika som kring 1900
omgavs av enornu tillväxtförväntningar.
Med inflytandet följde politiska intressen,
som banken dock i sin iver att värna om
marknadsmässiga investeringar i görligaste mån höll tillbaka. Rent Frank
Hellersk är historien om hur banken
trädde in i projektet att bygga en järnväg
till Bagdad – enentjärnvägens fortsättning via Turkiska Anatolien, en satsning
som tragiskt avbröts efter delikata turer
när en finanslösning redan var nästan klar
– genom forsta världskrigets utbrott.
Medan det tidiga 1800-talets (ständigt
SVENSK TIDSKRIFT 417