Göran Lennmarker; Det nya Europa växer fram


1992


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

GÖRAN LENNMARKER:
Det nya Europa växer
fram
l november 1990 då det nya
Europa proklamerades i samband med antagandet av Parisstadgan hade Osttysklandjust
upplösts och anslutit sig till förbundsrepubliken. Sex länder i
Centraleuropa och på Balkan
hade frigjort sig från det sovjetiska förtrycket.
Nu har antalet självständiga
stater i Europa stigit till42 och
fler kan snart komma till. Samtidigt har utvecklingen i Västeuropa präglats av att EG vuxit
fram som den självklara centralpunkten.
Riksdagsman Göran Lennmarker är ansvarig för stiftelsen Ja
till Europa.
D
en 21 november 1990 proklamerades det nya Europa i samband med antagandet av Parisstadgan. Hela kontinenten enades kring
principerna om rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokrati. Men man gick
mycket längre än så. Man enades också
om att Europa måste bygga på marknadsekonomins princip med enskild äganderätt, fri företagsamhet och frihandel. Rätten att enskilt eller tillsammans med andra äga egendom och rätten att fritt starta
företag slogs fast som grundläggande värden inte bara för välstånd utan också för
demokrati och frihet.
Men november 1990 var bara halvlek i
den enorma omvandlins.en som Europa
genomgått 1989-1991. Osttyskland hade
just upplösts och anslutit sig till förbundsrepubliken. Sex länder i Centraleuropa
och på Balkan hade frigjort sig från det
sovjetiska förtrycket och kastat av sig sina
kommunistiska regimer.
Förändringarna sen dess är lika stora.
Albanien har öppnat sig. Sovjetunionen
har upplösts och 15 länder varav 7 iEuropa har trätt i dess ställe.
Jugoslavien befinner sig under upplösning. Slovenien och Kroatien har redan
gjort sig fria. Bosnien-Herzegovina och
Makedonien har deklarerat sin självständighet. Till och med Montenegro, Serbiens trogna allierade, är på väg att göra
detsamma.
Kvar finns en kommunistisk jugoslavisk krigsmakt som tror sig kunna bevara
unionen genom att föra krig mot delar av
dess befolkning. Serbien, där den kvardröjande kommunistregimen försökt
kämpa för ett Storserbien, står inför den
svåraste omställningen. Den tidigare autonoma provinsen Kosovo kommer att

vilja bryta sig loss ur den serbiska dominansen. Vojvodina måste återfå sin garanterade autonomi.
1989 bestod Europa av 35 länder. Nu
(slutet av januari 1992) är det 42 stater,
varav 7 i det tidigare Sovjetunionen och 3
i f d Jugoslavien. Snart kan det vara
45-46.
Dramatiskt också i Västeuropa
Utvecklingen i Västeuropa har också varit
dramatisk. EG har växt fram som den
självklara centralpunkten. Arbetet på
EG:s inre marknad pågår med full kraft.
De fyra friheterna skall förverkligas vid
utgången av detta år.
Den inre marknaden gör det naturligt att komplettera med en social
dimension.
Kraften i den inre marknaden har lett
till EG:s beslut att bilda en ekonomisk
och monetär union som skall vara genomförd 1997-99. Då skall det finnas en gemensam europeisk valuta och ett system
med centralbanker.
Den inre marknaden ställer krav på att
EG:s beslutsmaskineri måste effektiviseras. Det är naturligt att EG i takt med att
det växer i styrka och betydelse stärker
det direkta medborgarinflytandet Detta
till skillnad från den indirekta vägen via
de nationella parlamenten och regeringarna. Här har betydelsefulla steg tagits
men mycket återstår att göra.
EG får också nya kompetenser. Den
inre marknaden gör det naturligt att
komplettera med en social dimension.
Utvecklingen efter 1992 kommer att bli
avgörande för vilka steg som kommer att
21
tas på det sociala området. Hittills har i
allt väsentligt dessa frågor avgjorts på nationell eller lägre nivå.
Bland det viktigaste som uppnåddes i
Maastricht är dels att närhetsprincipen –
subsidiaritet – har skrivits in och dels att
kommissionens och parlamentets mandatperioder sammanfaller. Vissa menar
att det kan få en dynamisk betydelse långt
utöver den relativt obetydliga vikt som
man kanske i förstone fäster vid en sådan
förändring. Det kan komma att göra kommissionen alltmer beroende av Europaparlamentet.
EG attraherar allt fler
Den inre marknaden har lett till att alla
västeuropeiska länder utanför EG vill bli
delaktiga i denna. Därför har processen
kring EEA varit betydelsefull för att sammanföra de sju EFTA-länderna med
EG:s inre marknad. 3-5 av de 7 EFTAländerna ansöker nu om medlemskap
med sikte på inträde 1995.
Genom EEA bildas en gränslös europeisk marknad med 380 miljoner invånare. Det innebär ett dramatiskt steg framåt
inte bara för EG utan också för EFTAländerna. Dagens EG har nämligen inte
en fullt utvecklad inre marknad vilket är
lätt att glömma bort. Många av dagens
problem inom EG, t ex hög arbetslöshet,
är en av orsakerna till att den inre marknaden skapas.
Demokratisering, säkerhet och
marknadsekonomi
EG är inte den enda europeiska organisationen. Europarådet och NATO har
också betydelsefulla funktioner.
22
För att bli medlem i EG måste ett land
uppfylla kraven på demokrati. Därför
krävs det först medlemskap i Europarå-
det. I takt med att länderna i Östeuropa
blir demokratiska blir de medlemmar i
Europarådet. Det är första steget i integrationsprocessen. Hittills har Ungern,
Tjeckoslovakien och Polen uppfyllt kraven. Inom de närmaste åren kommer alla
att i takt med att de antar sina konstitutioner och genomför fria demokratiska val
vilja bli medlemmar i Europarådet.
En europeisk säkerhetsordning
Hela tiden fram till och med andra världskriget dominerades Europa av nationella
säkerhetslösningar. Det ledde ofta till
krig.
Det är därför angeläget att det skapas
en europeisk säkerhetsordning som omfattar de flesta av kontinentens länder.
EG har ännu inte ett eget säkerhetssystem. Gemenskapen kan ännu mindre ge
garantier till utanförstående länder. En
möjlighet är därför att NATO-Atlantpakten kan komma att växa ut till en europeisk säkerhetsordning.
Det som talar för detta är den starka
vikt och de önskemål som de nya demokratierna fäster vid NATO. Polen,
Tjeckoslovakien och Ungern vill bli medlemmar. Även de baltiska länderna skulle
gärna se NATO som den säkerhetsstruktur de kan befästa sin trygghet i. Detsarnma gäller Ryssland och Ukraina.
Ibland framförs tanken att de nya demokratierna i Östeuropa skall bli neutrala. Av Västeuropas invånare bor 90 procent i NATO-anslutna länder. De neutrala
länderna omfattar bara några procent.
Skulle de nya demokratierna bli neutrala
skulle hälften av kontinentens befolkning
få en nationell försvarsordning. Det skulle
förändra situationen och sannolikt öka
risken för konflikter och krig.
Det är naturligt att de randstater som
upplevde 20 års självständighet mellan
första och andra världskriget är särskilt
angelägna om en europeisk säkerhetsordning. De ser annars framför sig en självständighetsperiod som ånyo kan hotas.
I Polen, som blivit delat många gånger
mellan mäktigare grannar, formuleras det
ofta så här: Vi måste finnas med i en sä-
kerhetsordning där Ryssland och Tyskland också finns med. Vår dröm är att ingå i NATO, som garanterar vår självständighet inom en europeisk samhörighet.
Ibland brukar tanken framföras att
ESK skall bli den framtida gemensamma
europeiska säkerhetsstrukturen. ESK har
dock inte spelat någon roll när det gäller
att få stopp på kriget mot Kroatien. Det
har lett till att ESK alltmer kommit att
uppfattas som mindre relevant.
Vägen till välstånd
När de kommunistiska regimerna fallit
har det socialistiska samhällssystemets
svagheter blottlagts. Utan tvång och förtryck upphör ett socialistiskt samhälle totalt att fungera. Det är den processen vi
har sett i Sovjetunionen, Rumänien och
andra länder som inte har avvecklat den
socialistiska samhällsstrukturen.
Processen att omvandla ett socialistiskt
land till en kapitalistisk marknadsekonomi är smärtsam. Socialismen kan lätt införas men får oerhört skadliga konsekvenser ju längre tiden går. När det gäller
införandet av marknadsekonomi råder
det motsatta förhållandet. Den är smärtsam att införa och dess fördelar kommer
efter en tid.
Det handlar inte enbart om att skapa
en vettig och rationell produktionsordning ur ett oerhört ineffektivt och resursförstörande ekonomiskt system. Det
handlar lika mycket om att ändra attityderna. Ur likgiltighet och cynism skall
skaparglädje och framtidstro frambringas.
Utan tvång och förtryck upphör ett
socialistiskt samhälle totalt att fungera. Det är den processen vi har
sett i Sovjetunionen, Rumänien och
andra länder som inte harawecklat
den socialistiska samhällsstrukturen.
Människor som blivit hunsade och systematiskt avvanda från ansvarstagande
skall plötsligt bli fria, självständiga och
ansvarstagande medborgare. Det är inte
att undra på att särskilt många äldre kan
finna det svårt.
EG kommer att vara huvudansvarig
för både hjälp och stöd men framför allt
för integrationen av de framväxande
marknadsekonomierna. Den i särklass
viktigaste uppgiften är att ge dem tillträde
till den gemensamma marknaden. Det
kan kräva smärtsamma förändringar
också i väst.
Skall Västeuropa leva upp till sitt ansvar, går det inte att söka avskärma de nya
marknadsekonomierna. Det vore ju verkligen att förneka själva grundiden i det
västliga budskapet.
23
Hur stort skall EG bli?
Vid mitten av 90-talet kan EG utvidgas
till 15-16 medlemmar. I nästa steg kan de
tre reformstaterna Polen, Tjeckoslovakien och Ungern möjligtvis vara mogna
för ett medlemskap. De har nyligen fått
associationsavtal där medlemskap utlovas. När det kan ske beror naturligtvis på
hur snabbt den ekonomiska utvecklingen
kan komma igång. Med tanke på de mycket genomgripande reformerna kan det
vara rimligt att räkna med att det kommer
att ta ytterligare kanske 8-1Oår.
Estland, Lettland och Litauen har en
längre väg att vandra men är angelägna att
få motsvarande avtal som triangelstaterna. Sannolikt är också vissa av länderna
på Balkan då redo för medlemskap. Det
gäller särskilt Slovenien, Kroatien och
Bulgarien.
Turkiet, Cypern och Malta har redan
ansökt om medlemskap. De befinner sig
alla tre i en mycket snabb utveckling och
är medlemmar av Europarådet. Det ligger
i Europas intresse att se till att Turkiet behåller sin starka västliga anknytning och
inte faller ner i en mer orientalisk riktning.
Det är faktiskt Europas ansvar.
När Ukraina, Vitryssland och Ryssland
kan bli mogna för EG-medlemskap eller
nära sarnarbete med EG kan man nu bara
spekulera om. Det är en oerhört lång väg
dit. Detsamma gäller Rumänien, Albanien och de mer underutvecklade delarna
av det som har varit Jugoslavien.
EG har ett ansvar för hela Europas utveckling. Det står i Romtraktaten att EG
skall vara öppet för alla demokratiska
europeiska länder. En dag kanske EG har
ett 30-tal medlemsländer.