Jan Hylén; Medveten vantolkning
1992
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
168
uppgörelse med socialdemokraterna
framför att hålla givna utfästelser till moderaterna.
Elmbrants påstående att det var motsättningar om den ekonomiska politiken
och inte skattefrågan som utlöste krisen
.jävas dessutom av att Fälldin efter regeringens fall skriftligen utfäste sig att en ny
center/folkpartiregering skulle i stort sett
fullfölja den ekonomiska politik till vilken
riktlinjer uppdragits i den finansplan som
utarbetats i det tidigare ekonomideJAN HYLEN:
Medveten vantolkning
S
tig-Björn Ljunggren har åter gått till
storms mot min avhandling Fosterlandet främst? Konservatism och liberalism inom högerpartiet 1904-1985.
Det är inteförsta gången detskerochargumenten är ungefår desamma som tidigare.
Men i sin iver att inte bara presenteramotargument motmittarbeteutan ocksåframställadetsomhafsigtochtendensiöstfaller
han själv i den grop han gräver. Han påstår
att jag ej läst Hayek och Tocqueville trots
att Hayek finns refererad vid ett par tillfålleniavhandlingen. Han tycker attjagmedvetet manipulerar resultatet genom att inleda undersökningen före 1930-talet när
själva vitsen med avhandlingen är just den
långaundersökningsperioden. Avhans referat får man intrycket att tyngdpunkten i
arbetet ligger vid analysen av programtexter. Men han utelämnarheltavhandlingens
partementet. Detta var vårt villkor för att
moderaterna inte skulle rösta emot en
tvåpartiregering och därmed i praktiken
öppna vägen för nyval.
Om detta har Blmbrant ingenting att
säga. Det har ju inte varit sanningen han
sökt. Därför är hans avslutande påstående om mina ”begränsningar som källa för
kritisk forskning eller journalistik om de
borgerliga regeringsåren” närmast sublimt i sin ensidighet.
huvudlinje som är en genomgång av ett
stort antal motioner inom sakområdena
jordbruk, socialpolitik och ”ecklesiastika”
frågor. slutdiskussionen om högerns ideologi”anpassats” eller”förändrats” är en bisak. Det är analysen på vägen som är huvudsaken.
Avhandlingen utgår från ett par förutsättningar. Den första är att konservatism
och liberalism inte är samma sak. Visst
finns detöverlappandeideer menjagfokuserar medvetet på de skiljande momenten.
Orsaken till detta är avhandlingens andra
utgångspunkt- blanddemsom hittills studerat högerpartiets ideologi har samtliga
(möjligen med något undantag) utgåttfrån
att kontinuiteten i budskapet varit mer
framträdande än förändringen. Jag ville
pröva motsatt tes. På samma sätt förhåller
det sig med undersökningsperiodens
längd- hittills haringenförsökt taettsamJatgrepp överhögerpartiets utveckling under tiden före, mellan och efter världskrigen.
Jagföljer alltså partiets utvecklinginom
jordbrukspolitiken, socialpolitiken och
kyrko-, moral- och skolfrågorna. De frå-
gor som ställs är hur partiets människosyn
ser ut (optimistisk – pessimistisk), om
samhällsteorin, synen påekonominoch på
moralen förändrats (tar man sin utgångspunkt hos individen eller kollektivet)?
Men givetvis är det inte en tudelning i antingen-eller utan en glidande skala. Men
slutresultatetsettöverhelatidsperiodenär
nogsåklart.Högernhargåttfrånenganska
entydigt pessimistisk människosyn, en syn
på samhället där nationen eller fosterlandet stod i centrum både för ekonomin och
moralen till en optimistisk och individualistisk uppfattning. Detta är knappast förvånande men förtjänar ändå att påpekas.
I avhandlingens inledning gör jag en
definition av ideologibegreppet som är
STIG-BJÖRN UUNGGREN:
Svar till Hylen
D
et enda jag sagt är följande: Jan
Hylen har skrivit en avhandling
som på ett ingående och intresseväckande sätt, ehuru något ytligt och
stundtals oinitierat, beskriver några viktiga punkter i högerns ideutveckling. Hylens ståndpunkt, att högerns ideer successivt förskjutits från en konservativ ståndpunkt, såsom den formulerades i Sverige i
169
enkel men ofta använd. En ideologi består
av verklighetsomdömen, värderingar och
ett program för att skapa överensstämmelse mellan de två första. Summerar
man resultatet av genomgången av de tre
politikområdena finner man att högerns
syn på verkligheten förändrats liksom
värderingarna och programmet. Därav
slutsatsen om en förändrad ideologi. Den
exakta benämningen kan sedan diskuteras men knappast slås fast i vetenskapliga
termer. Den kommer alltid att bli en frukt
av definitionen av ”liberalism” och ”konservatism”. Jag nöjer mig med att påstå att
förändringen gått i liberal riktning.
I det akademiska spelet ingår ofta att
bereda marken för egna kommande produkter. Möjligen är det inför presentationen av sin egen avhandling om högerns
ideutveckling som Ljunggren vill röja
upp. På annat sätt kan jag inte förstå de
medvetna vantolkningarna och det höga
röstläget.
början av 1900-talet, är dessutom helt
riktig.
Däremot misstar sigJan Hylen, när han
av högern gör ett liberalt parti. Det torde
vara riktigare att benämna högern som ett
liberal-konservativt parti.
Inget av det Hylen nu genmäler ger anledning att ändra denna slutsats.
uppgörelse med socialdemokraterna
framför att hålla givna utfästelser till moderaterna.
Elmbrants påstående att det var motsättningar om den ekonomiska politiken
och inte skattefrågan som utlöste krisen
.jävas dessutom av att Fälldin efter regeringens fall skriftligen utfäste sig att en ny
center/folkpartiregering skulle i stort sett
fullfölja den ekonomiska politik till vilken
riktlinjer uppdragits i den finansplan som
utarbetats i det tidigare ekonomideJAN HYLEN:
Medveten vantolkning
S
tig-Björn Ljunggren har åter gått till
storms mot min avhandling Fosterlandet främst? Konservatism och liberalism inom högerpartiet 1904-1985.
Det är inteförsta gången detskerochargumenten är ungefår desamma som tidigare.
Men i sin iver att inte bara presenteramotargument motmittarbeteutan ocksåframställadetsomhafsigtochtendensiöstfaller
han själv i den grop han gräver. Han påstår
att jag ej läst Hayek och Tocqueville trots
att Hayek finns refererad vid ett par tillfålleniavhandlingen. Han tycker attjagmedvetet manipulerar resultatet genom att inleda undersökningen före 1930-talet när
själva vitsen med avhandlingen är just den
långaundersökningsperioden. Avhans referat får man intrycket att tyngdpunkten i
arbetet ligger vid analysen av programtexter. Men han utelämnarheltavhandlingens
partementet. Detta var vårt villkor för att
moderaterna inte skulle rösta emot en
tvåpartiregering och därmed i praktiken
öppna vägen för nyval.
Om detta har Blmbrant ingenting att
säga. Det har ju inte varit sanningen han
sökt. Därför är hans avslutande påstående om mina ”begränsningar som källa för
kritisk forskning eller journalistik om de
borgerliga regeringsåren” närmast sublimt i sin ensidighet.
huvudlinje som är en genomgång av ett
stort antal motioner inom sakområdena
jordbruk, socialpolitik och ”ecklesiastika”
frågor. slutdiskussionen om högerns ideologi”anpassats” eller”förändrats” är en bisak. Det är analysen på vägen som är huvudsaken.
Avhandlingen utgår från ett par förutsättningar. Den första är att konservatism
och liberalism inte är samma sak. Visst
finns detöverlappandeideer menjagfokuserar medvetet på de skiljande momenten.
Orsaken till detta är avhandlingens andra
utgångspunkt- blanddemsom hittills studerat högerpartiets ideologi har samtliga
(möjligen med något undantag) utgåttfrån
att kontinuiteten i budskapet varit mer
framträdande än förändringen. Jag ville
pröva motsatt tes. På samma sätt förhåller
det sig med undersökningsperiodens
längd- hittills haringenförsökt taettsamJatgrepp överhögerpartiets utveckling under tiden före, mellan och efter världskrigen.
Jagföljer alltså partiets utvecklinginom
jordbrukspolitiken, socialpolitiken och
kyrko-, moral- och skolfrågorna. De frå-
gor som ställs är hur partiets människosyn
ser ut (optimistisk – pessimistisk), om
samhällsteorin, synen påekonominoch på
moralen förändrats (tar man sin utgångspunkt hos individen eller kollektivet)?
Men givetvis är det inte en tudelning i antingen-eller utan en glidande skala. Men
slutresultatetsettöverhelatidsperiodenär
nogsåklart.Högernhargåttfrånenganska
entydigt pessimistisk människosyn, en syn
på samhället där nationen eller fosterlandet stod i centrum både för ekonomin och
moralen till en optimistisk och individualistisk uppfattning. Detta är knappast förvånande men förtjänar ändå att påpekas.
I avhandlingens inledning gör jag en
definition av ideologibegreppet som är
STIG-BJÖRN UUNGGREN:
Svar till Hylen
D
et enda jag sagt är följande: Jan
Hylen har skrivit en avhandling
som på ett ingående och intresseväckande sätt, ehuru något ytligt och
stundtals oinitierat, beskriver några viktiga punkter i högerns ideutveckling. Hylens ståndpunkt, att högerns ideer successivt förskjutits från en konservativ ståndpunkt, såsom den formulerades i Sverige i
169
enkel men ofta använd. En ideologi består
av verklighetsomdömen, värderingar och
ett program för att skapa överensstämmelse mellan de två första. Summerar
man resultatet av genomgången av de tre
politikområdena finner man att högerns
syn på verkligheten förändrats liksom
värderingarna och programmet. Därav
slutsatsen om en förändrad ideologi. Den
exakta benämningen kan sedan diskuteras men knappast slås fast i vetenskapliga
termer. Den kommer alltid att bli en frukt
av definitionen av ”liberalism” och ”konservatism”. Jag nöjer mig med att påstå att
förändringen gått i liberal riktning.
I det akademiska spelet ingår ofta att
bereda marken för egna kommande produkter. Möjligen är det inför presentationen av sin egen avhandling om högerns
ideutveckling som Ljunggren vill röja
upp. På annat sätt kan jag inte förstå de
medvetna vantolkningarna och det höga
röstläget.
början av 1900-talet, är dessutom helt
riktig.
Däremot misstar sigJan Hylen, när han
av högern gör ett liberalt parti. Det torde
vara riktigare att benämna högern som ett
liberal-konservativt parti.
Inget av det Hylen nu genmäler ger anledning att ändra denna slutsats.