Carl R Tersmeden; Sverige i EG


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

l
l
l
CARL R TERSMEDEN:
SverigeiEG
Den hotande stagnationen inom
svensk industri kan förbytas i
motsatsen, när näringslivet får
tillgång till EGs marknad och de
nuvarande systemfelen i Sverige justerats. Sveriges stabila,
demokratiska traditioner kan bli
en tillgång, när de nyare demokratierna skall integreras i EG.
Skogen och malmen behövs
för att säkerställa råvarubasen
för den europeiska industrin. På
forskningsområdet har vi åtskilligt av intresse för framtida kolleger. Men det gäller för svenskarna att framstå som goda
europeer i alla avseenden när vi
väl kommer med i EG. Vi måste
sluta tro, att svenska lösningar
med nödvändighet är bättre än
alla andras.
Carl R Tersmeden var tidigare
chef i 16 år för SAFs och Industriförbundets kontor hos EG i
Bryssel.
E
n i våras gjord enkät från EGkommissionen utvisade, att 89%
av Gemenskapens medborgare
skulle välkomna ett svenskt medlemskap i
EG. Detta tyder på, att Sverigebilden i
EG-länderna i allt väsentligt är positiv.
Sverige är ju också en stabil demokrati
med ett rikt utvecklat näringsliv och en i
grunden sund ekonomi, även om de ekonomiska kurvorna för närvarande visar
på en sämre utveckling i Sverige än genomsnittet inom Gemenskapen. Detta
beror på vissa, välkända systemfel i Sverige, såsom ett orimligt skattetryck, en
övertung offentlig sektor, statliga monopol och statlig dirigism och förmyndarmentalitet i olika sammanhang. Dessa
systemfel torde dock kunna rättas till med
hjälp av en borgerlig regering och stöd
från Gemenskapen, när vi väl blivit medlemmar. Den hotande stagnationen inom
näringslivet, särskilt industrin, kan förbytas i sin motsats, när näringslivet får tillgång till EGs stora marknad och de ovan
berörda systemfelen justerats.
EG består för närvarande av nio stabila
demokratier och tre länder, som är på god
väg att utveckla sig till sådana, mycket
tack vare hjälpen och stödet från EG. Jag
tänker då givetvis på Grekland, Spanien
och Portugal. Ytterligare minst fyra länder, där demokratin är antingen näst intill
obefintlig eller ännu så länge inte helt sä-
kerställd, har anmält sitt intresse för medlemskap, nämligen Turkiet, Polen, Ungern och Tjeckoslovakien. Sveriges stabila,
demokratiska traditioner kan bli en tillgång, när de nyssnämnda länderna skall
integreras i Gemenskapen. Den svenska
vanan att söka lösningar på allt med fredliga medel kan kanske också var till nytta.

Bättre förutsättningar för företagen
Sverige har i förhållande till sin storlek ett
ovanligt stort antal internationellt välkända, multinationella företag, varav flertalet har sin huvudmarknad inom den
Europeiska Gemenskapen. Dessa företag
passar väl in i den europeiska strukturen
och är till stor del redan integrerade i EG.
Svenskt medlemskap skulle emellertid
bjuda än bättre förutsättningar för företagen inom EG till samarbete med de
svenska företagen, då det ju inte längre
EG har redan engagerat sig ifinansieringen av en ny nivå för malmbrytning i Kirunagruvan för att sä-
kerställa malmtillgången.
skulle kvarstå hinder i form av gränskontroller, ursprungsregler, olika regler för
forskningssamarbete m m. Även många
svenska mindre företag, där innovationskraften är stor, liksom initiativförmågan,
kan bli goda tillskott till det europeiska
näringslivet. Det är glädjande att konstatera, genom deras besök här i Bryssel, att
många Norrlandskommuner och Norrlandsföretag redan är ifärd med att förbereda sig för det svenska medlemskapet.
Det är ju nämligen så, att de som förbereder sig i tid, har de största möjligheterna
att utnyttja alla de stora fördelarna av den
gemensamma marknaden.
Svenska råvarutillgångar, särskilt skog
och malm, behövs för att säkerställa rå-
varubasen för den europeiska industrin.
EG har redan engagerat sig i finansieringen av en ny nivå för malmbrytning i Kirunagruvan för att på så sätt säkerställa
malmtillgången, om politiska eller andra
svårigheter skulle uppstå ifråga om leve- 429
ranser från mera avlägset liggande länder.
Den svenska skogsråvaran tillvaratas så
gott som uteslutande av svenska företag,
som emellertid kan förse den europeiska
kontinenten med papper och andra
skogsprodukter, varav behovet ständigt
ökar.
På forskningsområdet torde vi ha åtskilligt av inttesse för framtida kolleger
inom EG. Såväl våra universitet och andra forskningsinstitutioner som våra företag har framstående forskare, särskilt
inom sådana områden som skog, papperstillverkning, fredlig framställning av
atomkraft, informationsteknologi, vapenteknologi, miljövård och läkemedelsframställning. Svenska företag och institutioner deltar redan i viss utsträckning i EGs
olika forskningsprogram, men kommer i
framtiden att kunna delta på jämställd
basis utan de reservationer, som nu föreligger.
Inom svensk arbetsmarknad har tilllämpats åtskilliga, framgångsrika metoder för huvudsakligen kortsiktiga lösningar av arbetslöshetsproblem och även i vissa fall mer långsiktiga, såsom omskolning
och utbildning till yrken, där efterfrågan
är stadig eller ökande. Det dåliga rykte,
som svensk arbetsmarknadspolitik i viss
utsträckning fått utomlands under senare
år, hänför sig till det förhållandet, att man
. använt densamma till att dölja den verkliga arbetslösheten. Bortsett härifrån torde det emellertid finnas åtskilligt att
hämta för andra intresserade inom EG.
Däremot torde vi aldrig kunna övertyga
våra EG-kolleger om, att det går att lösa
arbetslösheten enbart med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, istället för att ta itu
med inflation och strukturella problem.
Sverige är fortfarande ett rikt land. Ett
J
430
EG-medlemskap ger oss bättre förutsättningar att förbli så. Under överskådlig tid
kommer vi under alla förhållanden att
vara mycket rikare än vissa andra EGländer, såsom Grekland, Portugal, Irland
och även Spanien. Vi kommer därför sä-
kerligen att få lämna substantiella nettobidrag till EGs strukturfonder, som är avsedda att lyfta upp mindre utvecklade
regioner till en nivå, liknande den man
har i de nu bäst utvecklade regionerna eller länderna. Svenska företags investeringar i de nyss nämnda länderna ger
goda bidrag till deras utveckling, såväl
ekonomiskt som tekniskt. När återstående hinder för samarbete mellan svenska
företag och företag inom EG avskaffats,
kommer säkert bidragen från våra företag
att öka.
Den europeiska kulturen
Kommer vi också att kunna lämna positiva bidrag till utvecklingen av den europeiska kulturen?
”All bildning står på ofri grund till slutet, blott barbariet var en gång fosterländskt”, säger Tegner.
Vi har ju dock sedan 1700-talet kunnat
lämna icke föraktliga bidrag till såväl kultur som vetenskap. I modern tid har
svensk film genom Ingmar Bergman m fl
fått ett högt anseende i Europa. Också
våra operasångare, körsångare och symfoniorkestrar har skördat betydande
framgångar. Enligt en för mig obedömbar
och icke alltid angenäm hörsägen lär vi
dessutom vara framstående på popmusikens område. När det gäller litteraturen,
är vi självfallet starkt hämmade av språ-
ket. Många europeer känner dock till och
uppskattar både Strindberg och Selma
Lagerlöf men knappast någon av våra
moderna författare.
Vi måste också vara öppna för, att det
finns andra uppfattningar om Europas
utveckling än den gängse, svenska. När vi
ännu gick i djurhudar eller i vart fall innan
vi lärt oss läsa och skriva, hade man istora
delar av det som idag är den Europeiska
Gemenskapen en högt utvecklad kultur,
Vi torde aldrig kunna övertyga våra
EG-kolleger om att det går att lösa
arbetslösheten enbart med arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
grundad på grelr.iska och romerska förebilder.Det gäller sådana områden som litteratur, musik, arkitektur, lagstiftning,
religion etc. Innan det ens fanns ett stenhus i Sverige och medan vi ännu blotade
till Oden och Frej, fanns det redan katedraler i Frankrike, England och Irland.
Man ser ofta något annorlunda på historien på den europeiska kontinenten. Mina
barn gick i skola i Bryssel för c:a tjugo år
sedan. Där lärde de sig bl a, att Frankrike
vann det 30-åriga kriget. Sverige synes
över huvudtaget icke ha deltagit. I Bayern
hotar man ännu barnen med att svensken
kommer, om de inte är snälla. Det finns
sålunda olika uppfattningar om Sveriges
roll i Europas utveckling. Vi kan inte utgå
från, att vår egen är känd och accepterad,
ens av våra egna barn. De senare tycks ju
numera inte ens få rudimentära kunskaper i vår historia via skolan.
Att vara goda europeer
Så vill jag nämna en mycket känslig fråga.
När vi väl kommer med i EG, måste vi
framstå som goda europeer i alla avseenden. Skulle EG i en framtid besluta att
självt ta hand om sitt eget försvar, har vi
förhoppningsvis ännu förutsättningar att
lämna ett bidrag, om vi vågar och vill. Det
Vi bör inta den plats i EG som vår
storlek, vår utvecklingsnivå och vå-
ra kunskaper och möjligheteratt bidra på olika områden berättigar oss
till – varken mer eller mindre.
sistnämnda gäller dock blott under förutsättning, att vi inte fortsätter att med
jämna mellanrum halvera vårt försvar. I så
fall torde det på andra sidan år 2000 bli
tämligen ointressant, men ”perish the
thought” som Sir Humphrey brukar säga.
En ofta återkommande kritik från mer utsatta europeiska länder mot Sverige har
varit, att vi, när fara hotat, dragit oss
undan med eftergifter åt diktatorer och
låtit andra betala priset i blod och förstörelse. Det skulle betyda mycket för vår
europeiska image, om vi på detta område
slutade att anse oss vara förmer än andra
431
med rättighet att hålla oss utanför. Det är
knappast troligt, att Danmark, Holland
eller Belgien har mindre önskan än Sverige att leva i fred. Dessa länder drar sig
emellertid inte undan sitt ansvar för den
gemensamma saken.
Till sist är det al).deles nödvändigt, om
och när vi kommer med i EG, att vi slutar
att tro, att svenska lösningar med nödvändighet är bättre än alla andras. Exempelvis lär ju den tyska sjukvården vara både
bättre och billigare än den svenska. Patienterna behöver icke stå i några köer
och behöver heller inte betala för vården.
Vi måste också bli öppna för att ge och ta i
den kohandel, som EGs beslutsprocess
rätt ofta utgör. De lösningar som förhandlas fram, stämmer kanske icke alltid med
de hittillsvarande svenska, men behöver
för den skull inte vara sämre. Understundom kan det emellertid vara så. Då gäller
det att kunna acceptera smärre försämringar, sett från svensk synpunkt, med
tanke på allt det goda vi vinner från EGmedlemskapet, sett såsom helhet. Vi måste helt enkelt sluta tro, att Sverige ensaint
kan styra utvecklingen, vare sig det gäller
EG eller världen i övrigt. Vi bör inta den
plats i den Europeiska Gemenskapen,
som vår storlek, vår utvecklingsnivå och
våra kunskaper och möjligheter att bidra
på olika områden berättigar oss till – varken mer eller mindre.