Ledare; Det försvunna alternativet


1990


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LEDARE
Det försvunna alternativet
R
egeringskrisen i februari ledde
inte.till att socialdemokratin då
förlorade regeringsmakten.Långsiktigt fick den emellertid förmodligen
större konsekvenser för socialdemokratin
än så. Regeringsmakten kan nämligen alltid återvinnas nästa val. Myten om att
socialdemokratin är ett självständigt
regeringsalternativ kan däremot inte återupplivas med mindre än att socialdemokraterna vinner en egen majoritet. Det
förefaller inte särskilt sannolikt att detta
skulle inträffa under 1990-talet.
Därmed förändras grundförutsättningarna för all politisk diskussion. Där socialdemokratin tidigare har varit utgångspunkten kring vilken alternativ har formats kommer socialdemokratin vara ett
parti bland andra. Där socialdemokratin
varit ett kraftcentrum kring vilket andra
partier tenderat att definiera sin politik
står socialdemokratin i framtiden för en
modell som man måste söka sig ifrån. Den
politiska debatten styrs i hög grad av de
föreställningar som råder om vem som kan
hantera regeringsmakten. Regeringskrisen ledde visserligen till att samma regering kom tillbaka men den dominans som
föreställningen om att socialdemokratin
har en särskild förmåga att regera finns ej
längre kvar. Förtrollningen är bruten.
Den socialdemokratiskadominans som
präglat svensk politik hade sin grund i att
socialdemokratin ensam kunde regera
landet, eller att människor levde i denna
föreställning.Denna föreställning var korrekt så länge socialdemokratin kunde föra
en politik som inte utmanade kommunisterna. Nu går inte detta längre. Därför förändras socialdemokratins roll isvensk politik i grunden.
Samma tveksamheter, samma frågetecken och samma osäkerheter som rört
borgerlighetens regeringsalternativgälleri
dag socialdemokratin. Lika lite som de
borgerliga partierna kan socialdemokratin presentera ett samlat och självständigt
regeringsalternativ före ett val. Socialdemokraterna måste nämligen inte bara
klargöra för sig själva vad man tycker i de
viktiga frågorna, man måste också ide viktigastefrågorna göra klartför väljarna med
vem eller vilka man vill samarbeta och regera. Självfallet kommer detta förändrade
politiska mönster inte bara att påverka
socialdemokraternas ställning i den politiska debatten utan också föreställningen
om att socialdemokratisk politik är utgångspunkten iden politiska debatten från
vilken andra förslag är avvikande och kanske rent av politiskt omöjliga.
För de borgerliga partierna finns det
tre viktiga slutsatser att dra av detta förutom att socialdemokratins nedgång är
att välkomna.
För det första måste de borgerliga partierna klargöra att med en borgerlig majoritet i riksdagen blir det borgerlig politik.
De borgerliga partierna måste visa att
man vill ha regeringsmakten och att man
ser många möjligheter till att utnyttja den
för en politisk förändring. Detta säger
inget om under vilka former samverkan
skall ske. Det viktiga är att inget borgerligt
parti medverkar till att konservera socialdemokratin vid makten.
För det andra ställer denna nya 90-
talssituation mindre krav på att de tre
borgerliga partierna presenterar ett sammanhållet regeringsalternativ, det finns
nämligen inget att vara alternativ till. Det
gör att de borgerliga partierna var för sig
men också tillsammans kan koncentrera
kraften på att utveckla och erbjuda väljarna ett alternativ för förändring.
Sverige behöver ett uppbrott under
1990-talet. Det eller de partier som kan
visa att man har en politik som erbjuder
en förändring som gör att Sverige kan
följa med i den förändringens vind som
blåser över hela Europa kommer att vinna väljarnas förtroende. Vad än viktigare
är, det är endast så väljarna kan känna
förtroende för att det politiska systemet
erbjuder möjligheter till förändringar.
För det tredje måste de borgerliga
partierna som ett led i detta större utrymme för självständiga alternativ i gen- 83
gäld kraftigare än tidigare manifestera att
det är med de andra borgerliga partierna
man vill samarbeta och att man är beredd
att göra eftergifter för att kunna göra
detta.
En borgerlig allians på den grunden
skulle mötas av ett varmt välkomnande.
Skulle något av de borgerliga partierna
välja att markera ut sig från en sådan eller
att samverka med socialdemokratin lämnar man fältet öppet för de andra att växa
sig starka. Väljarna kommer att vilja ha en
ny politik under 1990-talet. De partier
som erbjuder denna kommer att få tillräcklig styrka. Socialdemokratin har förlorat sin.