Thede Palm; Skandinaver i USA


1977


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
THEDE PALM:
Skandinaver i USA
Förr, när framställningskostnaderna var
rimliga, kunde det oftare än nu hända att en
forskare på en födelsedag fick sig tillägnad
en festskrift. Vanligen försökte författarna
där anknyta till jubilarens intresseområden.
Det har också hänt att en institution eller en
akademi fått en festskrift. Förra året hände
någotliknande ett helt land. USA fyllde 200
år, och från olika håll kom minnesskrifter
som handlade om vad Amerika – som i detta fallet är detsamma som Förenta Staterna
-betytt eller andra länder betytt för Amerika.
Det norska bidraget är skrivet av professor Sigmund Skard, en framstående kännare av amerikansk litteratur. Det kallas ”The
United States in Norwegian History” (Contributions in American Studies, nr 26,
Greenwood Press, Westport, Conn. och Universitetsforlaget, Oslo). Boken är på ett par
hundra sidor, lätthanterlig och innehållsrik.
Naturligtvis börjar den med Leif Eriksson
och Vinland – var annars? – men hela tiden
fram till 1750 behandlas på bara sju sidor.
De verkligt levande förbindelserna mellan
de båda länderna kom först på 1800-talet.
Skard konstaterar, att det var en skald, Henrik Wergeland, som lade grunden till en
norsk Amerikadyrkan, så mycket mera egendomligt som han aldrig rest dit själv. Han
byggde på allmän idealism men också på
praktisk radikalism, en kombination som tilltalade norrmännen. l varje fall började den
norska emigrationen till Amerika redan
1825. Fram till 1865 hade 78 000 människor
emigrerat. När, som Skard påpekar, Christiania vid sam ma tid hade 30 000 innevånare,
var antalet av dem som flyttat bort betydande ijämförelse med befolkningssiffran.
Boken går fram till vår egen tid, och vad
beträffar andra världskriget har Skard med
full rätt kunnat betona den norska handelsflottans utomordentliga insatser. Han nämner också på flera ställen Halvdan Koht, socialdemokratisk utrikesminister från 1935
och mycket medansvarig för den bristande
norska beredskapen 1940. Han själv har
ingen kritik att komma med mot Koht. Han
framhåller däremot att Koht uttalat sitt gillande av Franklin Roosevelt. Man lär knappast kunna finna belägg för ett liknande omdöme, fällt av Roosevelt om Koht.
Den svenska motsvarigheten till Skards
bok är skriven av redaktör Allan Kastrup i
New York och heter ”The Swedish Heritage
in America” (Swedish Council of America).
Den är varken liten eller lätt med sina över
800 sidor. Den är rikt illustrerad, delvis med
bra bilder, delvis med vykort i färg. De vita
seglen framför det röda stadshuset i Stockholm är en turistbild, och vad den har att gö-
ra med det svenska arvet i Amerika låter inte
bestämma sig så enkelt.
Också Kastrup inleder med vikingarna
och Leif Eriksson, men eftersom inga svenskar veterligen kom till Amerika, blir det
mest tal om danskarnas erövring av England. Den svenska historien börjar däremot
1638 med ankomsten av de första svenskarna till den blivande kolonin vid Delawarefloden. Kolonins öden skildras både väl och utförligt. En detalj som kunde kommit med är
historien om den swedbergska psalmboken
och hur den, förkastad av de svenska biskoparna, tilläts bli exporterad till kolonin i
Amerika. Men det kan vara onödigt att efterlysa ytterligare något i den redan detaljerade
framställningen.
Ty Kastrup lägger an på att ge personupplysningar och dessa långt flera än man kan
begära. Att Berzelius var en stor kemist är
säkert, men att han i sin livstid hade något
att göra med USA är mindre säkert, och att
tre eller fyra uppräknade lärjungar haft det
är högst otroligt. Men Kastrups mening är
att denne store svensk fick inflytande på den
kemiska forskningen, vilket gjorde att han
påverkat forskningen också i USA, där han
senare blev känd och högt erkänd.
Så förhåller det sig med många andra
svenskar också, och på så sätt blir den stora
boken en repetitionskurs i svensk kulturhis- 186
toria. Emigranterna ägnas givetvis ett betydande intresse, den svenska baptistiska kyrkan för att nämna ett exempel likaså. Jenny
Lind och John Ericsson, Carl Milles och
Ernst Alexanderson, uppräkningen kan
fortsätta flera sidor. Det bästa med boken är
emellertid, att går man igenom den finner
man så många namn som måste vara nya för
de flesta men som alla har det gemensamt,
att männen och kvinnorna bakom dem hedrat sig och sitt land ute i landet i väster.
BERG &: HJELT ADVOKATBYRÅ KB
Nybrogatan 9, 114 34 Stockholm.
Telefonväxel: 23 73 70.
Ad~~kater; Gunnar Berg, Richard W. Hjelt, Åke Han~-Weijman,
Carl Patric Ossbahr och Erik afPetersens.
Biträdande jurister: Jur. kand.James Tuveson, Anders Berg och
Mauritz Silfverstolpe.