Edward Hamilton: Rödgrön skattechock hotar återhämtningen

Allt fler tecken visar att Sverige är på väg att bryta lågkonjunkturen. Inflationen är låg. Tillväxten ökar. Arbetslösheten sjunker. Sysselsättningen ökar. Börsen slår nya rekord. Vid ett maktskifte hotas emellertid återhämtningen. De rödgröna partiernas förslag på skattehöjningar och bidragssmocka måste tas på stort allvar. If it ain´t broken, don´t fix it.

Ett dukat bord. Så ser läget allt mer ut när man skärskådar svensk ekonomi. Konjunkturinstitutet (KI) signalerar i veckan att svensk ekonomi är på väg uppåt.

Tillväxten nästa år förväntas upp gå till 2,4 procent i år och 2,8 procent nästa år. Arbetslösheten sjunker. Samtidigt redovisar SCB att inflationen fortsätter att minska. Sverige tillhör idag de länder med lägst inflation i EU.

Socialdemokraternas svartmålning av svensk ekonomi ter sig allt mer apart. Jo, det är sant att hushållen har en fortsatt besvärlig ekonomisk sits. Visst, arbetslösheten är för hög. Men plånböckerna har stärkts väsentligt med lägre räntor och skattelättnader på inkomster det senaste året.

Det finns fler ljusa tecken i skyn. Börsen går bra och exempelvis folkaktien Investor har ökat med 30 till 40 procent på ett år. Antalet inskrivna arbetslösa sjunker. Samtidigt har antalet sysselsatta faktiskt ökat med ca 70 000 personer på ett år.

Nu måste politiken ligga rätt för att sporra jobbskapande och investeringar. Men ju längre valrörelsen går, desto mer iögonfallande blir de förslag som lanseras på den rödgröna sidan. Vänstersidan talar om att ”kroka arm” med näringslivet. Men det som väntar kan istället vara bli en rejäl käftsmäll.

I veckan har Miljöpartiet flaggat för en ”miljardärskatt” om 50 miljarder kronor och kraftigt höjda energipriser. Vänsterpartiet vill höja inkomstskatter och sällar sig till en ny form av förmögenhetsskatt. Socialdemokraterna kontrar med en särskild bolåneskatt som riskerar att höja räntorna på bolån och på kapital.

Till det propagerar den rödgröna sidan för ändrade karensregler, höjd A-kassa och arbetstidsförkortning. Samtliga av dessa förslag har förtjänstfullt genomlysts av Anders Borg på DN Debatt och tidigare i somras av Albin Zettervall vid Timbro. Båda analyserna landar i högre arbetslöshet, ökade offentliga utgifter och negativ BNP-tillväxt som resultat.

Logiken är solklar: Hårt arbetande människor i storstäder som äger sina bostäder ska betala för Socialdemokraternas bidragskalas.

För Stockholm som finanshuvudstad i norra Europa vore den socialistiska skattesmockan riktigt skadlig. Vår huvudstad har gått från en marginaliserad hubb efter IT-kraschen för 20 år sedan, till ett sprudlande ekosystem för finans och innovation.

Omvärlden förundras över hur Sverige kunnat avancera reformer för aktivt sparande i ISK och investeringsflöden som genererar i unikt framgångsrika start-ups och scale-ups. Såväl hot om bankskatter och förmögenhetsskatter riskerar att skrämma bort investeringar och jaga ägarfamiljerna ur riket.

Den 13 september blir ett avgörande vägval. En fortsatt borgerlig regering som kan sjösätta rätt skattereformer och premiera drivkrafter i bidragssystemen, står mot ett allt mer radikaliserat vänsteralternativ.

Många ställer sitt hopp till att Centern ska bromsa en sådan utveckling. Men de senaste dagarnas velande om karensreglerna visar att det före detta Bondeförbundet är mer än mjuka i köttet.

Det är inte läge att chansa. Slarva inte bort Sveriges möjligheter när återhämtningen äntligen kommer med full kraft.

Edward Hamilton är riksdagskandidat för Moderaterna

Källor:
DN Debatt, ”För en gångs skull kan man faktiskt tala om ett ödesval” (10 augusti)
Konjunkturinstitutet, ”Återhämtningen har kommit långt” (11 augusti)
SvD Debatt, ”Verkningslösa S-förslag kan kosta miljarder” (21 juli)
SCB Arbetsmarknadsundersökningen (maj)