Elisabeth Precht: De krossade glastaken berättar de moderata kvinnornas historia

Socialdemokraterna Kata Dalström och Alva Myrdal förekommer ofta när någon ska göra en lista med de svenska kvinnor som betytt mest för samhällsutvecklingen på 18–1900-talet. Fredsaktivisterna Fredrika Bremer och Elin Wägner kan också finnas med i uppräkningen, men ytterst sällan någon av alla de moderata/konservativa kvinnor som arbetat för kvinnors rättigheter i samhället.

Ingen av de nämnda kvinnornas insatser ska förringas samtidigt behöver dock historien göras fullständig: kvinnor är inte ett kollektiv som automatiskt ”röstar likt hjärtat till vänster”. Det vill säga, som prioriterar kollektiva lösningar framför individens fria val.

”Berättar ingen, vet man inte att det har hänt” är devisen för Sällskapet för Moderata kvinnors historia. Följaktligen har Sällskapet givit ut åtta böcker om moderata/konservativa kvinnor i politiken. Nu senast boken De krossade glastaken – konservativa kvinnors kamp. Här berättas om tolv av de moderata kvinnor som var aktiva från tiden före rösträttens införande till slutet av nittonhundratalet. Deras historier är levande exempel på mod, vision och uthållighet.

Mycket överraskar läsaren: Valfrid Palmgren lade grunden för modernt svenskt biblioteksväsen, Cecilia Milow skapade i början av 1900-talet en klubb med utbildning för att hålla unga män från kriminalitet, Ebon Andersson arbetade från 1936 för sambeskattning, Stina Quint startade 1892 Folkskolans Barntidning som idag är Kamratposten, Karin Boye skrev en dikt till Lydia Wahlström, Thyra Bratt var en tidig miljökämpe i Stockholm stad, och mycket mer.

”Historien om Sveriges politiska liv är också historien om de kvinnor som vägrade stå vid sidan av. De som med okuvlig vilja bröt sig in i en värld som dittills varit reserverad för män,” menar Magdalena Andersson, tidigare moderat riksdagsledamot och numera ordförande för Sällskapet för Moderata kvinnors historia. ”Deras kraft låg lika mycket i envis uthållighet som i förmågan att läsa sin samtid och agera där det gav mest effekt.”

Av detta kan dagens politiker och samhällsengagerade lära mycket. I De krossade glastaken – konservativa kvinnors kamp reflekterar idag aktiva, som finansminister Elisabeth Svantesson och talman Andreas Norlén, hur kvinnorna från förr fortfarande inspirerar. ”Cecilia Milows insatser i Kungsholms ungdomsklubb är ett exempel på modigt, moderat samhällsbygge – och hennes insats är kanske mer relevant idag än någonsin tidigare”, skriver socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. ” Är du en ny Stina Quint? För Sverige behöver verkligen en”, menar riksdagsledamoten Ida Drougge.

Ann-Cathrine Haglund, tidigare moderat riksdagsledamot och landshövding, berättar hur Sällskapet startade. De skedde i ett telefonsamtal mellan Haglund och fil. dr. Ann-Marie Petersson. Året var 2001: ”Vi diskuterade Stina Nicklassons svårigheter att få en bok finansierad. Vi kom på att vi borde bilda en grupp, ett sällskap, för att få fram resurser och stöd för att vi moderata kvinnor skulle få vår historia skriven.” Ingegerd Troedsson tillfrågades och sa ja till att bli ordförande vid det första årsmötet som hölls den 28 november 2001. Ingegerd Troedsson är en av de tolv kvinnorna i den senaste boken. Hon lyfts fram som Sveriges allra första kvinnliga talman i riksdagen.

I De krossade glastaken – konservativa kvinnors kamp berättas också om den strid som de moderata/konservativa kvinnorna tvingades föra mot Allmänna valmansförbundet som till att börja med vare sig ville ha kvinnor som medlemmar eller att de skulle tillåtas rösta i allmänna val. Några av de frågor som boken försöker ge svar på är hur det kom sig att de konservativa/moderata kvinnorna inte gav upp? Och varför Valmansförbundet var så tveksamt till kvinnornas krav om medbestämmande.

Martin Tunström, politisk chefredaktör för Barometern-OT, har sagt om De krossade glastaken – konservativa kvinnors kamp att den är ”…ett angeläget bidrag till svensk kvinno- och politikhistoria som förtjänar att uppmärksammas. Texterna fyller ett betydande tomrum i svensk partihistoria.” Ett betyg som de tolv kvinnorna i boken med all säkerhet hade glatt sig åt, men som de nog också hade velat diskutera: varför tog det så lång tid för kvinnorna att ta plats i partihistorien?

Elisabeth Precht är redaktör och journalist

Boken De krossade glastaken – Konservativa kvinnors kamp, utgiven av Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift, presenteras på Moderaternas Sverigemöte idag 8 maj och kommer finnas tillgänglig i handeln inom kort.

Läs ett utdrag ur boken här.