Mathias Bred: Ingen pratade migration i danska valet

Den som följde den danska valrörelsen från svensk horisont kunde inte undgå att notera en slående skillnad. I den danska debatten fick invandringsfrågorna nästan inget utrymme alls. I stället debatterade danskarna skatter, prisnivåer, klimatpolitik och politiskt ledarskap i en orolig tid.

Det står i stark kontrast till Sverige där vi redan nu kan ana att valet i höst återigen kommer att bli ett val där migrationen står i centrum. De frågor som nu diskuteras i Sverige – röda linjer mot SD, möjlighet att återkalla medborgarskap eller förslag om att blanda bostadsområden – kokar alla ner till migrationen.

Medan attityden till invandring har blivit det som definierar det nya svenska politiska landskapet är frågan just nu kraftigt nedtonad i Danmark. Ett illustrerande exempel är att Dansk Folkeparti, som tidigare drev frågan om minskad invandring, byggde hela sin senaste kampanj på matpriser och bränslepriser.

Det som skiljer de två länderna åt är att det i Danmark sedan mer än tio år tillbaka råder  bred samsyn mellan de stora partierna om att migrationen ska hållas stram. De danska socialdemokraterna svängde redan under valrörelsen 2015 – alltså före flyktingkrisen – över till en restriktiv linje. Kampanjer som ”Kommer du till Danmark, skall du arbeta” fördömdes då av svenska socialdemokrater som grova och rasistiska. Senare har bland annat de svenska moderaterna öppet sneglat på den danska socialdemokratins migrationspolitik.

Skillnaden i effekt mellan det danska och det svenska vägvalet är större än vad många först tror. Under åren mellan flyktingkrisen och Tidöregeringens inbromsning hade Sverige en av de högsta invandringsnivåerna per capita i EU. Danmark låg under samma period runt genomsnittet bland de europeiska länderna. Som exempel beviljades under år 2020 fler än 80 000 personer svenskt medborgarskap – i Danmark var motsvarande siffra bara 7 000.

Sveriges och Danmarks olika vägval har gjort länderna alltmer olika varandra demografiskt. I Danmark har drygt 16 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Motsvarande andel i Sverige är enligt forskaren Tobias Hübinettes senaste siffror runt 35 procent. Andelen personer med utomeuropeisk bakgrund ligger på cirka 20 procent i Sverige, men är fortfarande under 10 procent i Danmark.

Tidöregeringens omsvängning har bromsat invandringen, men inte ändrat förhållandet mellan länderna. Förra året beviljades 875 personer asyl i Danmark. Samma år beviljades i Sverige, om man räknar bort skyddsbehövande från Ukraina, över 3 000 asylansökningar.

Den framtida invandringstakten kommer i hög grad handla om anhöriginvandring. Det trycket kommer att vara betydligt större i Sverige än i Danmark. Därför är det rimligt att anta att svensk politik under överskådlig tid kommer att fortsätta domineras av migrationsfrågan – även om den kommer att ta sig nya uttryck. Det kommer att skilja oss från Danmark där mer klassiska vänster-högerfrågor åter dominerar dagordningen.

Mathias Bred är politisk redaktör för SNB