Mathias Bred: Så gick valet i Europas biltillverkarcentrum

Om Tyskland är Europas industriella kärna kan delstaten Baden-Württemberg sägas vara Tysklands industriella hjärta. Här finns huvudkontor för företag som Mercedes, Bosch och Porsche. Baden-Württemberg, som tidigare låg i Västtyskland, är också Tysklands tredje största delstat med fler än elva miljoner invånare.

Därför var intresset stort när delstatsval hölls den 8 mars. Resultaten visar hur snabbt det tyska partisystemet håller på att ritas om. Det största partiet i Baden-Württemberg blev De gröna med 30 procent av rösterna. Dock var man bara några tusen röster före tvåan, kristdemokratiska CDU. De två partierna har regerat tillsammans sedan 2016 i en grön-svart koalition, som alltså fick fortsatt stöd av omkring 60 procent av väljarna.

Att De gröna har så starkt stöd i en industribygd kan tyckas märkligt. Men i Baden-Württemberg representerar partiet sin mest pragmatiska och företagarvänliga gren. I samband med de stora protesterna mot järnvägsprojektet Stuttgart 21 inför valet 2011 seglade De gröna upp som ett brett borgerligt alternativ. I praktiken handlade det också delvis om en partiklyvning. CDU hade fram till valet 2011 haft mellan 40 och 45 procent av väljarna i Baden-Württemberg.

Nu regerar De gröna och CDU tillsammans i vad som kan beskrivas som ett liberal-konservativt block. Men samarbetet knakar i fogarna. Inte minst på grund av att CDU nationellt under Friedrich Merz har svängt i frågor om förbränningsmotorer och kärnkraft. Grön-svart samverkan var lättare under Angela Merkels tid. Nu är många CDU-väljare  trötta på att industrifrågorna kan  hämmas av De gröna. Samtidigt har partiet beslutat att inte samarbeta med det tredje största partiet i delstatsvalet, det radikala AfD.

Socialdemokraterna, SPD, har krympt kraftigt. I stället har AfD tagit rollen som opposition. Spelplanen är radikalt förändrad jämfört med för tjugo år sedan. SPD har marginaliserats och samlade i detta val bara fem procent. I valet 2006 hade SPD 25 procent. Då fanns inte AfD, som nu får omkring 19 procent av rösterna.

SPD:s problem är delvis strukturella. Industrins förändring har urholkat partiets traditionella väljarbas, samtidigt som De gröna lockar urbana väljare och AfD samlar protestväljare. Att AfD nu samlar nära en femtedel av väljarna i västra Tysklands rikaste delstat visar att partiet inte bara är ett östtyskt fenomen, även om stödet där fortfarande är betydligt starkare.

Hur som helst har valresultatet i Baden-Württemberg setts som en seger för mitten. Därmed kan CDU andas ut för stunden. Ett nederlag där hade setts som ett underkännande av förbundskanslern Friedrich Merz. Men ett mer indirekt hot mot CDU ligger i att SPD har imploderat. Om det blir ytterligare katastrofsiffror för SPD i andra delstatsval kan röster höjas för att avbryta samarbetet med CDU i regeringen.

Det tyska partisystemet blir alltmer olikt det svenska. Det finns dock ett undantag, och det är de svenska Liberalernas systerparti FDP. FDP hamnade under spärren och åkte ur parlamentet. Liberala partier verkar ha svårt att överleva i det nya ideologiska landskapet. I Tyskland liksom i Sverige.

Mathias Bred är politisk redaktör för SNB