Malte Wilhelmsson: Behöver vi riksbanken?

Under drygt ett decennium pressade Riksbanken och Europeiska Central Banken ned räntorna till historiskt låga nivåer – till och med negativ ränta. Billiga krediter drev upp bostadspriser och skuldsättning. När inflationen sedan tog fart tvingades samma institutioner slå i bromsen med de snabbaste räntehöjningarna i modern tid. Hushållen fick betala. Företagen fick betala.

Två procents inflation betraktas som självklart. Men det är ett politiskt mål. Måste våra pengar systematiskt minska i värde varje år?

I en effektiv och växande ekonomi är det naturligt att priserna sjunker när produktionen blir billigare. Att aktivt motverka detta genom penningexpansion förvrider marknadens signaler och driver skuldsättning. Varför ses fallande priser till följd av produktivitetsökningar som ett hot?

Pengar är ekonomins blodomlopp. Den som kontrollerar dem påverkar kreditflöden, tillgångspriser och statens finansiering. Att staten har monopol på denna funktion är en av de mest långtgående maktkoncentrationerna i modern ekonomi. Om vi tror på konkurrens i telekom, energi och transporter – varför inte i pengar? Varför är just denna sektor immun mot marknadens disciplin?

Ett konkurrensbaserat penningsystem skulle inte styras av ett fast inflationsmål, utan av faktisk efterfrågan på pengar.

Idén att några få beslutsfattare kan avgöra vilken ränta som är rätt för miljontals hushåll och företag bygger på en övertro på centraliserad kunskap och att det kan vara en garanti för ekonomisk stabilitet. De senaste årens kraftiga svängningar visar hur bräcklig den föreställningen är.

Dagens system skapar i sig instabilitet. När banker vet att centralbanken ytterst står bakom dem uppmuntras större risktagande. Felinvesteringar och överbelåning uppstår. När inflationen stiger korrigeras obalanserna abrupt. Krisen framställs oftast som externt orsakad – men är ofta resultatet av den tidigare politiken. Riksbankens traditionella instrument har idag blivit irrelevanta på grund av utvecklingen av AI-drivna investeringsplattformar och internationell handel som förändrar spelreglerna.

Och det statliga penningmonopolet är historiskt inte det enda alternativet. Sverige har själv erfarenhet av en mer konkurrensutsatt bankordning. Från 1820 till 1904, innan centralbanken fick ensamrätt på sedelutgivning med den uttalade syftet att kontrollera penningmängden, verkade privata banker sida vid sida med Sveriges Riksbank och gav ut egna sedlar. Dessa sedlar cirkulerade parallellt och löstes in mot metallisk standard. Systemet byggde i hög grad på marknadsdisciplin: banker som överexpanderade riskerade att få sina sedlar inlösta och förlora förtroende.

Även internationellt fanns liknande erfarenheter, mest känt i Skottland under 1700- och 1800-talen, där fri bankverksamhet utvecklades med konkurrerande sedelutgivning och privata clearing arrangemang. Historien visar att centralbankens monopol inte är en förutsättning för ett fungerande betalningssystem – utan ett senare politiskt val.

Det finns alternativ. Fri bankverksamhet skulle innebära att staten avvecklar sitt monopol på sedelutgivning och istället låter banker konkurrera. Banker får ge ut egna sedlar eller digitala betalningsmedel, inlösbara i en gemensam monetär standard, exempelvis guld eller annan real tillgång. Det innebär också ett förstärkt ansvar. Banker måste hålla tillräckliga reserver för att upprätthålla sitt rykte.

En bank som expanderar penningmängden för aggressivt, driver inflation i sin egen valuta, riskerar att säljare inte vill ta emot valutan och att kunder löser in dess betalningsmedel för att istället använda en annan valuta. Den bank som tappar förtroende förlorar marknadsandelar och riskerar konkurs.Den som tar risk får alltså bära risk då fri bankverksamhet innebär inte riskfrihet.

Centralbankens monopol är inte naturgivet. Det är ett politiskt val. Stabilitet borde byggas genom konkurrens och förtroende – inte genom garantier om att staten alltid griper in.

Riksbanken riskerar att bli ett hinder för Sveriges styrka: flexibilitet, innovation och transparens. Det är dags för en debatt om att avskaffa riksbanken.

Malte Wilhelmsson är viceordförande för Fria Moderata Studentförbundet