Anders Ydstedt: Sydamerikanska perspektiv på frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur

Häromveckan kom beskedet att EU:s medlemsstater äntligen har godkänt frihandelsavtalet med Mecosur. En stor del av handeln mellan EU- och Mercosur-länderna kommer stegvis att bli tullfri. EU kommer att liberalisera 92 procent av all import, medan Mercosur liberaliserar 91 procent av all import.

För oss i EU betyder detta tillgång till mer och billigare mat från Sydamerika och för företagen öppnas marknaderna i Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Det är verkligen på tiden, arbetet påbörjades 1999 och var i princip klart 2019.  I Sverige hyllas avtalet av frimarknadsvännerna på Svenska Dagbladets ledarsida medan LRF varnar för import av mat som producerats med ”lägre standarder”.

Hur ser man då på frihandelsavtalet utifrån ett Sydamerikanskt perspektiv? Svensk Tidskrift frågade vänner i Brasilien och Argentina.

Rodrigo Marinho, vd för Brasilianska Instituto Livre Mercado, pekar på en intressant politisk dynamik i Brasilien som kan underlätta att avtalet faktiskt sluts.

– Den jordbrukspolitiska parlamentarikergruppen Agricultural Parliamentary Front (APF) är en strategisk partner till den frihandelsinriktade Free Market Front i denna fråga. De är starkt samordnade och arbetar tillsammans för att få avtalet godkänt så snabbt som möjligt. Med omkring 300 ledamöter har APF i praktiken vetorätt mot alla försök till blockering. Det brasilianska jordbruket är globalt konkurrenskraftigt och ser mycket stora möjligheter i avtalet.

Marinho menar att Uruguay och Paraguay kommer att driva på hårt, och Argentina under Javier Milei förväntas också ratificera avtalet. Därmed återstår Brasilien som en möjlig flaskhals. Men med president Luiz Inácio Lula da Silva angelägen om att kunna fira ett genombrott, samtidigt som APF är mobiliserad och Free Market Front välkoordinerad, riskerar det protektionistiska motståndet i Brasilien att bli isolerat.

– Jag ser fortfarande en möjlighet till ratificering redan i år. Samtidigt står vi inför ett valår som kan antingen försvåra eller påskynda processen – beroende på hur berättelsen om avtalet formuleras.

Avtalet kommer enligt Marinho att kunna användas som ett ankare för mikroekonomiska reformer, på samma sätt som Mexiko använde NAFTA. Samtidigt kommer frihandelsavtalet att kopplas till ett tydligt konsumentperspektiv – lägre priser – och göras till en valfråga inför 2026: fri marknad mot protektionism.

Agustín Almada, ekonom vid Argentine Taxpayers Association, pekar ut Argentinas så kallade importsubstituerande tillverkningsindustri som frihandelsavtalets främsta motståndare. Det handlar om en grupp som redan i dag motsätter sig president Mileis reformagenda.

– Argentina kommer att ratificera avtalet. Motståndet begränsas i huvudsak till vänstern och den hårda kärnan av peronismen. Samtidigt behöver Milei få igenom flera strukturella reformer, som väntas debatteras efter kongressens sommaruppehåll. Den brasilianska tillverkningsindustrin betydligt mer framgångsrik och därför bättre rustad att konkurrera med Europa.

Politiskt sett är Brasilien kanske det mest intressanta fallet eftersom landet i dag styrs av en vänsterregering. Om den politiska högern skulle motsätta sig avtalet riskerar den att förlora presidentvalet i år. Vänsterpresidenten Lula da Silva lär försöka presentera handelsavtalet som ett bevis på sin marknadsvänliga hållning.

– Jag anser att avtalet är gynnsamt för båda blocken. Det stärker den ekonomiska komplementariteten mellan kontinenterna och ger både Europa och Sydamerika större handlingsutrymme i relationen mellan USA och Kina, summerar Agustin Almada.

Således positiva och hoppfulla kommentarer från Argentina och Brasilien. I en tid med enorma globala utmaningar för frihandel och öppenhet är det nya frihandelsavtalet inte bara bra för konsumenter och företagsamhet, det kan förhoppningsvis även leda till positiva politiska förändringar i Sydamerika. Kanske dags för brasiliansk biff och argentinskt rödvin ikväll för att fira?

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift