Janerik Larsson: Trumps avtryck i Vita Huset
President Trumps besatthet vid att skriva in sig i den amerikanska historien tar sig alltmer sällsamma uttryck. Hans omfattande, kontroversiella ombyggnad av Vita huset är bara ett exempel som föregåtts exempelvis av att han satt sig själv som ordförande för Kennedy Center, nu omdöpt till Trump-Kennedy Center, som om han inte hade nog med andra arbetsuppgifter.
Politico har i veckan berättat om hur det ser ut inne i Vita huset. Om man promenerar längs Vita husets kolonnad, precis intill Rosenträdgården, så har raden av porträtt av tidigare presidenter försetts med plaketter som beskriver deras presidenters prestationer.
President Trump är besatt av sin företrädare Joe Biden. I stort sett i varje tal han håller ingår ett obligatoriskt avsnitt där Trump uttrycker sitt förakt för företrädaren som beskylls för att ha förorsakat all världens och i synnerhet alla USA:s problem.
Det är föga sannolikt att dessa utgjutelser kommer att spela någon betydande roll i presidentvalet i november 2028. Men det är viktigt att komma ihåg att Biden inte förtjänar ett särskilt gott eftermäle.
Å ena sidan var han ingen nyskapande president. Han höll i huvudsak fast vid den ekonomiska politik vad gäller särskilt tullar som han övertog från den första Trumpadministrationen. Hans valdes som en politiker i politikens centrum men mycket av hans energi lades på åtgärder som definitivt signalerade att han nu hörde hemma hos det demokratiska partiets vänsterflygel.
Att han och hans nära rådgivare inte hade förstånd att inse att han inte skulle klara av en ny fyrårig presidentperiod är en stor politisk skandal som också drabbar det demokratiska partiet.
Bidens signatur på många dokument signerade han inte själv utan de skrevs under av vad som kallas en ”autopen” det vill säga en penna som sköter signerandet,
Därför är nu porträttet av Biden i Vita huset ersatt med en bild av denna penna som ju mer än något annat signalerar presidentens totala oförmåga att hantera sitt jobb.
Texten under bilden av pennan lyder:
”Sömnige (Sleepy) Joe Biden var utan tvekan den sämsta presidenten i amerikansk historia. Biden tillträdde sitt ämbete som ett resultat av det mest korrupta valet som någonsin setts i USA och övervakade en serie oöverträffade katastrofer som förde vår nation till randen av undergång.”
Det står vidare att Biden ”dominerades av sina radikala vänsterhandledare … och deras allierade i falska nyhetsmedier försökte dölja hans allvarliga mentala nedgång och hans oöverträffade användning av Autopen.”
Om RONALD REAGAN heter det under porträttet: ”Ronald Reagan vann kalla kriget och förändrade amerikansk politik och den konservativa rörelsen … Han var en beundrare av president Donald J. Trump långt innan president Trumps historiska kampanj för Vita huset. På samma sätt var president Trump en beundrare av honom!”
Om RICHARD NIXON: ”Han valdes till president 1968 i en av de största politiska comebacks i amerikansk historia. Som president avslutade Nixon Vietnamkriget, strävade efter en avspänning med Sovjetunionen, skapade Environmental Protection Agency och var hjärnan bakom ”öppningen mot Kina”.
Om president Obama: ”Barack Hussein Obama var den första svarta presidenten, en samhällsorganisatör, senator från Illinois under en mandatperiod och en av de mest kontroversiella politiska figurerna i amerikansk historia”.
I texten om president BILL CLINTONs biografi hyllas teknikboomen i slutet av 1990-talet och det hänvisas till ”skandalerna som plågade hans presidentskap”. Den avslutas med: ”2016 förlorade president Clintons fru Hillary presidentposten till president Donald J. Trump!”
Texten om den före detta presidenten HARRY TRUMAN berömmer vissa av hans insatser under andra världskriget, samtidigt som den kritiserar Trumans omfattande inrikespolitiska agenda.
Tidigare i år ersatte Trump Obamas officiella porträtt med en målning av som föreställer honom själv strax efter mordförsöket i Butler, Pennsylvania.
Han har hängt upp ett porträtt av president ANDREW JACKSON, vars hårdföra politikinsats på 1830-talet framställs som en förebild av Trump, på en framträdande plats.
Utanför Trumps kontor i Ovala rummet finns en guldinramad omslagsbild från New York Post av den berömda polisbild (”mugshot”) av Trump som togs den 24 augusti 2023 på Fulton County Jail i Atlanta, Georgia.
Trump hade åtalats för att han försökte att olagligt påverka och ogiltigförklara Georgias valresultat från presidentvalet 2020. Att han var skyldig tror jag knappast någon som känner till vad som hände betvivlar och om Trump inte valts om som president han åtalet förmodligen gått vidare i domstolen.
På bilden stirrar Trump trotsigt in i kameran.
Trump och hans kampanj har omfamnat bilden och använt den på kampanjmaterial med slogans som ”NEVER SURRENDER!”
Den besatthet som Trump utvisar säger tveklöst mycket om honom och hans önskan att skriva om sin egen historia. Dock kvarstår faktum att han vann valet i november 2024 – men mot en oerhört försvagad motkandidat, vice president Kamala Harris, som mest uppfattades som en garant för förlängning av Joe Bidens presidentår.
Janerik Larsson var informationschef på SAF 1990 – 1995 och vVD på Svenskt Näringsliv 2005 – 2011. Han är rådgivare till Stiftelsen fritt näringsliv, och utkom nyligen med essän ”Allt var möjligt. Mina år med Jan Stenbeck” (Timbro)