Jul hos familjen Vance?

Oavsett vad sekulärt sinnade röster hävdar så är julen en högtid med religiösa rötter. Medan vi väntar på snön och handlar julklappar blir inte sällan religion föremål för debatt. Sverige må kanske inte vara särskilt religiöst men det går att säga annat om det stora landet i väst. Där spelar religion stor roll, även i maktens rum. Debatten om politikers religion visar hur det fungerar som en kulturell identitetsmarkör snarare än en privat övertygelse.

Sedan den 20:e januari 2025 har USA sin första icke kristna Second Lady, Usha Vance, vars religion vid flera tillfällen blivit uppmärksammad. Trots att hon är väldigt uppskattad i stora delar av MAGA-rörelsen så råder det ingen tvekan om att hennes religiositet har blivit föremål för såväl entusiasm som kritik och besvikelse. Inför det stundande julfirandet på Vances och Ushas residens ska det bli intressant att se huruvida det är Jesus eller Vishnu som pryder dekorationerna.

Diskussionen om vicepresidentens fru har återkommit sedan mandatperioden började. I ett tal på ett event för den konservativa rörelsen Turning Point USA uttryckte USA:s vicepresident JD Vance en önskan om att hans fru Usha en dag ska konvertera till kristendomen. Detta uttalande gav upphov till mycket diskussion och kontrovers. Hindu American Foundation (HAF) gick direkt ut och kritiserade Vances uttalande om hans frus religion. Usha Vance är troende Hindu, vilken förgrening finns det relativt få trovärdiga källor som kan peka ut. Deras barn är uppfostrade med kristendomen och JD Vance har vid flera tillfällen uttryckt att hon “stärker hans tro”. För svenska ögon kan detta lätt ses som en icke diskussion. Varken Ulf Kristersson, Magdalena Andersson eller Stefan Löfvén fick några större politiska domar för sin tro. Men i ett land som USA och i en politisk gruppering som MAGA-rörelsen har religion en otroligt stor signifikans. Utifrån dessa människors världsbild är religionen en kulturell symbol som inte bara säger något om den enskildes livsåskådning och moral. Eftersom JD Vance är vice president i världens mäktigaste land och potentiellt skulle kunna bli Trumps efterträdare blir detta symbolik för den amerikanska, kulturella självbilden.

Att denna diskussion har uppstått på flera håll i det politiska landskapet är intressant. Det tyder nämligen på en större samhällsförändring – att USA:s nationella religiositet är på väg att bli mycket mer pluralistisk. Det finns det en rad indikationer på att USA:s kulturella självbild som ett homogent kristet land snart kommer behöva omformuleras. De senaste åren har andelen muslimer ökat med 0,8%, antalet hinduer med 0,5% och antalet Buddhister med 0,4%, samtidigt som andelen kristna faktiskt har minskat med 16% (Pew Research Center 2025). Man ska utifrån dessa siffror dock inte dra slutsatsen av att fler kristna väljer att gå över till andra religioner, stora delar av de amerikaner som mellan 2007 och 2023 lämnat kristendomen betraktar sig med all sannolikhet som ateister eller agnostiker idag. Ökningen i de andra religionerna beror troligtvis på generell migration och arbetskraftsinvandring

Debatten om Amerikas religiösa pluralism kunde observeras under kampanjen inför borgmästarvalet i New York. Zohran Mamdani, en till bakgrunden ugandisk muslim blev vald till borgmästare för USA:s största och överlägset kändaste stad. Trots att Mamdanis politik var tämligen radikal och rätt distanserad från verkligheten så var det hans religion som återkommande blev ett mål för hans motståndares retorik. Även ifall man ofta talar om USA som ett delat land så är detta verkligen inte något som är unikt för vår tids polariserade debattklimat. Inför valet 1960 bedrevs en rad kampanjer riktade mot kandidaten och sedermera presidenten John F. Kennedy på grund av hans katolska tro. Meningsmotståndare spred lögner om att Kennedy bland annat skulle ha svårt att neka order från Vatikanen och riktade sig därmed mestadels till protestanter och baptister. Det som dessa kampanjer spelar på är en rädsla, en oro för att USA, som ett kulturellt homogent land, är på väg att vittra bort. Rasistisk är inte ett felaktigt adjektiv för att beskriva denna typ av retorik, och den finns uppenbarligen fortfarande.

Vad är då framtiden för denna diskussion? Det är en mycket komplex fråga, den ligger djupt inbakat i kulturkriget. Religion har en så pass mångfacetterad symbolik att Usha Vance hinduism inte nödvändigtvis behöver vara något som Republikanerna skadas av. Den hade likväl kunnat bli en symbol för ett mer pluralistiskt USA som står för religionsfrihet, vilket inte sällan också förekommer i Republikanernas retorik. Däremot så är jag övertygad om att många av de personer som hade problem med Mamdanis religion och som brukar samma retorik som Kennedys kritiker från 60-talet inte heller kommer se positivt på om USA skulle få en hinduisk first lady. I deras världsbild står nämligen religion som symbolik över många andra hänseenden man har i beaktning när man väljer ledare. Det som möjligen talar emot är att USA:s befolkning har en något bättre bild av hinduismen än andra världsreligioner, i synnerhet Islam. Detta beror troligen både på det nationella traumat från attackerna 11/9 men bottnar också i postkoloniala föreställningar om att “exotisera” Indien och indisk kultur som betydligt mer andlig och djup. Oavsett vad grundar det sig uppenbarligen på en rätt onyanserad och förlegad bild av andra kulturer.

Usha Vance må vara väldigt uppskattad inom MAGA rörelsen och ses som en mycket jordnära och inte minst andlig second lady, vilket de mer religiösa delarna säkerligen uppskattar. Men inför valet 2028 återstår det att se huruvida hennes religiositet inte kommer att falla offer för samma debattklimat som Mamdani och John F Kennedy. Kanske är det en politiskt strategisk konvertering som stundar? Människors religiositet är lika svårt som problematiskt att spekulera om därav lämnar jag det osagt. MAGA rörelsens mer extrema falanger kan uppenbarligen tolerera statsbesök i Indien och offentliga böner, men huruvida de hade tolererat att se Shiva Nataraja pryda Vita Huset inför julen 2029 återstår att se.

Olle Edborg är student i Religionsvetenskap