Millhagen & Teyar: Maktkarteller och korruption – Så styr S när de får göra vad de vill

Socialdemokraterna har styrt Malmö i princip oavbrutet i över ett sekel: 100 av de senaste 106 åren. Tre decennier av sammanhängande S-styre har satt djupa spår i den kommunala förvaltningen. Ansvariga chefer och politiker gömmer sig bakom en armé av över 150 kommunikatörer, miljonbelopp läggs på utköp av kriminell personal och den kommunala effektiviteten hör till de sämsta i landet. Men Kvartals senaste granskning avslöjar något betydligt mörkare än slapphänt förvaltning och svaga resultat. Den visar hur Socialdemokraterna i Malmö aktivt använder metoder som hör hemma i en maffiastruktur, för att skrämma civilsamhället till politisk lydnad och mobilisering för partiets egen vinning.

Att Socialdemokraterna använder civilsamhället som front för sin egen agenda är i sig inget nytt. Under decennier har partiet byggt upp ett komplext nätverk av organisationer, företag och föreningar som under andra namn springer partiets ärenden och i praktiken fungerar som valarbetare. Hyresgästföreningen och A-lotterierna är två välkända exempel, där man inte bara bedrivit socialdemokratisk opinionsbildning utan också infört särlagstiftning som gett helt andra spelregler än för övriga aktörer.

Detta samspel mellan intresseorganisationer, fackliga strukturer och bolag kan knappast beskrivas som något annat än en maktkartell. Skandal efter skandal har avslöjats men konsekvenserna har varit förvånansvärt få. Frågan är om bubblan nu slutligen spricker, åtminstone i Malmö.

I Kvartals granskning framkommer hur Socialdemokraterna systematiskt utnyttjat föreningar i utsatta områden för egen politisk vinning. Företrädare vittnar om hur de pressats att bedriva valarbete för partiet för att få behålla sina bidrag. Metoden har varit öronmärkta medel för så kallat ”demokratiarbete”, som i praktiken använts för att köpa S-röster.

Vittnesmålen är djupt oroande. En föreningsföreträdare återger hur en politiker tydligt markerade att kontakten med andra partier måste upphöra: ”Ni vet vilka som styr i Malmö.” Det är ett budskap man snarare förknippar med ett avsnitt av The Sopranos än med en svensk kommunförvaltning, med den avgörande skillnaden att detta finansieras med skattebetalarnas pengar.

Den enda förening som hittills vågat träda fram under eget namn är Flamman, en av Malmös mest omtalade. I november 2025 drog Malmö stad in allt ekonomiskt stöd efter anklagelser om felaktiga löneuttag. Enligt föreningens företrädare har hoten om indragna bidrag dock hängt över verksamheten långt tidigare, som ett påtryckningsmedel efter att man vägrat agera valarbetare åt Socialdemokraterna.

Sedan september 2025 har nu tre allvarliga fall av misstänkt korruption upptäckts inom Malmö Stad. Det är ingen slump. Den socialdemokratiska maktkartellen är en röd tråd genom partiets historia. I Malmö, där partiet styrt nästan utan konkurrens, blir konsekvenserna särskilt tydliga. Så ser det ut när Socialdemokraterna får göra som de vill, utan reellt ansvarsutkrävande.

Detta handlar inte längre om höger eller vänster, utan om politiskt ansvar och demokratisk ryggrad. Att prioritera inspelningar av ’hur träd låter på insidan’ framför extrainsatt stöd till skolor och förskolor är inkompetens. Att utpressa ideella föreningar med hot om indragna bidrag är något värre: det är att maffiametoder.

Malmö har en enorm potential, men i stället för att vara den tillväxtmotor som staden har förutsättningar att vara blir man gång på gång ett skräckexempel. Ett skräckexempel på vad Socialdemokraterna gör när de får göra precis hur de vill.

Vill man veta vad Socialdemokraterna egentligen tycker, då ska man rikta blicken hitåt. Nu vet hela Sverige vad Socialdemokraterna tycker om demokratiska spelregler – och förhoppningsvis får Socialdemokraterna snart veta vad malmöborna tycker om korrupta politiker.

 Filip Millhagen är ordförande för Malmö MUF och Gal Teyar är ordförande för MSU Skåne