Gunnar Hyltén-Cavallius: Neuding ger en närmast övertydlig bild

På 1990-talet hade jag som regementspastor uppgift att undervisa om en ny samhällsfilosofi som skulle föras ut: multikulturalismen. Då anade väl inte många hur den sociala situationen skulle utvecklas i Sverige.

En som granskat samhällsfrågorna med en rad uppmärksammade texter är Paulina Neuding, ledarskribent i Svenska Dagbladet. Hennes debutbok bär titeln Igår kväll i Sverige: Reflektioner om en revolution.

Som dotter till föräldrar som flytt antisemitisk förföljelse i Polen, född 1981 i Farsta, beskriver Neuding de annorlunda förutsättningarna för nyanlända den gången. Successivt har den sociala oron ökat, hat och hot har tagit plats, gängkriminella – med rekryterade barnsoldater – utmanar civilisationen. Studien beskriver tillståndet och den offentliga debatten kring det. De som varnade för brottsutvecklingen anklagades länge för att understödja främlingsfientlighet.

Boken ger en närmast övertydlig bild av den sociala situationen med hjälp av åtskilliga väldokumenterade fall. Utrymmet medger inte några längre referat.

Stuprörsteorin är ett viktigt begrepp i framställningen. Den beskriver idén att samhället är som två stuprör, ett där de gängkriminella håller till och ett där vanligt folk kan leva som vanligt. Mer och mer har denna teori visat sig vara falsk. Nu är ingen säker; skjutningar och övergrepp kan ske var som helst.

Men länge bagatelliserade opinionsbildare och politiker situationen. Neuding återger citat från bland annat DN, som kritiserade så kallade trygghetsskeptiker. Vänsterpolitiker som exempelvis Morgan Johansson (S) slog fast att risken för att utsättas för dödligt våld var mycket låg i internationell jämförelse och hade även minskat trots hög asylinvandring. Författaren ser också att aningslösheten fanns på den borgerliga sidan. Regeringen Reinfeldt nämns som en av de mest invandringsvänliga. Då Neuding intervjuade dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M) år 2010 om invandrares överrepresentation i brottsstatistiken, svarade denna indignerat: ”Vi ska vara glada att folk vill komma hit, med det här vädret!”

Svenska Institutet investerade i att föra ut en Sverigebild med fokus på jämlikhet och på den svenska manligheten. Neuding gör följande iakttagelse: ”Och vilket hyggligt och mjukt land Sverige är – samtidigt som det är så hårt.” En utländsk expert hävdar att staten måste vara tydlig, snarare än undfallande.

En ny råhet präglar våldet med förnedringsrån, med skjutningar mitt på dagen och mitt i offentligheten. Gansterkulturen med sin klädstil, musik och aggressivitet tränger in till barn och unga via deras smarttelefoner. Neuding skriver om gangsterrappen att den länge beskrivits ”av stjärnögda journalister och samhällsdebattörer som en konstnärlig fristad för utsatta människor”.

Boken har ett brett register. Den behandlar hederskulturen och klanstrukturen i utsatta områden. Klanerna har på många håll en strävan att gå in i samhället, i näringsliv och politik.

Badhustragedin i Lund 2022 var ett upprörande fall. Då en man vid namn Erik med bland andra sina barn besökte badet, trakasserades de av ett gäng ungdomar. En polisanmälan gjordes. Samtidigt hade en storebror till en av dessa ungdomar tillkallats (troligtvis av mamman). Situationen eskalerade och Erik misshandlades brutalt (s. 137f).

Generellt kan man enligt Neuding säga att ”statens logik trumfas av en logik som utgår ifrån familjeband och hederstänkande”. Och sakfrågan, vem som har rätt, spelar inte huvudrollen. Det gäller att stå upp för sin familj och dess ”heder”.  

Ytterligare ett par avsnitt är särskilt viktiga att närläsa: det om barnen som har att växa upp i en svår tid samt det om den åter framväxande antisemitismen med hot mot fortsatt judiskt liv i Sverige.

Sammanfattningsvis är detta en skakande bok som pekar på osäkerhet om hur utvecklingen kommer att gå men som samtidigt manar till besinning. Den är klädd i ett klart och lättflytande språk. Paulina Neudings Igår kväll i Sverige vore en värdig vinnare i fackboksklassen! Framför allt önskar jag att den blir läst, inte minst av politiker, journalister och opinionsbildare.

Gunnar Hyltén-Cavallius är komminister emeritus och teol.lic. i kyrkohistoria