Ulla Hamilton: Varför är Sveriges Lärare emot en mångfald av arbetsgivare?

Opinionsundersökningar har verkligen fått stor användning i den politiska debatten. Numera kan många göra sina egna undersökningar. Enkätverktygen finns lättillgängliga och det används också flitigt såväl intern som externt. Med detta sagt är det verkligen en konst att dels utforma frågorna och sedan dra slutsatser av de svar som kommer in.

Jag funderar på detta när jag läser Sveriges Lärares remissyttrande över delbetänkandet ”Skärpta villkor för friskolesektorn”. De är mycket tydliga i sitt yttrande när det gäller inställningen till friskolors verksamhetsform, ”Sveriges Lärare är djupt kritiska till marknadiseringen av skolan. Konkurrens och vinstintresse har tydligt negativa effekter på skolväsendet.” De fortsätter med svepande påståenden om ”friskolor som sätter vinstintresset främst” utan att belägga dessa med konkreta exempel. De hävdar dessutom att; ”Marknadsskolan har också negativa konsekvenser för lärarnas professionella friutrymme och yrkesansvar.” Även detta påstående saknar belägg i texten. Det har inte heller stöd i de stora undersökningar som Jobbhälsoindex i Sverige AB och Svenskt Kvalitetsindex gjort där man jämfört hur lärare och andra medarbetar i skolan ser på sin arbetssituation, sitt handlingsutrymme, tillgång till närmsta chef med mera. En undersökning som har ett statistiskt säkert underlag som gör att resultaten kan brytas ner och jämföras mellan de som jobbar i kommunala skolor respektive i fristående skolor. Resultatet är slående, på område efter område är de som jobbar i fristående skolor mer positiva jämfört med de som jobbar i kommunala. Dessa undersökningar har tyvärr fått liten uppmärksamhet, måhända kanske för att de visar ”fel” resultat.

De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.

I sitt remissvar hänvisar Sveriges Lärare också till en egen undersökning som de gjort bland sina medlemmar. Undersökningen baseras på en rekryterad panel där alla medlemmar har fått erbjudande om att delta och de som vill har anmält sig. Lärarfacket hävdar att denna rekryteringsmodell är statistiskt säkerställd. Men metoden kan ifrågasättas.

Den kan inte jämföras med till exempel Svensk Kvalitetsindex undersökningar, eller för den delen SCB eller liknande opinionsundersökningsföretag som rekryterar noggrant för att få ett statistiskt säkerställt underlag för sina undersökningar.

Sveriges Lärare menar att deras undersökning visar att närmare nio av tio lärare i grund- och gymnasieskolan är emot att skolor ska kunna ta ut vinst. De påstår även att motståndet är mycket stort även bland de som jobbar i vinstdrivande skolor och att deras undersökning visar följande resultat bland lärarna; nästan åtta av tio i F-6, över sex av tio i åk 7-9 och över sju av tio i gymnasieskolan är emot vinstintresse i skolan. Dessa slutsatser av inställningen till vinstintresset bland de som jobbar i friskolor som är AB kan med fog ifrågasättas mot bakgrund av panelens sammansättning. En expert som jag bett granska denna undersökning konstaterar helt sonika att ”Det går absolut inte att dra dessa slutsatser på basis av undersökningen. Undersökningsmetodiken håller helt enkelt inte. Själva urvalsprocessen håller inte, speciellt inte i frågor om attityder och åsikter som ofta är orelaterade till de allmänna bakgrundsvariabler (skoltyp, nivå etc) man hävdar att man har kontroll över. Problemet med paneler är att man redan från början får ett snett urval vilket gör dem olämpliga som urvalsram för kommande undersökningar. De som väljer att ingå i en panel är mer engagerade, mer angelägna att påverka, kort sagt sådana som i högre utsträckning inte är nöjda på olika sätt. När sedan endast en minoritet väljer att delta snävas målgruppen in ytterligare efter samma princip och kvar blir bara de som är allra mest motiverade att påverka –  men som sagt på intet sätt representativa för alla lärare.”

Till denna expertkommentar kan läggas att svarsfrekvensen dessutom är mycket låg, 42 procent har svarat på undersökningen. Bortfallet innebär alltså att fler än hälften har avstått från att delta. En slutsats som möjligen kan dras av detta stora bortfall är att medlemmarna inte anser att detta är högt prioriterade frågor. Särskilt som det är uppenbart att de som jobbar i friskolor trivs mycket bra. Likväl kommunicerar lärarfacket sina slutsatser som vore de generellt giltiga till media och nu i sitt remissvar.

Sveriges Lärare driver en tydlig linje och väljer att bortse från det som friskolereformen har bidragit till för deras medlemmar. De hävdar att ”Konkurrens och vinstintresse har tydligt negativa effekter på skolväsendet” när det i själva verket visat sig ha positiva effekter i flera avseenden, inte minst när det gäller skolors och elevers prestationer, vilket bland annat IFAU och analyser av svenska elevers Pisa-resultat har visat.

Att medlemmarna fått möjlighet att välja arbetsgivare, kommunal eller fristående, AB eller annan verksamhetsform, är inget som lärarfacket ser som en fördel. Att mångfalden dessutom medfört innovationer och utveckling av svensk skola vill de inte heller erkänna. Analyser som visar att de elever som går i en friskola har betydligt högre kunskapsnivå än de jämförbara elever som går i kommunala skolor verkar inte heller vara relevant.

För åter igen, det är slående att de som valt att jobba i friskolor som är AB, medarbetare som ju också är medlemmar i Sveriges Lärare, trivs mycket bra. Ändå väljer Sveriges Lärare att driva frågan ”vinst och marknadsskola ska fasas ut.”

Låt mig ge några exempel från hur medarbetarna hos de större friskolehuvudmännen ser på sin arbetsplats och sin arbetsgivare. Fler än 8 av 10 trivs med sitt arbete, mellan 7-9 av 10 kan rekommendera sin arbetsplats till andra. Det är också mycket tydligt att man är nöjd med ledarskapet på sin arbetsplats. Skolinspektionens enkäter bland lärare i såväl kommunala som fristående skolor visar också lärare i friskolor är nöjda. Mot bakgrund av detta är det svårt att förstå hur Sveriges Lärare kan påstå att ”Marknadsskolan har också negativa konsekvenser för lärarnas professionella friutrymme och yrkesansvar.”

Intressant nog saknas helt perspektivet elevers och familjers möjlighet att välja skola i remissyttrandet. Friskolereformen har inte bara medfört att skolor tvingats höja sin kvalitet, den har också gett makten till föräldrar och elever (och även lärare) att välja skola. 7 av 10 bland allmänheten anser att det är rätt att man kan välja grundskola. Ett skolval som inte bara innebär att du kan välja till utan du kan också välja bort. Att valfriheten med Sveriges Lärares hållning beskärs kraftigt är inget som verkar bekymra dem. Det perspektivet saknas helt i yttrandet. Ej heller verkar det relevant att friskolor som är AB, enligt forskning, presterar bättre än kommunala och likvärdigt eller bättre än ideella skolor (beroende på metod), även efter  justering för elevbakgrund.

Friskolereformen har bidragit till att lärare har fått fler arbetsgivare att välja på, skolresultaten har blivit bättre och vi har fått en mångfald av skolhuvudmän. Det borde vara  positivt för facket. Men de väljer att se det som ett problem och en utveckling som måste motarbetas. Det är bara att beklaga och låt oss hoppas att de misslyckas med sina ambitioner.

Ulla Hamilton är fri debattör och tidigare VD för Friskolornas Riksförbund