Print Friendly

Veckan som gick

Av USA-korrespondenten | 1 januari 2010

obamaGod Jul? Knappast i Vita huset. Enligt färska siffror (28/12) från ansedda opinionsmätaren Rasmussen är president Obama nu nere på osannolika minustal för en presidents första år: 28 procent ger honom starkt stöd, 40 procent stark kritik, en balans på -12.

De flesta andra mätningar tidigare under hösten har visat samma tendens – en president på väg från plus till noll. Så mycket för pratet om hans fantastiska talekonst.

Beskedet kommer som ett kvitto på opinionsförändringen under hela sjukvårdsdebatten. Den svenska journalist finns inte som har tagit något annat för givet än att reformen var en vinnare, men amerikanerna verkar inte ha tagit intryck av svensk medierapportering. En majoritet är fortfarande kritisk trots att senaten på julafton antog ett reformförslag och nära två tredjedelar tror att vårdkostnaderna ökar.

En ansedd kommentator, Michael Barone, påpekar att det var 150 år sedan sådan impopulär lagstiftning kördes igenom kongressen av partiet vid makten. Det smittar nog av sig på andra sakfrågor; till saken hör att Obama nu har hamnat på minus även i allmänhetens förtroende för den ekonomiska politiken, där en majoritet för första gången anser att presidentens stimulansprogram gjort mer skada än nytta.

Likaledes respekterade Robert Samuelson sammanfattade häromdagen Obamas insats med orden “en parodi på ledarskap”. Presidenter förväntas göra det som är långsiktigt bra för landet, inte för dem själva, men Obama står nu för motsatsen när det gäller vårdreformen, en ”gräslig lagstiftning”:

”Slutresultatet kommer att hamna långt ifrån de extravaganta löftena. Det kommer inte att omfatta alla. Det ger inte kontroll över kostnaderna. Budgetutsikterna förvärras. Det leder till höjda skatter. Det skadar företagens försäkringar för de anställda. Obamas anseende drabbas.”

Då ska man veta att herrar som Barone och Samuelson knappast tillhörde den republikanska hejaklacken under Bush-epoken och följaktligen inte har några gamla partiska intressen att försvara.

Vad värre för Obama är att hans tidigare partiordförande Howard Dean instämmer i kritiken och från sin vänsterposition uppmanar partikamraterna att stoppa reformen. Det som Obama vid senatens beslut kallade ett historiskt genombrott är enligt Dean ett svek.

Den förre presidentrådgivaren Karl Rove har inte varit sen att ta hem en annan viktig poäng genom att understryka att Obama inte regerar som den centerpolitiker han låtsades vara inför valet, en gränsöverskridande underskottsbekämpare som skulle bygga samförstånd efter en svår konfrontationsperiod i amerikansk historia under påfrestningarna från krigen och finanskrisen.

“Det var en hägring… Istället har han sålt ut ämbetet med onödiga attacker på sin företrädare.”

Ja, där har fredspriset inte hämmat honom. Men så är ”Yes, we can” lättare att säga än att göra.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner