Print Friendly

Varför gör inte fler som Warren Buffett?

Av Anders Ydstedt | 9 maj 2014

Mark J. Roe
Strong Managers Weak Owners
The Polical Roots of American Corporate Finance
Princeton University Press 1994

strong_managers_weak_ownersI veckan har det åter varit dags för bolagsstämma i det enormt framgångsrika försäkringsbolaget Berkshire Hathaway. Bolaget leds av Warren Buffett (född 1930) och den något äldre Charlie Munger (född 1924). Aktien har de senaste 48 åren haft en årlig kursökning på nästan 20 procent. Media fylls åter av beundrande analyser av Buffets strategi, av Buffetts syn på sina portföljbolag och naturligtvis av spekulationer om framtiden för bolaget.

Buffetts strategi är att köpa bra bolag och behålla aktierna. Det handlar aldrig om spekulation och Berkshire Hathaway äger bl a Dairy Queen, GEICO, Fruit of the Loom och är största ägare i Coca Cola m fl bolag.

Många frågar sig därför varför inte fler gör som Warren Buffett. Det finns hyllmetrar av böcker för den som vill lära av Buffetts framgångskoncept. Ett svar på frågan ges av Harvardprofessorn Mark J Roe i boken Strong Managers Weak Owners – The Polical Roots of American Corporate Finance. Mark J. Roe redogör för bakgrunden till amerikansk bolagsstyrning men förklarar också skillnaderna mellan hur börsnoterade bolag styrs i olika länder. Och det är fascinerande läsning.

Boken kan läsas både som en lärobok och en spännande historiebok. I USA och Storbritannien är den dominerande modellen att börsnoterade företag styrs av ledningsgruppen medan ägare har begränsad makt. Därav titeln på boken. Det framställs ofta som att den amerikanska modellen är ett naturligt resultat av utvecklingen i en fri marknadsekonomi. En överlägsen modell för att styra företag. När Hollywood skildrar maktkamper om företag är det oftast företagets ledningsgrupp som tillsammans med de anställda slåss mot rovgiriga kapitalister som försöker ta makten. Att dessa kapitalister är stora ägare i företaget som ser nya möjligheter i att omorganisera, slå ihop bolag eller kanske bara byta ut en dålig VD berättas däremot sällan. I verkligheten kan det dock vara precis tvärtom. I Enron, Tyco och Lehman Brothers var det ledningsgrupperna som var problemet, inte ägarna.

I Sverige och de flesta andra länder är det tvärtom ägare som väljer styrelsen som i sin tur utser VD. Den svenska modellen med aktiva s k kontrollägare har fungerat väl. Lagstiftning kring bolagsstyrning som initieras från Bryssel utgår dock helt och hållet från amerikansk och brittisk modell vilket leder till utmaningar i länder med ägarstyre. Boken Strong Managers Weak Owners förklarar utgångspunkterna för denna konflikt i synen på ägare och företagsledning och klargör därmed viktiga skillnader mellan kapitalistiska system i olika länder.

Utan att avslöja hela boken så är förklaringen till skillnaderna inte oväntat politisk. I USA ville man i början på 1900-talet inte ha några starka finansfamiljer av europeiskt snitt som kunde utmana den politiska makten. Politikerna begränsade därför möjligheterna för företag som skulle kunna utvecklas till stora ägare av andra företag, t ex banker och försäkringsbolag.

Försäkringsbolag fick starka restriktioner mot för stora innehav i andra bolag med motiveringen att de måste sprida sina risker. Detta är också förklaringen till att försäkringsbolaget Berkshire Hathaway är så unikt. Hade Berkshire Hathaway haft sitt säte på Manhattan hade bolaget brutit mot de strikta reglerna för finansiella företag i delstaten New York. I Omaha Nebraska har Warren Buffett däremot med framgång lyckats övertala politikerna att skapa ett undantag för sin verksamhet.

Svaret på min inledande fråga är således att andra försäkringsbolag helt enkelt inte får göra som Buffett. Däremot finns det andra framgångsrika amerikanska kapitalister som agerat på liknande sätt som Buffett men då via andra former av bolagskonstruktioner. Enligt Mark J. Roe finns det inget som säger att USA inte kunnat få en lika god ekonomisk utveckling om man även tillåtit starka ägare. För strategin att köpa bra aktier och behålla dem är naturligtvis helt rätt. Och inte verkar Buffetts portföljbolag ha mått dåligt av att ha en stark ägare, snarare tvärtom. Det svåra är bara att veta vilka aktier som är lika bra investeringar som Warren Buffetts.

Anders Ydstedt är rådgivare till företag och organisationer och styrelseordförande för Svensk Tidskrift.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism