Print Friendly

Sverige – ett säkerhetspolitiskt hål?

Av Maria Sandström | 11 september 2015

fredens_hav_framsida1-260x0Fredens hav?
Katarina Tracz
Frivärld 2015

Många av oss svenskar betraktar Phukets stränder eller Londons tunnelbana som vår egen bakgård. Länderna kring Östersjön kan upplevas som mer avlägsna, trots att de tillhör våra närmaste grannar. Men Sveriges läge invid Östersjön måste vi ofrånkomligen förhålla oss till.

Om säkerhetsläget vid Östersjön handlar Katarina Tracz bok Fredens hav? som kom ut på Frivärlds förlag i våras. Genom ett källmaterial bestående av bland annat intervjuer med säkerhetspolitiska forskare skildras en region som alltmer betraktas som en potentiell konflikthärd. På de knappt hundra sidorna tecknar författaren bilden av vilka aktörer som verkar på den säkerhetspolitiska scenen, deras intressen och ambitioner.

Fokus ligger på Rysslands alltmer aggressiva beteende kring Östersjön. Att Sverige inte är det huvudsakliga målet för rysk aggression tycks de flesta säkerhetspolitiska experter vara överens om. Däremot framträder ett Ryssland som vill destabilisera de baltiska länderna i syfte att behålla dem inom den ryska intressesfären. Eventuellt finns på längre sikt en rysk vilja att återta de förlorade provinserna i väster.

Än så länge tycks de baltiska ländernas medlemskap i EU och Nato ha verkat avskräckande mot en traditionell militär intervention. Den fortsatta närvaron av amerikanska ”kängor på marken” utpekas som en nyckel till säkerhet i regionen.

Samtidigt framgår att Sveriges försvarspolitik är viktig för Baltikums öde. Den främsta anledningen är Sveriges, och då särskilt Gotlands, strategiska position i Östersjön. I händelse av en storskalig militär konflikt kommer den eller de aktörer som vill angripa respektive försvara Baltikum att behöva Gotland som bas. Utan tillgång till svenskt luftrum och territorium vore det svårt för Natostyrkorna att försvara Baltikum. Och omvänt: Med Gotland som bas skulle Ryssland kunna utöva herravälde över Östersjön.

En annan anledning är solidaritetsförklaringen som utfäster att Sverige inte kommer att förhålla sig neutralt om ett EU-land drabbas av ett militärt angrepp. Det betyder att även Sverige riskerar att bli indraget om en krissituation skulle inträffa i Estland, Lettland eller Litauen.

Delar av texten utmanar den svenska självbilden. Särskilt när Sveriges bristande försvarsförmåga utmålas som ett problem för hela Östersjöregionen. Ett säkerhetspolitiskt hål? Är det så vi uppfattas?

Tracz första slutsats är att länderna kring Östersjön, däribland Sverige, måste satsa mer pengar på försvaret. Inte bara för att stärka den egna försvarsförmågan utan också för att visa att vi är värdiga samarbetspartners som förtjänar amerikanskt engagemang i regionen.

Den andra slutsatsen är att Sverige skyndsamt bör gå med i Nato. Det uppenbara argumentet handlar om ökad förmåga att försvara vårt eget land. Det inte lika uppenbara, men minst lika viktiga, argumentet är att aktivt kunna bidra till säkerheten i regionen genom att ställa vårt territorium till förfogande vid försvaret av Baltikum.

Även den som inte delar Tracz analys eller slutsatser har mycket att hämta i Fredens hav?. Boken är tydlig och välskriven (med undantag för ett stort antal upprepningar av ”Washington, DC” när det gott och väl hade räckt att skriva bara Washington ibland).

Särskilt det första kapitlet som beskriver de senaste årens ryska överträdelser och säkerhetsincidenter kring Östersjön talar för sig själv. Främmande ubåtar i Stockholms skärgård. Kränkningar av svenskt, finskt och baltiskt luftrum. Kidnappningen av en anställd vid den estniska säkerhetspolisen.

Inte minst ryska militärflygningar med avslagen transponder i närheten av passagerarflygplan skickar en tydlig signal. Den ryska militären drar sig inte för att riskera säkerheten för civila flygpassagerare i Östersjöområdet.

Den digra listan av händelser ställer frågor som kräver svar. Är det så vi vill ha det i vårt närområde? Om inte, hur ska vi arbeta för att garantera fred och säkerhet? Vilka resurser måste till för att skydda svenska intressen av demokrati och marknadsekonomi kring Östersjön?

Maria Sandström är ekonom med intresse för säkerhetsfrågor. Hon går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

SNB:s skribentskola

Beställ Felix Bekännelser

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner