Print Friendly

Sture Palmgren; Nödvändiga systemförändringar

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

STURE PALMGREN:
Nödvändiga systemförändringar
Moderaternas nye gruppledare i
Stockholms stadshus, Sture Palmgren,
presenterar sin syn på moderat
kommunalpolitik och borgerligt
samarbete. Systemförändringar är
nödvändiga men de tar tid att
genomföra. Det viktigaste är att ange
hur de skall genomföras och i vilket
tidsperspektiv. Politikermakten måste
begränsas så att medborgarnas
integritet ochfrihet inte kränks. Men i
fråga om de områden över vilka
politikerna skall bestämma måste deras
makt återupprättas. l dag gäller det
politiska beslutsfattandet så vida
områden att de ofta tappat överblicken
och kontrollen. Alltfler viktiga beslut
fattas i realiteten i förvaltningar och
byråkratier.
Artikeln ingår i SvT:s serie om moderat
kommunalpolitik. Tidigare artiklar har
varit införda i 1984:4, 5-6 och 7.
Sture Palmgren är gatuborgarråd i
Stockholm.
När jag som nyvald gruppledare i Stockholms stadshus tar till orda i SvT:s artikelserie om moderat kommunalpolitik
gör jag det från en delvis speciell position. Till skillnad från flertalet andra
kommuner har Stockholm valt att behålla sitt traditionella samlingsstyre.
Moderaterna har en ovanligt stark
ställning i Stockholm. Av fullmäktiges
mandat innehas 41 av (s), 34 av (m), Il
av (vpk), vardera 6 av de båda mittenpartierna och 3 av Stockholmspartiet.
Av stadens nio borgarråd kommer fem
från socialdemokraterna och fyra från
moderaterna.
Samlingsstyret har genom åren genererat ett hyggligt arbetsklimat mellan
partierna. Till detta bidrar måhända också det faktum att socialdemokraterna
många gånger intar ett ganska sakligt förhållningssätt under John-Olle Perssons
ledning. Emellertid har inslagen av ideologiska övertoner blivit allt starkare efter
det senaste valet, i all synnerhet inom
bostadspolitiken som socialdemokraterna nu övertagit ansvaret för.
Begränsa politikermakten
Utgångspunkten för all vår politik –
oavsett om det är i kommun, landsting
eller riksdag – måste vara det faktum att
svenska medborgares personliga frihet
är starkt begränsad. Vårt enskilda ansvarstagande har ersatts med politiskt
beslutsfattande på allt fler områden.
Barnfamiljerna är helt beroende av
kommunens insatser för barnomsorg.
Nästan alla skolbarn är hänvisade till
den offentliga skolan. Möjligheten att
välja bostad efter behov och önskemål är
starkt begränsad för de flesta. Lands- 500
tingen har niistintill monopol pä hälsooch sjukvården. Pt1 ålderns höst är det
kommunens servicehus som g~iller.
Det är denna niistan totala brist på valfrihet som är den ujupare innebörden av
vår kritik mot den offentliga sektorns
storlek. Och denna kritik är sannerligen
ingen klyscha. Det finns överhuvudtaget
inget annat land i den fria delen av världen med en större offentlig och skattetinansierad sektor av samh~illsekonomin.
Kraven på ökad frihet för den enskilde.
ökad enskild service och tjänstesektor.
sänkt skattetryck och mer begränsad offentlig sektor är däd’ör olika sidor av
samma sak.
l tidningsintervjuer efter valet till
gruppledare valde jag att sammanfatta
min politiska ambition med devisen ”Begränsa politikernas makt”. Det är emellertid viktigt att slå fast att det inte bara
handlar om att avgriinsa det politiska.
kollektiva beslutsfattandet i samhället så
att inte medborgarnas integritet och frihet kränks. Det handlar också om att
återupprätta de folkvaldas makt över det
område som blir kvar, dvs det område
där vi är överens om att ha en gemensam
styrning.
l dag är politikerna trängda från flera
håll samtidigt. Det politiska beslutsfattandet har blivit så vidsträckt att de folkvalda riskerar att tappa överblicken och
kontrollen. Alltfler viktiga beslut fattas i
förvaltningar och byråkratier. Politikerna riskerar att förvalta verksamheterna istället för att styra dem. Också
intresseorganisationernas ökade krav på
politiskt inflytande skapar ett allt allvarligare problem för folkstyret.
Behovet av systemförändringar
Som moderater måste vi vara beredda
att ta politisk ledning för att åstadkomma
de föriindringar som är nödvändiga. Detta förutsiitter att vi kan frigöra oss ifrån
ett invant synsätt. Vi måste ha modet
både att ifri’tgasätta det som aldrig tidigare ifrågasatts och föriindra det som
gått fel.
Kommunalpolitiker har ibland en tendens att avsvära sig ansvar med hänvisning till ”statens styrning av kommunernas verksamhet”. Givetvis linns ett så-
dant beroende av statsbidrag och beslut
på riksnivå. En ändrad familjebeskattning ~ir t ex en förutsiittning för mer genomgripande föriindringar av bar·nomsorgen. Väldigt mycket kan emellertidsom Sven Lindgren också pi’tpekat i
Svensk Tidskrift nr 5-6/ 19S4 -avgöras
av kommunalmännen själva.
Vårt enskilda ans1·arstagande /tar
ersatts /J/ed politiskt besluts./{11-
flll/(le pt1 allt fler onmlden.
Istället för att frånsäga sig ansvar mäste moderata kommunalmän analysera de
kommunala verksamheternas mål. Mal
för den kommunala verksamheten och
servicen måste ställas upp. så som Joakim Ollen förtjänstfullt belyst. Utifrån
dessa mål måste verksamheten noga
genomlysas och förslag till förändringar
utarbetas.
Detta innebär att många kommunala
verksamheter bör ifrågasättas i sin hdhet. Hit hör t ex kommunal bostadsförmedling eller kommunal konsumentupplysning – det senare kostar 25 Mkr om
året bara i Stockholm.
Det räcker heller inte med att sli’t sig
till ro med förslag om avgift på hokli’tn.
enhetstaxa i barnomsorgen och sUidning
på entreprenad. Detta ~ir pi’t sin höjd
symbolfrågor för en politik med moderat
inriktning. Det ~ir emellertid nödviindigt
att se till verksamheterna i sin helhet.
Det handlar om att föra en diskussion
om de kommunala bostadsföretagens totala omfattning och inte enbart om att nu
sälja några enstaka fastigheter. Det
handlar inte om att ge en ny skola tillstånd att bedriva verksamhet utan om att
söka föra över resurser från elen offentliga skolan till fristående alternativ. Det
handlar inte om att släppa in en privat
byggherre bland de allmännyttiga bostadsföretagen. utan om att s~Hja hela
markområden och genom exploateringsavtal avlasta skattebetalarna höga cxploateringskostnader.
Samtidigt som det är viktigt . att inte
hemfalla åt ett kameralt betraktelsesätt
med besparingar enligt ”osthyvelsprincipen” som enda arbetsmetod finns det
anledning att varna för enbart djärva. nyliberala svep över de kommunala verksamhetsområdena i en iver att ”visa
musklerna.. . Stor omsorg mttste läggas
ned på att utarbeta konkreta förslag som
är så väl förankrade i verkligheten att de
kan genomföras den dag partiet kommer
i majoritet. Det finns områden där förändringar kan genomföras ganska snart.
Det iir emellertid ofta så att genomgripande förändringar både är tekniskt svå-
ra och tar tid att genomföra. Det är då
viktigt att kunna visa hur dc skall genomföras och i vilket tidsperspektiv. Vi får
inte medverka till onödig oro hos pcrso- 50!
nalen eller förs~imradc arbetsmöjligheter. Detta iir ett ansvar som vi moderater
måste ta för att våra förslag skall bära
ocksi’t efter valet 19R5 och motsvara dc
krav som vi’tra väljare har r~itt att ställa.
l alla genomgripande strukturdiskussioner måste tidsaspekten lyftas fram.
Mycket av bråken kring dc interna diskussionerna om landstingens framtid
sammanh~ingcr enligt min uppfattning
med att man inte gjort tidsperspektiven
klara för sig.
Likaså ~ir det klokt att börja i ”rätt
ända.. när man försöker ändra den offentliga sektorns omfattning och struktur. Den offentliga sektorns andel av
BNP har fördubblats under de senaste 20
åren. Det mest angelägna kan då inte
vara att i första hand attackera sådana
verksamheter som även vi själva fann
acceptabla för tjugo år sedan. Att avgiftsbelägga skolmåltiderna i grundskolan eller införa lärarlösa lektioner är
.kortsiktigt. Istället bör man i första hand
se över dc senaste årens många nya
verksamheter.
Givetvis skall inte allt som tillkom före
1960-talet vara undantaget från diskussion och ifrågasättande. Ändå finns det
goda skäl för antagandet att ansträngningarna främst bör inriktas på den enorma expansion och serviceutökning som
har ägt rum under de senaste decennierna.
Att inte nu föresl å genomgripande systemförändringar i den offentliga sektorn
skulle vara att underkänna decenniers
höger- och moderatpolitik.
Borgerligt samarbete
Även om det i Stockholm finns många
_J
502
frågor där de borgerliga partierna är
oeniga har moderaterna, centern och
folkpartiet gemensamma värderingar
som kan ligga till grund för ett borgerligt
styre. Vi kan i många frågor skriva gemensamma beslutsförslag i nämnder och
styrelser och i kommunfullmäktige. Detta kan ske utan att något av partierna
behöver ge vika från sin politiska uppfattning.
Direkta kompromisser i politiska ställningstaganden mellan de borgerliga partierna blir en nödvändighet först vid ett
borgerligt maktövertagande i Stockholm. Med hänsyn till den värdegemenskap som finns mellan de tre borgerliga
partierna tror jag att det idag räcker med
att vi har ett gemensamt politiskt agerande i de frågor där vi redan är överens.
Jag vill varna för onödig försiktighet
för att driva de moderata profilfrågorna i
rädsla för att de skulle skapa irritation
hos de två andra borgerliga partierna. l
stället tror jag att det är nödvändigt att vi
för väljarna klart markerar vad vi tycker
och tänker i olika sakfrågor.
Samarbete mellan de borgerliga partierna måste självfallet bygga på ömsesidig respekt och förståelse för andras
åsikter. Oavsett ett partis storlek kan
aldrig en uppfattning eller åsikt negligeras. Däremot är det självklart att resultatet av en förhandling i olika sakfrågor
mellan olika partier måste stå i relation
till partiernas styrka. Det vore fel mot de
väljare som röstat på de borgerliga partierna att inte i förhandlingar ta hänsyn
till på vilket parti flest antal väljare röstat.
Man bör i första hand se över de
senaste årens många nya verksamheter.
Moderata samlingspartiet har blivit
det dominerande borgerliga partiet i
stockholmspolitiken. Mot den bakgrunden är det självklart att vi som moderater
inte kan ingå i ett gemensamt borgerligt
styre som inte i huvudsak präglas av moderat politik.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner