Print Friendly

PM till den blivande statsministern. Från den gemensamma planeringsgruppen

Av Redaktionen | 31 december 1985


1985


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PM
Konfidentiellt
till den blivande statsministern
Från den gemensamma planeringsgruppen
Det svåraste men också viktigaste problemområdet, som den kommande regeringen måste ta ställning till, är det statsfinansiella. Den gemensamma planeringsgruppen har därför ägnat dessa frå-
geställningar särskild uppmärksamhet.
Gruppens analys av de statsfinansiella
frågorna med koncentration på budgetunderskottet och statsskulden har publicerats i ”Analys av budgetunderskottet
1970-1982”.
l denna PM, den tredje i raden av PM
till den blivande statsministern, redovisar den gemensamma planeringsgruppen
ett handlingsprogram byggt på nämnda
analys.
Vårt lands budgetunderskott hade under första delen av 1970-talet ökat årligen med i genomsnitt 12%. Ökningstakten låg i intervallet lo-13% med 1976
som ett undantag; ökningen låg det året
på6 %.
Perioden fram till 1977, då den nya
regeringen tog vid, präglades av en
snabb ökning av statens inkomster. Utgifterna växte emellertid i en ännu snabbare takt. Följden blev ett ökande budgetunderskott. Men fr o m 1977 byttes inkomstökningen mot en minskning alltmedan utgifterna fortsatte att öka.
Svensk Tidskrift fortsätter här
presentationen av PM till en
nytillträdd regering. Innehållet i
dessa PM uttrycker inte
nödvändigtvis Svensk Tidskrifts
uppfattning. I stället skall de
fylla syftet att peka på de beslut
som en borgerlig regering måste
fatta.
Utvecklingen blev följande:
Inkomster Utgifter
1977 ./. 2.5 5.5
1978 ./. 6.1 3.7
1979 1.4 7.5
1980 ./. 1.1 ./. 0.2
1981 ./. 0.8 2.5
1982 2.3 6.1
Genomsnitt ./. 1.1 4.2
Om inkomster och utgifter utvecklats i
samma takt hade budgetunderskottet varit 14 miljarder kronor 1982, dvs detsamma som vid maktskiftet 1976. (Denna och följande uppgifter anges i fast
penningvärde.)
Ett handlingsprogram
Det växande budgetunderskottet och
den räntebelastning detta medför kommer att kräva ett målmedvetet och intensivt arbete av den nya regeringen. Ingen
fråga kommer att vara viktigare. Ingen
fråga kommer att kräva mera politiskt
mod och beslutsamhet.
Regeringen måste fatta följande övergripande beslut för att uppnå ekonomisk
balans:
– En ytterligare ökning av budgetunderskottet måste till varje pris undvikas.
– Under den kommande mandatperioden måste regeringen minska statsskulden i relation till bruttonationalprodukten.
– Alla ansträngningar måste göras för
att statsskulden under nästkommande
mandatperiod upphör att öka i reala
termer.
Praktiskt innebär detta en helt ny ekonomisk strategi. Hårdhänta besparingar
måste kombineras med minskat skattetryck. Ökat utrymme för företagande
J
294
och privata initiativ skall skapas på den
offentliga sektorns bekostnad. Stimulans
skall ersätta regleringar och politisk styrning.
Prioritering
För att hejda en fortsatt ökning av budgetunderskottet erfordras dels en god insikt i statsfinansernas ”sjukdomsbild”,
dels en hård prioritering inom ramen för
ett helt batteri av åtgärder.
Åtgärder med mycket hög prioritering:
Översyn och ”reformering” av transfereringssystemet. statsutgifterna består
till 80 % av transfereringar. Följande
konsinadsminskningar krävs inom denna
sektor under perioden 1985-90:
Kommunala sektorn
Transfereringarna till kommunerna har
under den senaste 15-årsperioden ökat
med i genomsnitt fyra procent per år.
Strävan bör vara att samtliga specialdestinerade bidrag avvecklas.
Företagssektorn
Kostnaderna för företagssektorn har
ökat snabbare än för någon annan. Inom
områdena arbetsmarknad, energi och nä-
ringsliv i övrigt finns besparingsutrymmen på l0- 15 miljarder.
Socialförsäkringar
Socialförsäkringsnivån visade under
första hälften av 1970-talet en ökningstakt på drygt 20 procent. Under den borgerliga regeringen vändes utvecklingen
och en årlig minskning med tio procent
uppnåddes. Ytterligare stora besparingar
– i storleksordningen 20-25 miljarder –
måste uppnås.
Hushållen
Även transfereringarna till hushållen
måste drabbas. Besparingar krävs inom
sektorerna barnomsorg, bostäder och
livsmedelssubventioner i storleksordningen 20-25 miljarder.
Åtgärder med hög prioritering:
Det krävs en effektivisering av den
statliga administrationen för att skapa ett
utrymme som är minst lika stort som
löneökningarna. Ett första mål är därför
att frysa kostnaderna för den statliga administrationen på nuvarande reella nivå.
Inom perioden 1985-90 måste en real
kostnadsminskning ske i minst samma
takt som de ovannämnda transfereringarna.
statens inkomster
Den socialdemokratiska regeringens reformpolitik under 60-talet och 70-talets
första år i kombination med en satsning
på en ökande offentlig sektor ledde till en
explosion av de automatiska utgiftsökningarna. Dessa bildade huvudingredienserna till ”det dukade bordet” av årgång
1976. Allvarligast var att denna politik i
förening med löneutvecklingen 1975-76
ledde till en allvarlig minskning av statens inkomster. skatteunderlaget ökade
under den borgerliga perioden endast
med 0.5%jämfört med 3.9 % under närmast föregående sexårsperiod.
Den insikten och/eller den prognosmetodik som den borgerliga regeringen
grundade sin finanspolitik på var uppenbart otillräcklig. Det krävs också stor
flexibilitet i regeringens agerande i situationer då konjunkturer förändras och
andra ytterligare faktorer kan förväntas
påverka statsinkomsterna positivt eller
negativt.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner