Print Friendly

Per Kjellén; Grundlagen är ett pekoral

Av Redaktionen | 31 december 2004


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

L.U
-‘
-‘
:c::t:
I
:::?:
c::t:
(/)
Grundlagen
är ett pekoral
l av Per Kjelh:!n
Det blir alltfler liberala demokratier i världen. Snart utgör de en majoritet
av FN:s medlemsstater. Då kanske det är dags även för Sverige
att göra demokrati av parlamentarismen.
K
EJSARENS NYA KLÄDER är en verklighetsskildring. Den visar att folk är så himla
rädda för att göra bort sig så att ingen vill
påpeka att kejsaren står naken. Att kejsaren
står naken antyder icke endast att han är
utan kläder. Det antyder också att det inte är någon riktigt vacker syn, den är i alla fall generande. Sådant måste
skylas. Verkligheten måste skylas.
Alla vet. Förlåt. Nästan alla vet att man inte kan spela
fotboll utan regler. Det är självklart att vi har regler och
normer i vårt dagliga liv. Därför är det helt ofattbart att
vi låter det offentliga styras av ett pekoral. Den, som
säger så, kan aldrig bli professor i statsvetenskap eller få
en domartjänst. Eller ens den enklaste lilla uppgift som
förtroendevald. Även för en socialdemokrat är det självklart, att det som är generande skall döljas.
En del av mänskligheten har kommit fram till ett
civiliserat samhälle. Ibland användes uttrycket ”socialiseringsprocess”. I detta sammanhang syftar det bara på
att människor i ett samhälle måste underkasta sig myndigheternas maktspråk för sin överlevnad. Att den
mänskliga karaktären har brister, det har vi skriftligt
bevis på från det antika Grekland. Säkerligen grundas
grekernas föreställningar på tidigare traditioner. Än i
dag finns samma tankar kvar. Mångtusenårig är alltså
uppfattningen att vissa brister icke kan godtas hos personer med makt och myndighet. Tanken på ett statskick,
där Gud, eller en regerande furste, icke var den slutgiltigt
ansvarige, har länge upptagit moralfilosoferna. Deras
möda har lett fram till demokratin. Demokratins uppbyggnad skall ge folket kontroll över maktuövningen.
Demokratin innebär att foket lämnar ett uppdrag till
maktutövarna, och samtidigt överlämnas en instruktion,
regler för hur makten skall utövas.
Praktiskt taget alla styrelseskick kräver en konstitution, oavsett vilket styrelsesskick som råder. Brunei har
en konstitution, Sovjet hade, och jag tror alla FN stater,
utom en, har det. Det finns konstitutioner som lämpar
sig för diktaturer och sådana för demokratier. Det finns
konstitutioner som är bra och det finns konstitutioner
som är dåliga.
Om vi ställer en fråga till svenska folket: ”Vill ni ha en
dålig konstitution lämpad för diktaturer – eller vill ni
ha en bra konstitutuon lämpad för demokratier?” så är
jag helt säker på vilket svaret skulle bli.
Varför har vi då en dålig konstitution i Sverige? En
konstitution som dessutom nästan tippar över åt diktatur, men helt klart är en enpartikonstitution.
Tankarna på en modern demokrati fick konkret form
i och med den franska revolutionen. Revolutionen misslyckades, men tankarna dog inte. Sveriges konstitution
från 1809 bär klara spår av liberalt och demokratiskt
tänkande. Med Napoleon som kejsare och envåldshärskare i Europa och Bernadotte, hans tidigare marskalk,
som svensk kronprins var det otänkbart att något annat
än monarki skulle kunna acepteras. Det blev alltså en
konstitution i tiden.
De liberala tankarna begränsas inte till politiken.
Adam Smith formulerar den fria marknadsekonomin.
Allt låg i tiden. Industrialismen visar att marknadsekonomin kan bota massfattigdomen och global handel
skapa oanat välstånd. Liberalismen och kapitalismen
vinnar allmänt bifall och åter igen seglar demokratin
upp som det ideala statskicket
Så kommer Marx med sina läror om socialism. Där
liberalerna ser fattigdomens utrotande, där ser socialisterna fattigdomens tillväxt. Där liberalerna ser kapitalismen som frihetens ekonomiska system, där ser socialisterna kapitalismen som förstadiet till kaos och misär.
Demokratin visar sig oemottaglig för vinklade uppfattningar. Alla synes vara ense om att det är riktigt att
det skall vara folket som styr, icke en härskare som fått
sin makt genom arv eller av Guds nåde. Marx inser att
demokratin vädjar till människors förnuft och grundläggande känsla för rättivsa och solidaritet. Den liberala
demokratin blir en fiende fil! socialismens kolletivism och
ll’tJ ISvensk Tidskrilt j2oo4, nr 21
krav på enhetlig ekonomisk styrning. Marx inser, att det
är nödvändigt att påverka massorna i deras tänkesätt.
Marx vrider till begreppet och påstår att demokrati är
när varje människa har rätt och möjlighet att påverka
sin egen situation i samhället som helhet, inte bara i politiska frågor. Särskilt prisar Marx den ekonomiska demokratin. Uttrycket ekonomisk demokrati blir en dimridå
över formerna för det fulländade socialistiska samhället, med alla produktionsmedel i det allmännas ägo. Det
är detta som enligt Marx ger oss
demokratiskt inflytande.
Enväldet i absoluta former,
aristrokratin och kyrkornas
makt är samtidigt utsatta för
anfall med bevekelsegrunder
som delas av liberaler och socialister. I Sverige vävs demokratitankarna in i 1809 års konstitution och den anpassas hela
tiden i demokratisk riktning.
Socialismen tar form och blir
en politisk makt. Socialism och
liberalism är eniga om en del av
demokratins villkor. Resultatet
blir rösträtt för alla. 1809 års konstitution blir alltför mycket ett
lappverk med alltför många
undantag och tillägg. En författningsreform blir nödvändig.
”Jämlikhet- Frihet” är titeln
på franska revolutionens första
deklaration om de medborgerliga rättigheterna. Detta var liberalismens stridsrop. Vem förknippar idag ”Frihet, Jämlikhet och Broderskap” med
liberalismen? Absolut ingen, därför att borgerligheten
ansågs vara monarkins, kolonialsimens och kyrkans
gruppering. Alltså tog socialisterna helt fräckt hand om
denna säljande slogan. Liberalerna, utan någon egentlig politisk förankring, kunde bara förvånat titta på.
Andra världskriget blev ideologiernas kamp. Omständigheterna och diplomatins bedömningar tvingade samman demokratin USA och diktaturern Sovjet i en gemensam ansträngning mot nazismen. De motsatta ideologierna hamnar på samma sida när Europa inte klarar av
att bekämpa Hitler. Demokrati plus kommunism blir lika
med de krafter som besegrar nazismen. Socialism har
därmed blivit rumsren. För många mer än rumsren eftersom socialism är demokrati medan de borgerliga trots
allt lever kvar i kolonialsimens och utsugarnas tidevarv.
EFTER 1809
I Sverige var politikerna eniga om att 1809 års konstitution måste förnyas. 1954 tillsattes en författningsutredning som 1963 lade fram sitt förslag.
Förslaget stöttes och blöttes för att utmynna i 1974
års riksdagsordning och regeringsform. Vi måste komma
ihåg, att denna utredning arbetade då det offentliga språ-
ket mer hyllade den kommunistiska expansionen i världen än den demokratiska. 1974 har Vietnamkriget satt
sin prägel på det ideologiska tänkandet i Sverige. USA
förknippades inte med liberal demokrati, USA var krigsförbrytare och stod för imperialism. Kommunismen accepterades åtminstone som tredje världens frälsning.
skickliga opinionsbildare har
sedan bearbetat medborgarna. I
dag sägs det ofta att borgarna
lyckades behålla monarkin i den
så kallade Torekovkompromissen. Den stora tvistefrågan var
emellertid att borgerligheten ville
ha grundlagsskydd för de politiska fri- och rättigheterna
medan socialisterna ville ha
grundlagsskydd för de sociala
rättigheterna. De socialistiska
opinionsbildarna har lyckats
dölja detta totalt och framställt
kompromissen, som att socialisterna gått med på att icke införa
republik med ”Göran Persson”
som president. En kung som stod
över partipolitik symboliserade
en lång nationell tradition och
kunde omfattas av hela folkets
förtroende. Jubel i det borgerliga läget. Därefter har
grupperingar bland de borgerliga väl vårdat denna bluff.
Innan vi tar tag i dagsläget så är det på plats med följande klargörande. De finns som påstår att Sverige icke
är en demokrati. Dessa tas sällan på allvar helt enkelt
därför att det är odiskutabelt att Sverige är en demokrati. För en del av oss är demokrati ett klart definierbart
begrepp och för andra är demokrati ett så kallat förhållningssätt. Om den allmänna opinionen envisas med
att kalla demokratin för ett förhållningssätt, då går det
aldrig att diskutera demokratibegreppet. Jag kan inte
låta bli att förknippa detta med Marx tankar för 150 år
sedan. Marx lyckades förgifta demokratitanken, som till
dess stått sig sedan Perikles dagar.
PARLAMENTARisM, INTE DEMOKRATI
Den nya svenska författningen strävar inte efter demokrati. Den strävar efter att fastlägga principerna för en
parlamentarism. Och helt i enlighet med Marx termiVl
)::>
~
I
)::>:
rrm
lSvensk Tidskrift lzoo4, nr z lm
w
–‘
–‘
:<t
:c
~
<1:
Vl
nologi har denna parlamentarism ett demokratiskt förhållningssätt.
Jag hoppas, att alla är överens om att vi måste ha en
författning. Då borde vi också vara överens om att den
författning vi skall ha borde vara bra. Då måste vi också
lyssna lite grann på den vänster som säger att en författning bara är ett papper. En majoritet kan rösta borta
den, och sådana som Hitler (och kanske Stalin) kan helt
negligera den utan påföljder. Det fattas en ingrediens i
vänsterns resonemang. Den ingrediensen är rättssamhället och det vi kallar avtalsrätt. Jag tror att vi alla känner respekt för sådana människor för vilka ett handslag
räcker- ordhållighet är en dygd. En författning, en lag,
eller vilken överenskommelse Du vill är alltid något som
vi kommer överens om muntligt och bekräftar med ett
handslag. Det kan sedan vara bra för minnet att skriva
ner ett avtal. Alltså en författning och en lag är en skriftlig bekräftelse på ett muntligt avtal. Om således en
bekräftelse på ett muntligt avtal blott är en papperslapp,
då är ju ett muntligt avtal också blott vind. Vänsterns
motstånd mot en konstitution grundar sig i vänsterns
motvilja att hålla ett ingånget avtal. Speciellt om avtalet
är träffat med personer med annan politisk uppfattning
än vad de själva har. Utifrån motviljan att bli tvingad att
klargöra sin egen uppfattning så har också vänstern en
motvilja mot att få sina avtal nedtecknad på papper med
namnteckning, datum och ort.
Vår nuvarande författning är en skapelse av landets
vänsterkrafter.
Den första paragrafen i en författning bör vara en
portalparagraf. Den skall slå fast principerna för vårt
styrelseskick och den skall vara formulerad så att den
varje elev som lämnar grundskolan skall kunna den utantill. I första paragrafen nämns icke ordet demokrati.
Den andra paragrafen är inne på samma tema, men
broderar ut mer och ställer första paragrafen i skuggan.
Den som uppfattar första paragrafen positivt blir snart
REGERINGsFORMEN
l kap. statsskickets grunder
l § All offentlig makt iSverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt
och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall
vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det
IIISvensk Tidskrift l2004, nr 21
tveksam om vad den egentligen säger allteftersom orden
flyter på i den andra paragrafen. Till exempel den rent
marxistiska formuleringen att demokratiens ideer skall
bli vägledande inom samhällets alla områden. Det är
nästan exakt Marx formulering av sitt motstånd mot den
konstitutionella demokratin. Alltså har författningen
etablerat två tolkningar av demokratin. Det politiskt
ohederliga och demoraliserande blir att ledande företrädare nu kan säga, att demokrati är så mycket att man
icke kan slå fast vad demokrati egentligen är.
”Det allmänna” skall särskilt trygga rätten till arbete,
etc. Bland det första FN gjorde var att författa en deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det var häftiga
diskussioner om skillnaden mellan negativa och positiva rättigheter. Den kommunistiska världen kämpade
hårt för att få med de positiva rättigheterna.
1947 var striden häftig och förbittrad i FN. FN tog
kompromissen för att överhuvudtaget få en deklaration
antagen. Samma tema togs upp av de borgerliga i vår
författningsutredening. De borgerliga förlorade och idag
sägs ingenting om motståndet mot portalparagrafen med
de positiva rättigheterna. Ingen borde behöva offra tankemöda och argumentation för att förklara att paragraferna l och 2 redan har dödförklarat den svenska författningen. Varför dödförklarat- jo därför att när innehållet i de två första paragraferna i andra sammanhang
betraktas som förlegat, avsomnat gods, då kan inga försök få resten att leva.
Varför används uttrycket ”det allmänna”? Varför går
inte alla arbetslösa till ”det allmänna” och kräver ”det
allmänna” på sina grundlagsfästa rättigheter? Är det inte
så, att ”det allmänna” är ett försök att skyla verkligheten?
Är det inte så, att var och en som läser paragraferna l
och 2 förstår, att ”det allmänna” inte kan betala något
arbetslöshetsunderstöd? Alla förstår innerst inne att
paragraferna ett och två är vad som kallas för viljeinriktningar. En bra konstitution skall vara förpliktigande
skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete,
bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god
miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins ideer blir vägledande
inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och
familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna
uppnå delaktighet och jämlikhet isamhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den
enskilde som person.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla
och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.
och skriven så att oavsett vem som sitter vid makten, så
skall konstitutionens regler följas. Viljeinriktningar är
partipolitik och har inget i konstitutionen att göra.
Verkligheten, alltså de tvingande reglerna, kommer sen.
STATSMINJSTERN STYR
Regeringen styr riket. I en demokrati brukar styrning av
riket regleras mellan olika institutioner. Här är det regeringen som styr.
Regeringen är statsministern. Statsministern tillsätter övriga statsråd ensam. Regeringens beslut fattas solidariskt, en för alla och alla för en. Det betyder att statsministern ensam har ansvaret.
statsministern skall godkännas av riksdagen med den
finurliga konstruktionen att hela riksdagen icke behö-
ver rösta ja. Minst halva riksdagen måste rösta nej. Andra
halvan kan avstå från att rösta.
I sak betyder detta, att den person som kontrollerar
riksdagen också kan räkna med regeringsmakten. Normalt sett är detta ledaren för det
icke ligga i maktpositionen utan i hur vederbörande
kommer till makten. Genom förfalskade val- då är det
diktatur, genom hederliga val- då är det demokrati. Att
maktbefogenheterna är desamma skulle alltså inte spela
någon roll då? Vem har mest makt, sultanen av Brunei
eller Sveriges statsminister? Jag vet inte. Påståendet, att
sultanen av Brunei sitter på flera olika ministerposter är
irrelevant. Sveriges regeringschef har den absoluta
kontrollen och utse statsråd som han vill eller inte vill.
Jag skulle inte bli det minsta förvånad om Sveriges regeringschef har större makt än sultanen av Brunei.
Skillnaden kan då ligga i att i Sverige kan regeringschefen och hans parti förlora makten vid varje val. Det
har flera gånger hänt i Sverige att regeringspartiet kraftigt förlorat och hamnat i minoritet men utan att något
regeringsskifte kommit till stånd.
skillnaden mellan diktatur och demokrati ligger i att i
en demokrati har ingen individ en absolut maktposition
och varje individ i maktposition är beroende av andra insistörsta partiet i riksdagen, men
givetvis icke nödvändigtvis så. I alla
fall är kontrollen av riksdagen det
avgörande. När någon väl skaffat sig
”Vi har en regering beredd
titutioner. Maktdelningen är grunden för folkets styrning.
att styra genom dekret.”
Det förhållandet att statsministern i Sverige direkt eller indirekt
har full kontroll över statens alla
den kontrollen så kommer hela regeringsmakten som
belöning. Och regeringsmakten betyder kontroll över
hela det offentliga livet i Sverige- inklusive rättsväsendet.
I en tidningskommentar dagen före dom skulle falla
i målet mot Håkan Jaldung för dennes hantering av kravallerna i Göteborg påpekas det att juristdomaren kommer säkert att fälla Jaldung men de politiskt tillsatta
nämndemännen kommer säkerligen att fria. En kommentar som ligger nära den lille pojkens påstående att
kejsaren ju är naken. Sverige har också ett system med
förvaltningsdomstolar och partssammansatta domstolar. Vårt system ligger långt ifrån idealen om rättsvä-
sendet hos en renlärig demokrat.
”Om vi inte vill tillåta flickor att bära slöja är jag
beredd att lagstifta” säger Mona Sahlin. Som regeringsmedlem uttrycker Mona Sahlin regeringens uppfattning
även om hon använder jagform. Således har vi en regering beredd att styra genom dekret. Inte bara genom allmänna dekret utan också specifika beteenden skall kunna
bestraffas.
99 PROCE T
Vad skiljer i princip en diktatur från en demokrati? De
allra flesta svarar att det är folkets val. Men nog har vi
hört talas om val i diktaturländer och till och med sådana
som uppnått 99 procent av alla röster? Jo, jo det skall
givetvis vara fria, allmänna och hemliga val, det är det
som är skillnaden. Därför är Sverige demokratiskt.
Då skulle skillnaden mellan diktatur och demokrati
funktioner gör att jämförelsen med enpartistaten är
befogad.
Att en sådan författning kunde trumfas igenom 1974
kan förklaras med att vi då hade mer vänskapliga förhållande med Sovjet och kommunistvärlden än med
USA. Den socialistiska skördetiden var kommen. Oppositionen mot 1974 års författning nådde aldrig ut till
folksjälen. Idag borde folksjälen ha ändrats. Vi står nu
inför att EU skall ta emot de tidigare öststaterna som
ingick i Sovjets maktsfär. I dessa stater, har insikten om
det politiska förtrycket gjort att folket hälsat nya friska
konstitutioner välkommna. Ingen av dessa nya konstitutioner har någon likhet med den svenska. Samtliga bär
prägel av demokratin som styrelseskick.
Alla försök att debattera författningen drivs omedelbart in i frågan om inte kungen har en stilig uniform,
om inte Sylvia är förtjusande, om inte kronprinsessan
Victoria inger förtroende och visar en ambitiös vilja att
regera. Att svenska folket älskar sitt kungahus och inte
vill se Lars Ohly som president. Denna debatt har ingenting med kungahuset att göra. Frågan om författningen är en allvarlig fråga.
Sedan 1947 har antalet demokratier i FN ökat. I den
ökningen leder klart den konstitutionella liberala demokratin. Snart är det majoritet i FN för demokratiska stater och då blir det tydligare att Sverige också måste skaffa
en demokratisk författning.
Per Kjellen (kjellen@netg.se) är pensionerad skeppsmäklare.
{/)
l>
s:
:r:
l>:
r
r
m
lSvensk Tidskrift !2oo4, nr 21 ll!J

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism