Print Friendly

Per Dahl, Carl Johan Ljungberg; Nytt om litteratur

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Ui lERATUR
PERDAHL
CARL JOHAN UUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
P
å Legenda utkommer i vår i billighetsupplaga Jan Kross mästerligt
psykologiska skildring Kejsarens
galning. Bakgrunden är historisk: den ärlige adelsmannen Timoteus von Bocks
vilja att säga sanningen direkt till kejsar
AlexanderI. Sällan har den absoluta maktens nedbrytande följder skildrats så
nyanserat och insiktsfullt.
Historia
Timothy Garton Ash kan kallas den centraleuropeiska demokratiseringens krönikör. Nu kommer hans analys på svenska:
Folket det är vi, översatt av Sune Karlsson och Birgitta Schwarzman, på Bonniers (inb, 380 s). Det röda nätet av Tom
Bower (övers Claes Collenberg) skildrar
västs försök att upprätta en underrättelseorganisation i Baltikum efter kriget, en
organisation som helt infiltrerades av
ryskt kontraspionage. Kontaktytorna
med svensk verksamhet under samma period är många. (Prisma, mars).
I Bemt Gustafssons Bildningens väg:
tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse
skildras spelet mellan Sandlers medborgar-och folkbildningstanke, Olof Olssons
ide, självstudiemas cirkel, och Artur Engbergs nyhumanism (Wahlström och Widstrand). En samling av onyttigt men därmed desto roligare vetande får man i bokklubben Clios lilla Historisk minneskalender (red Pär Frank), som ger en historisk händelse för var och en av årets
365 dagar. (Atlantisffiden, inb).
Förlaget Longman satsar på Tysklands
historia, i en serie böcker med början i
vår. Germany under the old regime heter
en volym av John Gagliardo. Sammaledes
gör Oxford university press på vilken den
första volymen av flera i ännu en Goethestudie kommer, denna studie har
Nicholas Boyle som författare. Första
bandet har fått titeln The poet and the
age 1749-90.
Om Våra första västindienfarare berättar slutligen K-G Olin (Förlaget Olimex, Jakobstad). Många drastiska äventyr
upplevde de finlandssvenska västindienfararna vid 1700-talets slut, främst på ön
S:t Barthelemy.
Biografi och personhistoria
Ytterliga tyska ämnen, nu från tyska förlag: Konrad Kusters Mozart: eine musikalische Biographie, samt Martin Weins
Die Weizsäckers: Geschichte einer deutschen Familie, bägge utgivna av DVA.
Näringslivsfolk är idag heta biografiobjekt Timbros största vårsatsning är
Olof Ehrenkronas biografi av Curt Nicolin, under titeln Nicolin: en svensk historia (380 s). Dock finns även politiker med
i bokfloden: Britt Mogård med memoarvolymen Summa summarum (Norstedts,
250 s). Ett forskarliv skildras i H S Nyberg: en vetenskapsmans biografi, skriven av den kände orientalistens dotter
Sigrid Kahle (Norstedts, 500 s).
Storbritanniens premiärminister fick
snabbt sin första biografi: John Major:
prime minister av John Jenkins är den
första studien av Mrs Thatchers till nu
ganska anonyme efterträdare. Bloomsbury/Press Association.
Filosofi och samhälle
Gyllene äpplen: svensk idehistorisk
läsebok är titeln på ett stort arbete i två
delar framvuxet vid den idehistoriska institutionen vid Uppsala universitet. Framställningen löper i bred fåra och spänner
från bildessäer tilllitteraturgenomgångar
för fördjupning. De två volymerna på vardera 700 sidor utkommer i mars på Atlantis förlag. Svensk idehistoria täcks även
av Ekonomporträtt: svenska ekonomer
under 200 år (red Christine Jonung och
Ann-Charlotte Ståhlberg), ett ide- och
personhistoriskt verk från SNS förlag
(inb, 300 s). På Timbro förlag återfinns
den komprimerade essän Den giriga
kapitalismen: om liberalism och själviskhet av Germund Hesslow, ett porträtt
av en ekonomi, om en av ekonomer. Samma ämne har egentligen även Ratios Omfördelningens etik av Bertrand de Jouvenel (ca 100 s). På Ratio har även utkommit antologin Sverige: medelvägen mellan vad? under redaktion av Tor Ragnar
Gerhom, om svensk middle way-mentalitet i ekonomi och politik.
Benjamin eonstant and the post-revolutionary mind av Biancamaria Fontana handlar om den högt begåvade franske
liberalen, vars böcker om frihetens ansikten kom i skuggan av Tocquevilles. Yale
university press. En lucka i konservatismens idehistora fyller antologin Conservative texts, redigerad av professor Roger
Scruten, och utgiven hos Macmillan i
London. Tidigare har Russeli Kirks The
Conservative Reader från Viking Press
(pocket) varit nästan ensam i sitt slag.
Från Artos Förlag i Skellefteå kommer
en rad ambitiösa titlar: Augustinus, vars
Bekännelser f f g översatts i sin helhet,
Luther, med Kommertar över bergspredikan, Thomas av Aquinos Förklaringar
över den kristna tron representerar
kyrkofåder och reformatörer, medan
153
mystikerna företräds av Mäster Eckehart,
Johann Arndt och Juliana av Norwich,
Östkyrkan ägnas böcker bl a av Per-Arne
Bodin.
l dag och i morgon
Om vad spontan samverkan kan betyda i
det nya Europa handlar Civic freedom .in
central Europe, redigerad av H Gorden
Skilling och Paul Wilson och utkommen
på Macmillan i London. På samma förlag
finns nu även den franske statsmannen
Jean Monnetsinsatser för europasamarbetet diskuterade, i essäboken Jean Monet: the path to European unity, redigerad av Douglas Brinkley och Clifford
Hackett. Sovjetiskt perspektiv återfinns i
Perestrojkans kvinnor av Kerstin Gustafsson, som utkommer på Prisma (ca
240 s). Mer individualiserad är Anna
Larin Bucharinas I minnets labyrinter:
ett liv i skuggan av Stalin. Författarinnan, dotter till bolsjevikledaren Bucharin,
skildrar här sitt liv (Natur och kultur, ca
450 s, översättning Hans Björkegren).
På SNS förlag har Per Sandströms ekonomiska studie av de baltiska republikernas problem, Baltiskt dilemma, (hft, 170
s) utkommit. Baltikum skildras även än en
gång av Andres Kiing i Estland: en personlig vägvisare (Sellins förlag), nu i samverkan med fotografen Gustav German.
Lugna öar utanför omstörtningarna finner vi i Åland – öriket mitt emellan av
Helene Wallskär med foton av Bengt
Dahlstedt från LT:s förlag.
Nu öppnas slutligen dammluckorna
för de inblandade i Palmehärvan att ge
sina versioner av utredning, skandaler
och maktspel. Ebbe Carlssons Liket i lå-
dan, en thriller, har blivit infernaliskt elak
154
(Bonniers). På Wahlström och Widstrand
utkommer Jan Henrik Barrtings försök i
genren, Gräsroten i april.
Stramare journalistporträtt möter man
i Lennart Weibulls Svenska journalister:
ett. grupporträtt, som utkommer på förlaget Tiden. Ett porträtt, men ett levande:
BO CAVEFORS:
Margrethe: Danmarks drottning berättar om sitt liv har Anne WoldenRaethinge kallat en intervjubok, där vi får
möta det danska statsöverhuvudets åsikter om familj, ämbete och även sina
konstnärliga intressen.
George Steiner slåss för gud och konsten
R
edan den gamle filosofen Leigniz
frågade sig vad som var innehåll
respektive hölje, substans och katakes. Till vad nytta och glädje produceras
konstverk? Är det nödvändigt att skriva
dikter?
George Steiner: Von realer Gegenwart.
Hat unser Sprechen lnhalt? Carl Hanser
Verlag, Miinchen 1990
Frågorna formuleras på nytt av den
franske litteraturhistorikern George Steiner, född 1929, verksam vid universiteten
i Geneve och Cambridge, konservativ
tänkare, jude, författare till bl a en bok
om Martin Heidegger.
Steiners propåer kan förefalla naiva i
en: värld som översköljs av databankers
komprimerade information, telefax och
telex. Vem tänker i dag på ordens reella
innebörd, på språkets substans? Många
ordets professionalister, vetenskapsmän,
författare och journalister resignerar och
försummar plikten att försvara språkkulturen och tillåter ordjonglörer, trendmakare och illustra illuminatörer förändra ordens innebörd. Steiner bjuder hårdnackat motstånd mot sådan subkultur och
provokationen blir så mycket starkare och
större eftersom han samtidigt konfronterar läsaren med trosfrågan om Guds existens. När Steiner talar om här och nu menar han inget mer eller mindre än Skaparens närvaro, den Gud moderna tiders
människor trodde sig en gång för alla ha
avlivat. Steiner aktualiserar uppfattningen
att inget konstverk, ingen roman och
ingen dikt är tänkbar och möjlig utan
Guds närvaro.
Klagovisor över den gudlösa civilisationen är förvisso inget nytt men Steiner
bjuder på kombinationen vetenskaplig
träning i litteraturens och ordens snåriga
urskogar med den lärde judens religiösa
sensibilitet. Den skicklige essäisten Steiner vill övertyga oss om det kloka i att
återta barnatron, att kritiskt granska kriti-

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner