Print Friendly

Om människan i miljön

Av Redaktionen | 31 december 1967


1967


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


OM människan i miljön
I dagspressen kunde för några veckor sedan läsas, att Förenta staterna räknar med att fram till år 2000
göra utgifter om ca 300 miljarder
dollar för rening av luft- och vattentillgångarna.
300 miljarder dollar gör l 500
miljarder kronor! Beloppet är synonymt med 15 års bruttonationalprodukt i Sverige.
Gustaf Delin
Förenta Staterna har vaknat upp.
Man måste betala 50 miljarder kronor om året fram till sekelskiftet
‘ för att motverka den nedsmutsning
av luften som sker via fabriksskorstenar, bilarnas avgasrör, sopbränning, samt den nedsmutsning som
på olika sätt sker av vattendrag,
floder och sjöar.
Vi är bättre lottade i Sverige. Men
detta betyder inte att USA :s öde
inte också blir värt. Vår fördel består i att vi på ett tidigare stadium
kan uppmärksamma den stora problematiken och på ett tidigare sta- 245
dium göra någonting åt den. Stora
värden kan räddas undan förstörelse. Kostnaderna kan bli förhållandevis mindre.
Miljö blir lätt vatten, luft och
landskap. Vatten, luft och landskap
är visserligen de viktigaste ingredienserna i människans miljö. Men
andra miljöaspekter får inte glömmas bort. Tätortsmiljö, arbetsmiljö
och kanske ännu flera typer av miljö som påverkar individen i olika
avseenden.
Genom hela komplexet av miljö-
frågor går den vetenskapliga och
tekniska utvecklingen som en röd
träd. Vetenskap och teknik sätter
allt verkningsfullare instrument i
människans händer. Det har sina
risker ty händerna är ganska oerfarna.
Människan har aldrig på riktigt
allvar satt i fråga om det verkligen
är nödvändigt att förstöra så mycket vatten för att få pappersmassa
och stål. Det går i dag åt 250 ton
vatten för att tillverka ett ton stål.
Människan har aldrig på allvar
satt i fråga om det är nödvändigt
att släppa ut hundratalet giftiga och
skadliga substanser i luften vid bilkörning. För varje liter hensin som
förbrukas sprids 3,4 hg föroreningar.
Den tekniska civilisationen behö-
ver nödvändigtvis inte leda till ett
urholkande av de biologiska livshe- 246
tingelserna. Tvärtom, den tekniska
civilisationens instrument kan användas på flera sätt. De kan brukas för ett antingen eller. De kan
utnyttjas för att berika den totala
miljön lika väl som för att försämra den.
I sin bok, ”Spillran av ett moln”,
skriver Sveriges ambassadör i Oslo
Rolf Edberg på ett ställe så här:
”Sanningen om vår civilisation är,
att den baserar sig på självätande
ekonomi – liksom de tidigare kulturer som blomstrat och förtvinat.
Sanningen om oss själva som art,
är att vi kommit ur balans med naturen och blivit det enda väsen i
skapelsen, som vegeterar på att förstöra sin egen miljö. Tekniken, ett
utflöde av människohjärnan har i
stegrat tempo använts för att spoliera vår egen existensbas.”
En ny miljöpåverkande faktor är
biociderna. Det kan vara på sin
plats att stryka under betydelsen av
detta främmande ord. Det betyder
livsdödare ! Biocider dödar i vår levande miljö.
Biociderna utgör en ganska ny
företeelse. Men redan är de vanligast förekommande biociderna på
väg att påtagligt koncentreras i de
ekologiska systemen runt omkring
oss och av vilka vi i egenskap av
biologiska varelser är beroende. De
ackumuleras undan för undan i fö-
doämneskedjan vid vars topp människan befinner sig.

Det är ytterst olyckligt att den
moderna människan är så ovillig
att betrakta sig själv som en del av
ett ekologiskt system. Det är på nå-
got sätt inte tillräckligt fint att vara
en djurart bland andra. Detta hög- ‘
mod hindrar oss från att se vår situation.
Vår vetenskapliga och tekniska
förmåga är nu sådan att vi måste
välja mellan att använda den förut~
seende och långsiktigt för att överleva i harmoni med miljön eller använda den kortsiktigt och samtidigt
gå under med miljön.
Ekonomiska trygghetsfrågor
kommer a!ltid att vara aktuella i
politiken. Men intresset kommer
mer och mer att gälla miljötryggheten. Det gäller såväl den biologiska som den psykologiska miljön. Gifter, avfall, nedsmutsning,
minskade skönhetsvärden och ökad
stress är några faktorer, som i
framtiden kommer att utgöra ett
större hot mot den enskildes och
samhällets trygghet än bristfälliga
ekonomiska försörjningsmöjligheter.
I väsentliga avseenden måste gällande värderingar radikalt förändras. Förbrukade miljövärden måste på ett effektivt sätt redovisas och
påverka samhällets bokföring. I
första hand kommer ansvaret för
miljötryggheten att åvila politikerna. Men ytterst är det i en upplyst
opinions händer framtiden vilar.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner