Print Friendly

Ny forskning besvarar piratdebattens knäckfråga

Av Per Strömbäck | 16 juli 2010

Debatten om upphovsrätt, pirater och Internet har varit minst sagt intensiv de senaste åren. Frågan har länge varit om den olagliga distributionen leder till ökad försäljning i lagliga kanaler eller om den tvärtom bidrar till en minskning. Men nu behöver vi inte tvivla mer, den svenske dataforskaren Daniel Johansson lägger efter sommaren 2010 fram sin avhandling som bland annat omfattar en kartläggning av fyrtio vetenskapliga studier som berör frågan ”Hur har fildelningen påverkat försäljningen av musik?”. Det skriver Per Strömbäck.

Debatten om upphovsrätt, pirater och Internet har varit minst sagt intensiv de senaste åren. Världens blickar har riktats mot Sverige som lite oväntat blivit piratrörelsens epicentrum. Oväntat, eftersom Sverige annars är känt för rättssäkerhet, obefintlig korruption och bland världens högsta andelar äkta mjukvarulicenser.

Utöver de aktiva piraterna finns här The Pirate Bay som piratrörelsens tydligaste institution och, fram till sommaren 2009, språkrör. Dessutom Piratpartiet med framgångarna i EU-valet och tills nyligen Piratbyrån, som kallats tankesmedja och formulerat stora delar av piraternas retorik.

Det finns förvisso länder där de aktiva piraterna är fler, som Spanien där piratdistributionen är så omfattande att den lagliga marknaden i princip är utslagen och som är svartlistat i USA:s Special 301-rapport om immaterialrättsskydd (Sverige är på bevakningslistan). Eller för all del Sydostasien där immaterialrättsintrång är legio, vilket alla julfirande Thailands-resenärer kan vittna om. Men idédiskussionen har förts tydligast i Sverige.

En bärande idé i piraternas tankebygge är att den olagliga distributionen leder till ökad försäljning i lagliga kanaler. Logiken är att fildelningen fungerar som gratisreklam, vilket rättighetsägaren på olika sätt kan dra nytta av. Detta argument har formulerats på många sätt, t ex med förslag om att artister ska tjäna pengar på konserter i stället för skivor, eller att författare ska göra högläsningar.

Flera forskningsrapporter har understrukit att de som fildelar mest intensivt är samma individer som har störst laglig konsumtion. Av detta har somliga velat dra slutsatsen att fildelningen inspirerar till laglig konsumtion, men den som kan sin vetenskapsteori inser att den korrelationen inte säger något om orsakssambandet. Den som inte bryr sig om film kommer varken att ladda ner olagliga exemplar eller gå på bio. Icke desto mindre har just frågan om hur detta samband ska tolkas varit både olöst och fundamental för diskussionen. Om piraternas tolkning stämmer finns ingen anledning för samhället att agera eller för innehållsleverantörerna att klaga. Men om den lagliga försäljningen verkligen skadas av den olagliga distributionen, finns all anledning att ta situationen på allvar.

Genom åren har ett stort antal vetenskapliga studier som försökt kasta ljus över frågan publicerats världen över, med motstridiga resultat. Jag har stundtals tvivlat om vetenskapen ska kunna bidra till gåtans lösning. Men nu behöver vi inte tvivla mer, den svenske dataforskaren Daniel Johansson (vid Kungliga Tekniska Högskolan och Blekinge Tekniska Högskola) lägger efter sommaren 2010 fram sin avhandling som bland annat omfattar en kartläggning av fyrtio vetenskapliga studier som berör frågan ”Hur har fildelningen påverkat försäljningen av musik?”. Johansson har presenterat sina resultat i en artikel på Netopia i juni.

Även om enskilda studier kommer till olika slutsatser är den sammanlagda bilden klar: ”De allra flesta studier visar på att gratis nedladdning från fildelningsnätverk påverkar inköp av inspelad musik negativt”. Det är rimligt att anta att detsamma gäller andra slags innehåll.
Därmed kan den frågan anses avgjord och diskussionen kan bli framåtblickande.

Det finns ingen motsättning mellan immateriella rättigheter och teknisk utveckling. De förutsätter varandra och samhället är givetvis beroende av båda. Den verkliga frågan är hur lagliga digitala marknader ska organiseras, vilken samhällets roll bör vara och hur rättighetsstöd kan integreras i tekniken. För detta krävs samverkan mellan innehållsaktörer, infrastrukturföretag och lagstiftaren.

Nyligen kom beskedet att Piratbyrån lägger ner sin verksamhet tills vidare. Hemsidan pryds av en skylt med texten ”Stängt för eftertanke”. Detta får ses som ett tecken på att vi lagt diskussionen för-eller-emot upphovsrätt bakom oss. Det återstår att se om Sverige kan bli lika inflytelserikt i den framåtblickande idédebatten om lagliga digitala marknader.

Per Strömbäck är redaktör för Netopia – forum för digitala samhällsfrågor.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner