Print Friendly

Mårten Elgström; Det tredje alternativet

Av Redaktionen | 31 december 1983


1983


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Insänt
Det tredje alternativet
I en nyligen utkommen liten publikation,
”Både – Och” riktar överste B-J Geijer
skarp kritik mot våra armestridskrafters beredskap. I motsats till många av våra dagars
försvarsdebattörer går Geijer (som är militär
rådgivare vid den svenska FN-delegationen i
New York) rakt på sak och erinrar därvid oss
något äldre läsare om trettiotalets frispråkiga
militärskribenter Axel Gyllenkrok och Alf
Meyerhöffer. Författaren drar slutsatsen att
som ett komplement till rikets försvar krävs
ständigt insatsberedda armeförband, uppsatta av värnpliktiga som inkallas i intervaller
året om. Det skulle röra sig om drygt fyra
omedelbart disponibla brigader, grupperade i
strategiskt viktiga delar av vårt land. Härigenom skulle regeringen i ett krisläge ha avsevärt större handlingsfrihet än för närvarande
och kunna stå emot påtryckningar.
Geijer är inte helt främmande för tanken att
Sverige under ”gynnsamma förhållanden”
(d v s et~ successivt upptrappat kristillstånd
mellan Ost och Väst) kan tänkas genomföra
mobilisenng varigenom statsledningen finge
litet mera råg i ryggen! Men författaren betonar kanske inte tillräckligt kraftigt att våra
armeförband inte kan anses vara särskilt slagkraftiga omedelbart efter ett ”pådrag”. Det
fordras träning och samtrimning. Vid repetitionsövningar av kor! varaktighet har det visat sig att dessa KFO-förband icke ens efter
sex dygns övningar har kunnat nå fåltmässig
status i något avseende. Hur skall det då fungera med snabbinkallade?!?
Till följd av den svenska armens låga insatsberedskap kan det fresta den supermakt
som vill använda svenskt territorium som
”genommarschområde” att använda sig av
”det tredje alternativet”, d v s varken konventionellt anfall eller kärnvapenangrepp
utan av utpressning. Skulle en kapplöpning
om Skandinavien i likhet med den i aprill940
bli aktuell så har ryssarna tack vare sin enorma uppladdning på Kolahalvön alla fördelar
på sin sida. Inför hotet att NATO hinner ingripa i Norge ligger det nära till hands för
Sovjetunionen att begära passage längs de
utmärkta vägarna mot Atlanten genom Västerbottens och Norrbottens län. Ett framträngande genom det otillgängliga Finnmark
torde vara helt uteslutet.
Såsom offer för utpressning har vi dystra
erfarenheter från tiden för andra världskrigeL
Mobiliseringen på våren 1940 skedde ”hemligt” – för att inte ”reta Hitler”. När Nazi.
Tyskland något år senare krävde att få transitera permittenter till och från Dietls arme 1
finska Lappland var vi fortfarande så militärt
svaga att regeringen måste gå med på denna
synnerligen oneutrala handling.
Utpressningshot föreligger främst i ”hastiga lägen”. För utpressaren är det värdefulll
att dessförinnan ha kunnat påverka folkopinionen. ”Hellre röd än död” osv. Underbaoderoller med en märklig blandning av uppmaningar till fred till vaije pris och anti-ameri.
kanska slagord har fredsrörelsens demonstfai
tionståg dragit fram här och var i vårt land.
Av den ensidiga propagandan att döma är
inte svårt att fastställa vilka krafter som lit
ger bakom fredsrörelsen. Uppluckringsletdenser i försvarsviljan hos den fria världeat
nationer hälsas med tillfredsställelse
Moskva.
De baltiska nationern-äs tragiska öde far
drygt 40 år sedan borde ha varnat svensb
folket för varje form av underkastelse, me1
historiska fakta tycks inte kunna påverka defaitistiska stämningar. Glädjande nog är för.
svarsviljan god bland våra dagars värnplit
tiga. Den svenske soldaten är ”motiverad”
och den omständigheten bör man ta vara pl
Inom försvarsdepartementet är man just 111
febrilt sysselsatt med att minska fredsorgaa- ~.ationen till förmån för krigsorganisationeL
Ar inte denna strikta uppspaltning mellal
”fred” och ”krig” minst sagt otidsenlig idel
oroliga värld vi lever i? Med stor sannolikbet
försöker den supermakt som har aggressiva
planer mot Sverige se till att någon krigsorganisation aldrig kommer till stånd! Med milto
tära resurser omedelbart gripbara har vi e1
större chans att komma ur detta dilemma.
och det är den lösningen som överste Geijer
pekar på. Eftersom författaren har radikali
ideer rörande våra fredsförbands vara ellrt
icke vara torde han säkert komma att ro.
mothugg från traditionsbevarande håll. Del
väsentliga är emellertid att Geijer har lansem
ett förslag, som går ut på att göra vårt laD~
mindre sårbart mot vad som här kallats ”del
tredje alternativet”‘. Mårten Elgstrr.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner