Print Friendly

Margit Gennser; Den amerikanska drömmen och den svenska

Av Redaktionen | 31 december 1988


1988


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MARGIT GENNSER:
Den amerikanska drömmen
och den svenska
Vid San Diego-universitetet i
Kalifornien har man gjort en
långtidsstudie över flyktinganpassningen inom fem olika flyktinggrupper från Sydostasien.
De unga flyktingarna har klarat
sig förvånansvärt bra och tillhör i
stor utsträckning toppeleverna
vid High School. Bakom detta
ligger i många fall stora uppoffringar från föräldrarnas sida.
slutsatsen blir att familj och
arbetsetik är nyckeln till framgång och denna i sin tur leder till
assimilering och anpassning.
Kan de senaste decenniernas
svenska tendens att nedvärdera
familjen påverka invandrarnas
anpassning? Kan det vara så,
att välmenande myndigheter
förhindrar anpassning och hindrar flyktingarnas ”mänskliga kapital” att göra sig gällande?
Civilekonom Margit Gennser är
moderat riksdagsman.
••
Ai
da sedan pilgrimsfädernas daar in i vår tid har USA framför
Ila länder varit invandrarlandet
Detta har gällt också de senaste årtiondena.
I USA finns i dag l miljon kubaner.
Flykten från Kuba hade sin första topp
1959-1962 för att sedan ta fart i början
av 80-talet, då USA tog emot en stor
grupp kubanska båtflyktingar.
I Kalifornien finns i dag ca 300 000
flyktingar från Syrlostasien och i San Diego County utgörs befolkningen till hela 2
procent av invandrare från Vietnam,
Laos och Kambodja. Denna nya flyktinggrupp är nu ungefär lika stor som den
kubanska.
Vid sidan om dessa folkgrupper med
erkänd flyktingstatus finns stora grupper
av invandrare som lämnat terrorn i Mellan- och Sydamerika. Los Angeles har
efterträtt New York, som den första anhalten för alla dem som söker en fristad i
USA.
Hur har det gått?
Hur har det gått för 70- och 80-talets
flyktingar till USA? Är det möjligt för en
primitiv bonde från Laos bergstrakter att
anpassa sig i det utvecklade Kalifornien?
Svaret är ja! Flyktingar med denna
bakgrund har förhållandevis snabbt vuxit
in i det amerikanska samhället. Det kan
bland annat utläsas av en långtidsstudie
över flyktinganpassning, som genomförts
av professor Ruben G Rumbaut, San
Diego State University.
studierna inriktades på fem olika flyktinggrupper, vietnameser, vietnameser av
kinesiskt ursprung, khmerer, laotier samt
slutligen flyktingar från Hmong-folket,
ett primitivt jordbruksfolk från Laos.
De unga flyktingarna
De unga flyktingarna från Syrlostasien
har klarat sig förvånansvärt bra. Rumbauts undersökningar visar t ex att en
oväntat stor andel vietnamesiska ungdomar som utexaminerats från High School
tillhörde toppeleverna.
Som prestationsmätare användes det
standardiserade GPA-testet. 53,7 procent av de vietnamesiska eleverna hade
medelpoäng över 3, följt av kines-vietnameserna (48,9 procent) och flyktingar
från Hmong-folket (40,4 procent).
Framgången hos de unga invandrarna bottnar i en fast kulturell och
social tradition med patriarkaliskt
familjesystem.
Framgången fortsätter vid universiteten. Vid Harvard uppgick de nyintagna
asiatiska studenterna till 14 procent, vid
MIT till 20 och vid University of California, Berkeley till den förvånansvärda siffran 25 procent.
… och de vuxna
Ser man till hela gruppen flyktingar –
ungdomar och vuxna – visar det sig att
90 procent av dem behärskar engelska
efter 5 år. Mindre än hälften förstod
språket när de kom till USA. Vietnameserna som genomsnittligen hade högre
utbildning än övriga flyktingar anpassade
sig snabbare. Arbetslösheten bland de
vuxna flyktingarna var betydligt högre än
bland de infödda amerikanerna. Hade de
arbete, var det i första hand inom industrin och servicenäringar. Vietnameser
som i sitt hemland uppehållit kvalificera- 19
de befattningar påträffades ibland i motsvarande befattningar i USA men lika ofta hade de fått nöja sig med mindre kvalificerade jobb. Den kinesiska befolkningsgruppen innehöll en icke obetydlig grupp
egenföretagare.
Att lyckas eller misslyckas
Rumbaut konstaterar att framgången
bland de unga vietnameserna, kineserna
och hmong bottnar i en fast kulturell och
social tradition med patriarkaliskt och
hierarkiskt familjesystem, hos hmangfolket utsträckt till ett klansystem.
Föräldrarna är villiga till stora självuppoffringar för sina barn och deras
framgångar. Samtidigt är de unga, när de
väl lyckats i studier och arbetsliv, helt inställda på att bidra till föräldrarnas och
de yngre syskonens försörjning.
Familjesammanhållningen skapar inte
endast kulturell och historisk kontinuitet.
Den skapar också press på ungdomarna
att prestera bra i skola och vid universitet. Ekonomin är familjebaserad. Alla inkomster läggs i en gemensam pott. Detta
underlättar för familjen som helhet att få
små inkomster att räcka till en någorlunda dräglig tillvaro.
Den fasta familjeanknytningen skapar
givetvis också problem, t ex vid äktenskap mellan exempelvis en vietname~
och en amerikanska. Det är ofta svårt att
acceptera makens bindning, även ekonomiskt, till sin släkt.
I motsats till nu nämnda flyktinggrupper har laotierna och khmererna ingen
fast storfamiljstradition. Skilsmässor är
inget ovanligt bland khmerer och laotier
och föräldrarna utövar mindre social
kontroll över sina barn,disciplinen är
20
slappare och kraven på ansvar ställs lägre. Detta tycks leda till att laotierna betydligt lättare attraheras till amerikanska
subkulturer, typ punkare.
Till detta kommer att de khmeriska familjerna genom Pol Pot-regimens terror
nästan helt slagits sönder. De flesta familjer består endast av en förälder. Många
barn och ungdomar kommer utan nära
anhörig till USA. De bryter sig också
snabbt ut från sina ”surrogatfamiljer” och
skapar egna hushåll med ökad social och
ekonomisk sårbarhet som följd.
Ytterligare en faktor av betydelse:
Khmerer och laotier kom i huvudsak
från de lägre samhällslagren. Den kambodjanska och laotiska överklassen flydde nämligen till Frankrike, där de sedan
kolonialtiden hade goda förbindelser.
Rumhaut påpekar i sin studie att existensen av framgångsrika företrädare i
den egna gruppen inte kan underskattas.
De tjänar som sporre för de ambitiösa
nykomlingarna samtidigt som deras
framgång tydligt demonstrerar vilka möjligheter som finns.
Framgång och assimilering
Den indokinesiska befolkningen visade
sig sällan ha problem med knark, stölder
eller vandalism, däremot avstängdes de
från skolan oftare än andra flyktingar på
grund av slagsmål. Denna typ av våld
tycktes också öka under den första
hälften av 80-talet. En av orsakerna var
ett begynnande missnöje med asiaternas
överlägsna studieresultat. Framgång skapar lätt ovilja och avundsjuka.
Hur påverkade den amerikanska kulturen flyktingarna? ”Amerikaniseringen”
kommer så småningom. Redan i Rumbauts undersökning fanns skillnader mellan ungdomar, som kom till USA före
respektive efter puberteten. De yngre
fick mycket till skänks – språket och inte
minst kunskap om de amerikanska spelreglerna. Trots detta klarade de äldre
skolan väl så bra. Motivationen – flyktingsituationen- satt djupare.
Så kan man av Rumbauts undersökningar göra sig en föreställning om hur
utvecklingen kan gestalta sig från ”ny invandrare” till assimilerad amerikan. Den
första tiden utgör familjen en nödvändig
kraftkälla. Att utan familjens stöd skapa
ett nytt liv och glömma tidigare lidanden
I Sverige är ambitionen attflyktingen snarast möjligt ska anpassas till
kollektivet.
och oförrätter är svårt. Khmerernas problem i USA illustrerar detta. Framgång
kräver också oftare hårt och självuppoffrande arbete av föräldrarna, som i sin tur
har stora krav på barnens arbetsetik.
Men när sedan ansträngningarna börjar
bära frukt börjar andra krav på livet, mer
amerikanska krav, göra sig gällande. Assimileringsprocessen kommer i gång ganska snabbt. De observerade skillnaderna
i attityder hos ungdomar som kom till
USA före och efter puberteten tyder på
detta.
De senaste årtiondenas flyktingström
har visat att den amerikanska drömmen
lever kvar. Människor kan – även flyktingar som mist sitt land, sin kultur, sitt
språk och alla sina ägodelar – skapa en
ny och bättre existens. Familj och arbetsetik är nyckeln till framgång och framgången leder i sin förlängning till assimilering och anpassning.
Den svenska drömmen?
Sverige betecknas i många sammanhang
som det ”perfekta” flyktinglandet Vår
flyktingmottagning är på många sätt bättre organiserad än exempelvis den i USA.
l Sverige ska en flykting snarast möjligt
beredas god bostad enligt normalsvensk
standard och inkomsterna ska i princip
motsvara socialtjänstlagens normer. Ambitionen är att flyktingen snarast möjligt
ska anpassas till kollektivet. Flyktingens
ambitioner ska underordnas myndigheternas.
Skolan ställer upp med välorganiserad
bernspråksundervisning och de vuxna
flyktingarna är berättigade till en ambitiös svenskundervisning. Ändå hör vi
mera sällan talas om de verkligt stora
21
”flyktingframgångarna”. The New Whiz
Kids” – de nya underbarnen – som
Time kallar de asiatiska amerikanerna lyser i stort sett med sin frånvaro i Sverige?
Beror kanske framgång ändå till slut
mer på immateriella än materiella förhålIanden? Kan de senaste decenniernas
svenska tendens att nedvärdera familjen
påverka invandrarnas anpassning?
Kan det vara så att välfärdsstatens förkärlek att ta över uppgifter, som skulle
kunnat omhändertas av familjen själv,
blir ännu mer problematisk för flyktingfamiljerna? Kan det vara så att välmenande myndigheter förhindrar anpassning och hindrar flyktingarnas ”mänskliga kapital” att göra sig gällande? I så fall
är det hög tid för Sverige att tänka om. Vi
har inte råd att gå miste om den arbetsvilja och de prestationer flyktingarna kan
ge vårt land. Sverige kommer nämligen
att vara det pensionärstätaste landet
Västeuropa i bötjan av 2000-talet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner