Print Friendly

Luftförsvarsutredningen

Av Redaktionen | 31 december 1970


1970


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ERLAND VINBERG:
Luftförsvarsutredningen
I februari i år överlämnade 1967 års
luftförsvarsutredning sitt betänkande.
Det har ej offentliggjorts i sin helhet, m en
en öppen version publicerades i höstas.
Svensk Tidskrift har anmodat en av
sekreterarna i utredningen, major Erland
Vinberg, att skriva en sammanfattning för
våra läsare. Av denna framgår, att utredningen efter omfattande studier och
naturligtvis med hänsyn tagen till olika
kostnadsnivåer kommit med enhälligt
framlagda rekommendationer på en rad
viktiga punkter. I diskussionen om
fortsatt användning av jaktplan eller
dessas ersättande m ed robotar har utredningen stannat för att föreslå en jaktversion av Viggen. Däremot räknar den
med robotar för närluftvärn.
l februari i år överlämnade 1967 års luftförsvarsutredning sitt förslag till öB. Det
var hemligstämplat, men i oktober publicerades en öppen version kallad »Svenskt
luftförsvar i framtiden enligt 1967 års
luftförsvarsutredning» (Centralförbundet
Folk och Försvar). Man kan räkna med
att frågan om hur luftförsvaret i framtiden skall organiseras kommer att bli en av
de stora frågorna, som den nya försvarsutredningen kommer att taga ställning till,
eftersom luftförsvaret är av så väsentlig
betydelse för hela försvaret.
De direktiv, som utredningen haft att
följa i sitt arbete, omfattade bl a följande: Utredningen skulle utgå från ett läge
som kunde anses vara relevant för 1980-
talets början och i vilket olika system för
luftförsvar kunde komma att användas.
Utredningen skulle klarlägga luftförsvarets principiella betydelse inom totalförsvaret och klarlägga dess operativa uppgifter inom olika ekonomiska ramar. Utredningen skulle lägga fram förslag till en
grundsyn på luftförsvarets målsättning och
operativa utnyttjande. Och utredningen
skulle slutligen mot bakgrund av vad den
sålunda kommit fram till redovisa sammansättningar av olika system inom luftförsvaret.
Ordförande i utredningen har varit nuvarande försvarsstabschefen generallöjtnant Bo Westin och till sitt förfogande har
han haft expertis från alla delar av totalförsvaret.
Arbetssättet
Utredningen har arbetat över ett mycket
446
vitt fält. Underlag för studier och värderingar har erhållits från krigsmaktens myndigheter, från civilförsvaret, från Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och från andra håll. Utvecklingen inom luftvärnsrobotarnas område har studerats, ty luftvärnsrobotar stod naturligtvis i förgrunden
bland de försvarssystem som utredningen
skulle kunna tänkas rekommendera. Vidare har en uppföljning ägt rum inte
minst inom det operativa området, för att
få en realistisk bild av den miljö inom vilken ett framtida luftförsvar skall verka.
På detta underlag har därefter genomförts tekniska och operativa s k effektstudiet. De tekniska effektstudierna har bl a
haft till syfte att ge ökade kunskaper om
olika luftförsvarssystem, att kartlägga luftförsvarsförbands verkan mot en angripares
flygstridskrafter under olika betingelser,
att kartlägga väsentliga osäkerheter hos
systemen samt få ett mått på effekten av
olika system så att totala uppskattningar
kan göras i de operativa effektstudierna.
De operativa effektstudierna har bl a
haft till syfte att söka uppskatta luftförsvarets totaleffekt i varierande sammansättningar för att därigenom kunna komponera lämpligt luftförsvar i olika kostnadsramar. För de operativa effektstudierna har
bl a framtagits underlag som visar total-‘
försvarets tillväxt under olika förhållanden, från det mobilisering anbefallts intill
det att olika enheter intagit planlagd utgångsgruppering.
Den typ av anfall som utredningen valt
som grund för de operativa effektstudierna har varit storanfall med huvudsyfte
att ockupera hela landet. Inom huvudsyftets ram och med angriparens bedömda
underrättelser som grund har ett antal
luftoperativa s k delsyften för angriparen
valts. När man valt ut sådana delsyften,
har strävan varit att finna sådana som dels
är av betydelse för angreppets förlopp i
sin helhet, dels är dimensionerade för luftförsvaret och dels kan anpassas till andra
än det studerade angreppsfallet Delsyftena har i sin tur lett till att man sökt bestämma angriparens troliga val av mål
och vapen samt behov av flygplan för att
erhålla erforderlig vapenverkan i målen.
För att få en uppfattning om luftförsvarets betydelse för vårt totalförsvar har jämförelser gjorts mellan en angripares insatsbehov dels i det fall att inget luftförsvar
finns, dels mot alternativa sammansättningar av luftförsvaret. På så sätt har utredningen fått en uppfattning om olika
sammansättningars möjligheter att motverka olika typer av angrepp.
På detta sätt har utredningen fortlöpande värderat luftförsvaret i olika sammansättningar och bildat sig en uppfattning
om dess effekt i olika situationer. Militära
och civila myndigheter har medverkat i att
bedöma konsekvenserna för totalförsvaret
om detta kan bekämpas i den omfattning
som förutsatts i olika av de s k delsyftena.
Jaktflyg och närluftvärn
Utredningen har funnit att luftförsvaret i
sin helhet bör vara sammansatt av flera
olika system och att val av system inte på-
verkas av de variationer i kostnadsramar
som studeras. Utredningen har funnit klara motiv för två typer av luftförsvarssystem: jaktflyg och närluftvärn.
Jaktflygets främsta egenskaper är dess
stora verkansområde (yttäckning) samt
förmåga till snabba ombaseringar och anpassning till andra taktiska situationer.
Som alternativ till jaktflyg har övervägts
olika luftvärnsrobotsystem med stor räckvidd. Dessa robotsystem synes dock ha så-
dana brister beträffande motståndskraft
mot vissa typer av angrepp (t ex signalsö-
kande robotar) och anpassbarhet till vissa speciella stridssituationer att de under
aktuell tidsrymd inte helt kan tänkas ersätta jaktflyg.
Närluftvärnet har en väsentlig uppgift
i det behov av skydd för sina operationer
som alla stridskrafter har och vilket måste
kunna tillgodoses även om jaktflyg eller
annat yttäckande luftförsvar inte finns i
tillräcklig omfattning. Närluftvärn kan
också användas för skydd av fasta mål av
betydelse för totalförsvaret i övrigt.
Med dessa motiv för jaktflyg resp närluftvärn har utredningen i de operativa
effektstudierna successivt byggt upp en
bild av olika tänkbara stridsförlopp och
hur luftförsvarssystemen verkar i olika situationer. Resultaten har i sin tur bl a lett
till att utredningen huvudsakligen studerat
flygplan Viggen som jaktalternativ. Jämförelser har gjorts med såväl Draken som
med ett utländskt flygplan.
Vid studierna av ett jaktförsvar med
flygplan Viggen har utredningen funnit,
att angripares attackflyg som uppträder
mot ett intakt jaktförsvar av viss omfattning bör komma att lida stora förluster.
447
Detta leder till att en angripare måste avdela resurser för jaktskydd, och man har
kunnat konstatera att ett jaktförsvar med
Viggens prestanda tvingar en angripare
till en för honom dyrbar förbekämpning
av jaktsystemet innan han kan tänkas lö-
sa andra anfallsuppgifter. Utredningens
uppfattning är att Draken inte kan fylla
samma funktioner som Viggen mot bakgrund av prestanda, som en angripares
flyg kan tänkas ha. Utredningen har som
sagt även gjort jämförelser mellan Viggen
och ett utländskt flygplan och därvid har
det visat sig att det förstnämnda planet är
att föredra. Utredningen förordar alltså
att flygplan Viggen skall ingå i det svenska luftförsvaret.
Robot 70
Av närluftvärnssystem har bl a studerats
ett luftvärnsrobotförband vari ingår en
svensk robot (robot 70 ). Resultatet vid en
jämförelse mellan olika system i effektstudierna är entydigt: ju större andel av närluftvärnet som är robot 70 desto större
blir luftvärnets totala verkan. Detta resultat ledde till att utredningen ägnade särskild uppmärksamhet åt att verifiera och
kontrollera studieresultaten. De gynnsamma resultaten för robot 70 berodde bl a
dels på den enskilda eldenhetens höga nedskjutningseffekt och dels på det större antal eldenheter som för samma kostnader
kan erhållas med robot 70 i förhållande
till andra närluftvärnssystem.
Utredningen har även ägnat särskild
uppmärksamhet åt kravet på verkan under
olika sikt- och ljusförhållanden, och re- 448
sultatet har blivit en rekommendation att
robot 70 skall framtagas i olika versioner.
Det har visat sig lämpligt att två olika typer av förband organiseras, det ena med
stor taktisk rörlighet men med ringa mörkerkapacitet, det andra med god mörkerkapacitet, bättre stridsledning och stor
strategisk rörlighet. Valet mellan dessa
system bedöms ej kunna göras nu utan bör
stå öppet tills närmare erfarenheter beträffande prestanda och kostnader erhållits. Utredningens uppfattning är att strä-
van bör vara att inom en given kostnadsram åstadkomma en lösning som ger ett
tillräckligt stort antal förband, vart och
ett med många eldenheter. Utredningen
förordar alltså att robot 70 utgör huvudkomponent i närluftvärnet.
I övrigt har olika typer av luftvärnsrobotförband studerats, och därvid har utredningen inte funnit några skäl att rekommendera en anskaffning av en ny robot av typ Hawk för det framtida luftförsvaret. Det bör understrykas att detta
ställningstagande gäller för framtiden och
inte berör tidigare fattade beslut. Utredningar har dock funnit det motiverat att
modifiera nu befintliga Hawk-förband.
Hur starkt blir luftförsvaret?
Mot bakgrund av den kvalitativa sammansättning av luftförsvaret, som utredningen
kommit fram till som den lämpliga, har
den också arbetat med grunder för att bestämma den kvantitativa sammansättningen. Vad gäller jaktflyg och närluftvärn
har man resonerat på följande sätt.
En av jaktflygets främsta uppgifter är
att ge totalförsvaret möjligheter att omställas från fred till krig. Man har därför
räknat med angripares olika numerära
styrkor under olika vad som brukar kallas
»hotnivåer». Närluftvärnets uppgifter måste bedömas mot stridskrafternas omfattning och mot bakgrund av vad som kan
vara den möjliga stridsverksamheten i operationsområden vid och efter invasion. Likaså måste man räkna med det antal mål
inom totalförsvaret, där motiv för skydd
genom luftvärn kan finnas.
Utredningen har också ingående studerat stridsledningssystemets uppgifter, bå-
de inom luftförsvaret och inom hela totalförsvaret. stridsledningssystemets förmåga
att hålla ut är väsentlig för att krigsmakten skall kunna fungera. Uthålligheten
ökar, om man har rörliga ledningscentraler och radarstationer. Men luftförsvarsutredningen har för sin del rekommenderat att en särskild utredning skall tillsättas för att ytterligare studera utformningen av stridsledningssystemet. Detta har redan skett, och denna utredning är i gång.
Vad gäller flygbassystemet och dess betydelse för luftförsvaret, finner utredningen att en utbyggnad av antalet baser kan
vara motiverad. Men i så fall måste hänsyn tagas till risk för bekämpning med
mark-mot-mark robotar. Baseringsmöjligheterna efter det att en angripare lyckats
sätta sig fast inom gräns- och kustområ-
den måste alltid särskilt beaktas. Det fortifikatoriska skyddet för flygbaserna är en
viktig förutsättning för att jaktsystemet
skall få tillräcklig uthållighet.
Vad slutligen kostnaderna beträffar, ansluter sig utredningens olika förslag till de
nivåer, som anges i den s k perspektivplan
gällande för en tidsrymd av 15 år, som
uppgjorts inom krigsmakten och som talas
om i direktiven för den nu tillsatta parlamentariska försvarsutredningen. Planen
har ej offentliggjorts. Men det framgår av
luftförsvarsutredningens öppna del, att
luftförsvarets andel på olika nivåer uppgår
till 13-17 % av krigsmaktens totala kostnader.
Sammanfattning
Luftförsvarsutredningens resultat kan sammanfattas så, att utredningen lagt fram ett
antal rekommendationer. Dessa gäller bå-
de bassystem och stridsledningssystem, om
vilket senare man begärt en utredning,
samt jakt- och närluftvärnsystem.
449
Utredningen anser att Viggen bör väljas som jaktflygplan, alltså byggas i en
jaktversion. Hur stort antal plan som skall
komma i fråga, eller på hur många divisioner som jaktflyget bör organiseras sammanhänger med olika bedömda lägen.
Hänsyn har särskilt tagits till jaktflygets
uthållighet under ett förbekämpningsskede.
Vad beträffar luftvärnet föreslås att befintliga Hawksystem moderniseras. Luftvärnsrobotsystem väljs som närluftvärn.
Antalet förband blir också här beroende
av olika lägesbedömningar samt av antalet
viktiga mål inom totalförsvaret som man
önskar få skyddade.
Det skall slutligen framhållas, att utredningen varit enig i sina framlagda förslag.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner