Print Friendly

Lennart Blom; Energikrisen och Sverige

Av Redaktionen | 31 december 1973


1973


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LENNART BLOM:
Energikrisen och Sverige
Det talas mycket om energikris, och
inte minst i politiska sammanhang
försöker man att utnyttja ordet, utan
att man gör alldeles klart för sig vad
det innebär. Borgarrådet Lennart Blom
i Stockholm döljer inte, att det kommer
att behövas mera tillgång på energi i
ett starkt industrialiserat land som
Sverige, och han menar också att sparsamhet med tillgångarna är au nöden.
.Hen problemet går att lösa, menar han,
och på ett mer miljövänligt sätt än
man tror. Det är t ex bättre med stora
kraftvärmeverk än med små n värmeverk)) i alla hus. Det går bättre att
tillvarata överskottsvärmen på det
sättet; det blir helt enkelt bättre eldat.
Men de stora nya tillskotten kommer
att ske genom kärnkraftverk, och planeringen au ett kärnkraftvärmeverk
inom storstockholmsområdet pågår.
4
Det nyvunna miljömedvetandet i den västerländska industrivärlden har medverkat
till att konjunkturerna märkbart förbättrats för en yrkesgrupp, som några decennier levt under betryckta villkor: domedagsprofeterna. En betydelsefull roll i deras förkunnelser spelar varningsropen
”energikris, energikris!” Kopplat med begrepp som rovdrift, slöseri och återbruk
(samt då och då engångsglas) börjar fenomenet energikris nu bli i ovanlig grad
suddigt och affektladdat.
Vad är då, närmare besett, energikrisen?
Mest konkret avspeglar den sig i de bekymmer som uppkommer då allt ordnat
liv i vissa amerikanska städer plötsligt
upphör, därför att energiresurserna är
otillräckliga vid toppbelastningstillfällena
och följaktligen hela systemet upphör att
fungera. Endast med reservaggregatens
hjälp kan sjukhus etc nödtorftigt hållas
igång. Elvärmen i skolorna försvinner och
skolbarnen får gå hem.
För USA:s del kan orsakerna anges i
korthet: En avsevärd försening av programmet för utbyggnad av nya kärnkraftverk, förorsakad av dels en enorm byrå-
krati, dels en utbredd osäkerhet om hur
långt säkerhetskraven skall drivas, samt
dessutom framgångsrika juridiska och politiska manövrar från skilda miljögrupper, som antingen är genuint bekymrade
eller också begagnar människornas oro inför allt som berör kärnkraft (”atombomber”, ”radioaktiv strålning”) i syfte att
avsiktligt störa samhällsmaskineriet.
Något mindre konkret brukar energikri- 138
sen illustreras med klatschiga diagram,
som praktiskt taget på månaden när anger
när kmvorna för efterfrågan på energi
och för återstående energitillgångar skär
varandra. Eller med andra ord den tidpunkt, då krisen får antagas bli akut, eftersom energin i stort sett ”tagit slut”.
Metoden är baserad på föreställningen att
energiefterfrågan hela tiden kommer att
fördubblas med viss periodicitet, säg vart
12 :e år. Samtidigt beräknas de tillgängliga
energireserverna påfallande försiktigt, medan betydelsen av redan förutsebara teknologiska landvinningar nedvärderas.
Hur bör då det svenska folkhushållets
framtid, när det gäller den fundamentala
energiförsörjningen, rimligen tecknas mot
denna allmänt dystra bakgrund?
Sverige stor energikonsument
Något schematiskt kan till en början fastslås, att Sverige är bland de länder i världen, som har den högsta förbrukningen av
energi per innevånare (vilket styrker tesen att hög materiell standard nära sammanhänger med god tillgång på icke alltför dyr energi). Vidare är vattenkraften
visserligen betydelsefull för landet men
den är nu i praktiken bra nära färdigutbyggd. Sverige är i mycket stor utsträckning direkt beroende av en omfattande
import på energiområdet, främst av petroleumprodukter. Slutligen har Sverige redan nu ett mycket ambitiöst utbyggnadsprogram i fråga om kärnkraft. Den samlade svenska kraftindustrin har inom sitt
samarbetsorgan låtit utarbeta den nyligen
publicerade s k CDL-studien ”Sveriges elförsörjning 1975-1990”. Av denna framgår, att den samlade effekten hos de sex
kärnkraftverk, som antas vara i funktion
år 1985, beräknas uppgå till ca 16 000
MW, dvs ungefär lika mycket som Sverige totalt disponerar i dag, alla vattenkraftverk och oljekondensverk inräknade. De
sex verken innefattar två nytillkommande utöver de redan nu definitiva lägena
Forsmark, Oskarshamn, Barsebäck och
Ringhals.
Den beslutsamma satsningen på en utbyggnad av landets kraftresurser får ses
mot bakgrunden av de allvar1iga varningssignalerna under bristperioderna torråren
69/70 och 70/71. Endast genom ”frivillig” ransonering lyckades vi då hålla
igång industri, bostadsuppvärmning och
transportapparat. Det starka beroendet av
oljeimporten är för övrigt under alla förhållanden en för landet allvarlig sak, av
ekonomiska skäl och av beredskapsskäl.
För tillfället kararkteriseras den internationella utvecklingen på energiområdet
bl a av snabbt stigande oljepriser. Producentländerna har genom ett samordnat
uppträdande betydligt förstärkt sin förhandlingsposition och kunnat uppnå både
högre priser och även i övrigt fördelaktigare överenskommelser med de västerländska oljebolagen. Den påtagliga energikrisen i USA, med hårt ansträngda egna
oljeresurser, har föranlett amerikanarna
att gå ut på världsmarknaden och för egen
del köpa upp stora kvantiteter olja. Under
åtskilliga decennier ännu kommer oljeproducenterna att ha en stark förhandlingssits gentemot de energitörstande industriländerna, vars kärnkraftprogram det kommer att ta lång tid att realisera.
Krav på sparsamhet
Mot denna allmänna bakgrund är det
knappast förvånande att krav på ökad
sparsamhet med de knappa energitillgångarna börjat resas i åtskil1iga industriländer,
inte minst i USA. Flera av de stora kraftbolagen lägger ner stora summor på att
försöka uppmuntra hushållen att delta i
kampen mot energislöseriet. Vardagliga
råd av typen ”låt inte kylskåpsdörren stå
öppen”, ”stäng av luftkonditioneringsanläggningen då den inte behövs” och hurtiga tillrop av typen ”måste inomhustemperaturen närma sig bastunivån?” pekar på
att besparingsmöjligheterna bedöms vara
störst bland hu5hå!.lskonsumenterna. Samtidigt uppmanas också företagen att allvarligt pröva om inte väsentliga energibesparingar kan åstadkommas. All propaganda till trots visar det sig emellertid att
energiefterfrågan bara fortsätter att stiga,
om än i en något lugnare takt.
Debatten börjar nu orientera sig i en
annan riktning. Det effektivaste sättet att
uppnå en bättre hushållning med knappa
energiresurser är i själva verket att se till
att det tillgängliga energiinnehållet i
olika bränslen utnyttjas väsentligt bättre
än vad som hittills va11it fallet. I sammanhanget talar man om vePkningsgrader, och
det understryks med rätta, att det är ett
enormt energislöseri att i kärnkraftverken
inte kunna utnyttja mer än en tredjedel
av uranets energiinnehåll. Liknande förhållanden gäller för de oljeeldade kon- 139
densverken med utnyttjandegrader som
allra högst når ca 40 %. Det är detta som
i praktiken tar sig uttryck i att stora mängder energi i form av värme försvinner till
ingen nytta med kylvattnet, något som i
sin tur ofta har mindre önskvärda bieffekter miljömässigt.
Flera kraftvärmeverk
Det framstår alltså som ytterst angeläget
att i ökad utsträckning satsa på s k kraftvärmeverk, dvs anläggningar som samtidigt producerar elenergi och varmvatten
för bostadsuppvärmning i fjärrvärmesystem. ”Överskottsvärmen” kan då tas till
vara, och verkningsgraden stiger ända upp
till ca 90 .%, vilket således innebär att
blott en tiondel av det totala energiinnehållet inte kan nyttiggöras. Därtill kommer att dessa s-k energDkombinat har betydande miljömässiga fördelar. Inte minst
gäller detta oljeeldade anläggningar. Det
säger sig nämligen självt, att en stor central pannanläggning med förstklassig förbränningsteknik, god rökgasrening och hö-
ga skorstenar är avgjort överlägsen ett
stort antal individuella uppvärmningspunkter i hyreshus, kontorsfastigheter och
industrier. Framför allt kan mängden svaveldioxidföroreningar kraftigt begränsas.
För Sveriges del har en rad större och
medelstora städer dragit konsekvenserna
av detta betraktelsesätt. Moderna oljeeldade kraftvärmeverk finns eller är under
uppförande i exempelvis Västerås, Uppsala, Norrköping, i Stockholm samt i några
av förortskommunerna, liksom också i
Malmö och Göteborg. Dessa anläggningar
140
är inte bara miljömässigt fördelaktiga, de
har också på grund av sin höga verkningsgrad en god ekonomi.
I storstockholmsområdet förbereds för
närvarande i samarbete mellan Stockholms kommun och Vattenfall ett nytt betydelsefullt steg i syfte att spara energi och
söka begränsa kostnaderna, nämligen ett
kärnkraftvärmeverk med uppgift att tillgodose en snabbt växande efterfrågan på
fjärrvärme inom området, samtidigt som
kommunen tillsammans med Vattenfall
får tillgång till en betydande elenergiproduktion. Förläggningsfrågan är emellertid
ett problem, eftersom verket måste vara
beläget någorlunda nära stora förbrukningscentra och det både tekniskt och ekonomiskt ställer sig ofördelaktigt att transportera varmvattnet för fjärrvärmeuppvärmningen långa sträckor. Vad som brukar kallas för närförläggningsproblematiken beträffande lokalisering av kärnkraftverket aktualiseras helt naturligt. Detta
är något som sedan länge debatterats och
diskuterats intensivt internationellt, exempelvis i Västtyskland och i USA. Sverige
har emellertid hittills kunnat undvika
praktiska ställningstaganden, eftersom anläggningarna i Forsmark, Oskarshamn,
Barsebäck och Ringhals förlagts på betydande avstånd från större befolkningskoncentrationer. Ett förslag för några år sedan att förlägga ett kärnkraftvärmeverk
underjordiskt i berget i Värtan inne i centrala Stockholm var djärvt, men uppenbarligen för tidigt väckt.
En framtida utbyggnad av kraftförsörjningen i Sverige i huvudsak enligt den
ovannämnda CDL-studiens riktlinjer kommer att bli utomordentligt kostnadskrä·
vande. Den avancerade teknologien och
de avsevärda utvecklingskostnaderna har
jämte den omständigheten, att det numera är en utpräglad säljarens marknad i
fråga om kärnkraftverksutrustningar lett
till en kostnadsexplosion över hela världen
på detta område. För Sveriges del är det
för den närmaste tioårsperioden fråga om
investeringar om flera miljarder varje år.
Inte minst den oroväckande kostnads.
utvecklingen har bidragit till att initiera
ett nu pågående intensivt utredningsarbete på energiområdet avseende såväl pro·
duktion som distribution. Utöver elutredningen (landshövding Lemne) och energi·
prognosutredningen (landshövding Ly·
berg) har nyligen tillkommit en utredning
rörande lagstiftning om allmänna värme·
anläggningar. En sådan lagstiftning syftar
till att underlätta samlade lösningar av
fastighetsuppvärmningen och kan antas så
småningom förorda en rättslig reglering,
som påminner om va-lagens föreskrifter
beträffande vatten och avlopp.
Kärnkraftutbyggnad nödvändig
Finns det då för Sveriges del något val
när det gäller den närmaste utvecklingen
på energiområdet? Knappast. En målmedveten kärnkraftutbyggnad framstår
som den omedelbart nödvändiga åtgärden,
om en hotande energikris skall kunna av·
värjas. Såtillvida ligger det dook åtskilligt
i alla de varningar som uttalats, att en
mera definitiv lösning knappast kan nås
med nuvarande teknik. Den teknologiska
utvecklingen borde dock rimligen kunna
ge världen en väsentligt bättre variant av
kärnkraften någorlunda snabbt, genom
den sk bridreaktorn. – Det kanske bör
påpekas i detta sammanhang, att en ev
framtida import av naturgas för Sveriges
del kan antas få endast marginell betydelse.
141
I avvaktan på att domedagsprofetiorna
på denna punkt, energikrisen, definitivt
kommer på skam är det angelägna nu att
inom ramen för redan känd teknologi se
till att energi:krisen mildras genom front
mot energislöseriet och genom att effektivare utnyttja tillgängliga energitillgångar.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner