Print Friendly

Ledare; Sveriges europeiska intressen

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LEDARE
Sveriges
europeiska intressen
E
tt svenskt medlemskap i EG börjar att framtona som allt mera av
en realitet i den svenska debatten.
Och massmedia hanterar frågan på sedvanligt sätt. Allt oftare hörs inslag om huruvida den eller den gruppen skulle kunna tänkas tjäna eller förlora på ett svenskt
medlemskap, allt sett i ett kortsiktigt perspektiv.
Alltför sällan riktas blicken mot omvärlden och mot framtiden i syfte att utröna hur Sveriges och svenskarnas intressen bäst tillgodoses i en värld i kraftig förändring. Denna värld kännetecknas av en
snabbt ökande internationalisering eller
snarare globalisering av mänskliga och
samhälleliga förhållanden.
Till den snabba internationella sammanflätningen av tidigare nationella nätverk bidrager först och främst frihandeln
och marknadsekonomin och den tekniska
utvecklingen. I telekommunikationernas
och hemelektronikens nya värld har helt
nya möjligheter öppnat sig för människorna, företagen, organisationerna och
myndigheterna att snabbt stå iförbindelse
med varandra. Till detta bidrager också
de allt snabbare transporterna.
Om tekniken berättar om de nya möjligheterna så levandegör den också de nya
hoten: miljöförstörelsen, vapenteknologins spridning, terrorismen och narkotikahandeln. Fram träder frågor som är
gränsöverskridande till sin natur och som
måste lösas i internationell samverkan.
Också de politiska besluten måste internationaliseras.
Många av framtidsfrågorna är sådana
att de kräver beslut i internationell samverkan: miljön, energifrågan, ekonomin,
hälsohot som aids, terrorismen m m. Utrikespolitiken kommer i framtiden allt
mindre att handla om relationer mellan
stater och allt mera om staters förhållande
till gemensamma problem. Nationalstaten
måste vara beredd att ge avkall på delar av
sitt suveräna beslutsfattande till förmån
för ett deltagande i gemensamma internationella beslut.
Detta är den världsomfattande utveckling som också Sverige och svenskarna lever i och därför blir frågan om Sveriges
deltagande i eller isolering från den europeiska integrationen inte bara enfråga om
Sveriges förhållande till Europa utan
också om svenskt samhällslivs öppenhet
gentemot den allmänna internationaliseringen över huvudtaget. En förklaring till
dynamiken och attraktionskrafterna i den
europeiska integrationen är att den i så
hög grad stämmer med internationella
trender.
Sverige måste i likhet med många andra europeiska stater efter revolutionsåret
1989 återigen definiera sina grundläggande nationella intressen.
Är det i Sveriges nationella intresse att
bli fullvärdig deltagare i den integrationsprocess som i drygt trettio år pågått nere
på kontinenten, nedrivandet av gränser i
både materiell och andlig bemärkelse och
framväxten av det övernationella beslutsfattandet i syfte att lösa gemensamma
problem, eller kan Sverige finna en egen
annorlunda väg mot framtiden där den
formella suveräniteten bibehålles?
Detta senare alternativ diskuteras sällan i realistiska termer. EG-motståndarna
låtsas som om Sverige kan fortsätta ungefår som nu, med skyhöga skatter, offentliga monopol och en i deras ögon jämlik
välfärd när sanningen är den att denna
svenska modell redan vilar på ytterst
bräcklig grund. Ett uteblivet EG-medlemskap skulle med föröda.’lde kraft avslöja ihåligheten i denna välfård och devalveringarna skulle ställa sig på rad. EGmotståndama säger sig värna om den
svenska modellen och beskyller EG-förespråkama för att vilja åstadkomma ett
systemskifte. Verkligheten är den att skall
vi kunna bibehålla det goda i den svenska
modellen – ett omfattande trygghetssystem- så är ett EG-medlemskap oundvikligt. Ett medlemskap ger oss möjlighet att
få ta del av den europeiska tillväxten och
de omfattande industriinvesteringar som i
dag kommer EG-området till del. Självfallet måste Sverige samtidigt sänka skatterna, bryta upp de kostsamma offentliga
monopolen och skaffa en stabil valuta,
men denna process blir mindre omvälvande i det fall vi samtidigt får draghjälp
av EG till högre tillväxt än om vi väljer
den isoleringens väg som förespråkas av
vänstern.
Ett Sverige lösligt fogat till det
dynamiska EG kommer att få känna den
internationella konkurrensens isvindar
betydligt hårdare och kommer att få betydligt svårare att bibehålla och utveckla
ett livskraftigt näringsliv. Konsekvensen
är att i detta fall kommer kraven på begränsningar i och omprövningar av de
offentliga trygghetssystemen att dikteras
av en ekonomisk verklighet på ett betydligt brutalare sätt än om Sverige blir medlem i EG. Vänsterns verklighetsbild av att
83
Sverige kan bibehålla sin välfård utan att
egentligen anstränga sig är också i detta
sammanhang genomfalsk.
Systemskifte behöver vi svenskar för
att få en bättre vardag och en bättre framtid. Vi har rätt till valfrihet och bättre kvalitet i vård, barnomsorg och skola och det
får vi endast om de offentliga monopolen
bryts upp. Vi har också rätt tilllägre skatter. Det är ett oacceptabelt skattetryck
som tvingar löntagare och pensionärer att
gå till socialen för att klara uppehället.
Ett EG-medlemskap behöver vi för att
värna våra nationella intressen inför
framtiden. Det ligger i vårt nationella intresse att bli en del av de europeiska nätverk som nu byggs upp på samhällslivets
alla områden. Det ligger i vårt nationella
intresse att bli en del inte bara av den nya
europeiska ekonomiska ordning som
byggs upp utan också av den europeiska
rättsordning och säkerhetsordning som
kommer att växa fram.
Ett svenskt medlemskap i EG innebär
att Sverige på ett konstruktivt sätt börjar
gripa sig an de utmaningar som ligger i
den pågående internationaliseringen av
mänskliga och samhälleliga förhållanden
som äger rum på global basis antingen vi
vill det eller inte. En svensk sologång
kommer att göra oss inte bara till andra
klassens europeer utan också till andra
klassens världsmedborgare.
— – —

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner