Print Friendly

Ledare; Det glömda Europa

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Det glömda Europa
Sverige är ett land som ligger i Europa.
Den del av Europa som vi geografiskt.
politiskt och kulturellt tillhör känner vi
väl. Vi får ta del av en inträngande nyhetsrapportering, vi reser till dess huvudstäder, vi handlar med dess industri
och läser dess böcker. För de tksta miinniskor har Västeuropa kommit att bli det
vi menar med Europa.
Men Europa är något mer. Europa förenas av de folk som idag delas av järnridån. Europa är en civilisation. framväxt
ur gemensam historia. som vi har en
plikt att påminna oss. Den dag vi glömmer det som förenar Europas folk trots
förtrycket har ideen om det civiliserade
samhället förlorat en viktig kamp mot
det politiska barbari som råder i öst.
Så sent som under 20- och 30-talet var
Europa öppet. Reseberättelser, litteratur, konst, handel och forskning präglades av att Europa var en kontinent där
man fritt kunde röra sig. som alltmer befäste det civiliserade kultursamhällets
respekt för den enskildes fri- och rättigheter och rättssäkerhet.
Den utvecklingen bröts av nazismen.
Historiskt sett var nazismens frammarsch inte bara upptakten till andra
världskriget utan också ett brott mot en
utveckling som under lång tid präglat det
europeiska kultursamhället. En stor del
av Europa lades under nazismens förtryck. Polen delades mellan kommunism
och nazism. Efter andra världskrigets
slut låg Europa i ruiner. l den ena halvan
kvarstod förtrycket under kommunismens skepnad. I den andra halvan vann
Europas folk frihet och demokrati. Medan samhällslivet tilläts utvecklas fritt i
väst låstes utvecklingen i öst.
Det är en fascinerande tanke att tänka
sig att Hinder som Estland, Lettland, Litauen. Polen. Ungern, Tjeckoslovakien.
Jugoslavien. Bulgarien, Albanien och de
sovjetiska republikerna kunde varit fria
Hinder. l Ungern en konservativ statsminister. l Polen en kristdemokratisk regering. l Ungern en socialdemokratisk majoritet. Miinniskor hade kunnat resa fritt.
Handel hade spirat. Europa hade förmodligen levat i den enda sanna gemensamma siikerhet som finns , nämligen ett
utbrett folkstyre . Tyskland hade inte varit delat.
Mitt i Europa hade vi knappt behövt
se historiens största koncentration av
väpnade förband .
Denna tanke har sitt viirue av tre skiil.
För det första understryker den hur viktigt det är att kompromisslöst värna frihet och demokrati. Det iir en sUindig
uppmaning till folken i det fria Europa.
För det andra påminner den oss om allvaret i den skillnad i samhiillssystem
som delar Europa. Det ger en anledning
till eftertanke inför de förhoppningar om
fred som alla hyser. För det tredje ger
tanken en anledning till hopp. Det linns
ingen historisk självklarhet i förtrycket.
Trots närheten vet vi lite vad som karakteriserar utvecklingen i öst. trots att
vår framtid oundvikligen är förknippad
med och beroende av hur framtiden i öst
kommer att se ut. Vår säkerhetspolitik
bygger på att vi korrekt bedömer uttalanden. syften och skeenden i de länder som
ligger på andra sidan järnridån.
Under de senaste åren har många i
väst förundrat sig över varför Sovjetunionen fortsätter kränkningarna av
svenskt territorium. trots de förlustl!r
man gör i allmänna opinionen. Svaret är
givetvis att beslutsfattarna i en diktatur
inte har någon anledning att ta hänsyn till
opinionen. Tvärtom ger ett sådant system beslutsfattare som ser tvekan som
en svaghet. Kanske finns inte ens ordet
opinionsundersökning i det ryska språ-
ket. Exemplet understryker hur viktigt
det är att vi förstår hur människor tänker
och utvecklas i ett system där den fria
tanken är förbjuden.
Under det senaste året har det lämpliga diskuterats i att en grupp parlamentariker gör en vänskapsvisit till den sovje- . tiska riksdagen. Kränkningarna av
svenskt territorium har använts som ett
argument mot denna typ av officiellt umgänge. l själva verket finns ett betydligt
enklare och viktigare argument. Vatje
land har en regering men riksdagsmän
finns bara i demokratier. Svenska riksdagsmän har inga kolleger att besöka i
Sovjet om man inte vill legitimera diktaturens misshandel av språket. Alltför lätt
tilltror vi diktaturen samma hederlighet
och sanningsiver som den fria debatten
tvingar fram i demokratin.
Vad som kommer att hända i Östeuropa är av betydelse för människorna i
Sverige och det övriga Europa. Kommer
satellitstaterna att vinna en ökad ekonomisk och politisk styrka som möjliggör
443
en ”finlandisering” i dess postttva bemärkelse, det vill säga en utveckling mot
en självständighet i förhållande till den
stora grannen?
Det finns inget givet svar på en sådan
fråga. Svaret beror på hur starkt människorna i Europa i framtiden kommer att
känna för den kultursyn som är grunden
för frihet och demokrati. Få tankar ägnas
i Sverige åt hur det intellektuella och
kulturella klimatet utvecklas i länder där
likformighetens förtryck råder parallellt
med det politiska. Vi vet alltför lite hur
de ekonomiska drivkrafterna utvecklas i
ett system som endast uppmuntrar den
enskilde att kringgå systemet, lika lite
som vi har någon reell uppfattning om
vad skillnaderna mellan de östeuropeiska ekonomierna egentligen innebär
för människorna.
Det är Svensk Tidskrifts avsikt att under temat ”Det glömda Europa” stimulera till debatt och fördjupad kunskap om
länder som förnekats friheten. Som europeer har vi ett ansvar för att inte glömma de europeer som inte själva kan sprida kunskapen och tanken. De tankar och
värderingar som idag lever i ”Det
glömda Europa” är av betydelse för
morgondagens Europa.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner