Print Friendly

Ledare; Den första budgeten

Av Redaktionen | 31 december 1977


1977


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Den första budgeten
Den borgerliga regeringen hat· lagt fram
precis en sådan budget som cynikerna alltid
har sagt att en ny regering skulle komma att
göra. Det vill säga met· av samma sak som under den socialdemokratiska regimen. Höjda
utgifter, höjda skatter och ett ökat underskott i statsbudgeten.
Om den nya budgeten kan således sägas
detsamma som om hr Strängs senaste alster:
det är en rekordbudget med en rekordanad
omslutning, och underskottet är rekordstort. Trots detta innehåller budgeten få
godsaker åt medborgarna. Pensionärerna
får en förbättring för au täcka prisstegringarna, och barnbidragen höjs fast först från
och med nästa årsskifte. Ansvällningen av
statsutgifterna ombesötjes till betydande del
av den skrämmande automatiken. Visst
finns där en del ökade satsningar, som ytterligare belastar vår redan hån ansträngda
ekonomi. Skvaliret från Kanslihuset förmä-
ler att budgetminister Mundebo först gav de
”egna”, dvs fp-statsråden , löften om vissa
förbättringat· inom det·as områden, vilket
naturligen försvagade hans position in för
förhandlingarna med de övriga statsråden.
Tacknämligt får Yäl sägas vara att polisen
och försvaret denna gång inte helt glöms
bort.
Nej, hr Munclebo gjorde nog klokt som i
TV förklarade au regeringen inte bör bedö-
mas efter sifferexercisen i den här budgeten. Väljarna bör i stället uppmärksamma de
riktlinjer för regeringens fortsatta arbete
som presenteras och de förslag som regeringen ämnar förelägga rikselagen under vå-
ren. Regeringsskiftet skedde mitt uppe i
budgetarbetet. De knappa l00 dagar som de
nya statsråden haft på sig har inte räckt för
att göra de omprioriteringar och de besparingar, som blir nödvändiga om regeringen
skall kunna skaffa sig ett resursutrymme for
att kunna förverkliga sina vallöften.
Gösta Bohman har också räu när han understryker att budgeten är ett arv från det
socialdemokratiska fögderiet. Dess trista utseende avspeglar den ekonomiska verkligheten och de många räkningar som nu måste
betalas. De tyngsta posterna bland de utgiftsökningar, som inte är att hänföra till automatiken, utgöres bland annat av 3 miljarder
till IJA och varven, ut giftet· för det fortsatta
lagerstödet, reserverade medel för stöd till
teko-induso-in samt ökade resurser till arbetsmarknadspolitiken.
Regeringen har valt att higga fram en budget som framför allt tar sikte på att upprätthålla sysselsättningen. De os~ikra konjunkwrutsikterna och det svenska näringslivets
mycket bekymmersamma läge hotar att leda
till en ökad arbetslöshet under 1977. Den of’-
femliga sektorns expansion fåt- stå f’ör de arbetstillfällen, som näringslivet inte kan erbjuda när dess produkter inte längre går att
sälja på världsmarknaden. Det är mot den
här bakgrunden komiskt, om det inte vore
så bedrövligt, att lyssna på de socialdemokratiska kommentarerna. Budgeten är en
spjutspets mot löntagarna, sade f d statsrå-
det Thage Petterson. Regeringen utmanar
LO-kollektivet, dundt·ade Gunnar Nilsson.
Och detta får en regering höra som ger löntagarna större lättnader i den direkta skatten än vad LO och TCO kom Ö\’erens om
med socialdemokraterna och som dessutom,
som sagt, inriktar hela sin budget på att klara sysselsättningen!
Den kritik som kan och bör riktas mot den
borgerliga regeringens första budget är att
den innehåller så ytterst litet som kan ses
som en inledning till en sanering av den
svenska ekonomin. Satsningen på den offentliga sektorn fortsätter. Vi har under de
senaste åren haft och kommer också för
1977 att ha en takt i ökningen av den offentliga konsumtionen, som t o m överstiger vad
långtidsutredningen räknade med i sitt mest
expansiva alternativ.
Höjda offentliga utgifter idag leder till
högre utgifter i morgon och skattetrycket cementas fast. Den utländska upplåningen
fortsätter under 1977 och ökar t o m i omfång. Det kan bli så att penningvärdet offras.
Det bästa med den nya budgeten är det
sätt på vilket den presenterats av herrar
Bohman och Mundebo och de ord av allvar
som präglar den av hr Bohman signerade finansplanen. Borta är de pösiga orden om att
Sveriges ekonomiska läge är gott, ja, rentav
bäst i världen. Vi har sluppit att höra att visserligen ökar skatterna, men det är ju för
vårt eget bästa och finansministern har så
god hand med pengarna! Herrar Mundebo
och Bohman säger inte att deras budget är
ett mästerverk. De erkänner utan omsvep
dess brister. De beklagar skattehöjningarna
och myndigförklarar medborgarna genom
att lägga ekonomiska fakta på bordet.
Sveriges ekonomiska läge är utsatt. Vi har
levt över våra tillgångar och upprätthåller
vår egen välfärd med hjälp av andra länders
51
sparande. Vi befinner oss ännu långt ifrån
Danmarks eller Englands situation, men
färdriktningen är ogynnsam. De svenska arbetskraftskostnaderna ligger cirka 30 procent över de västtyska, och i Förenta Staterna kan konsumenten köpa två Buick för
samma pris som han får betala för en Volvo.
Vår export går dåligt, våra priser är för
höga.
En konjunkturuppgång kommer under
årets lopp, men det är inte säkert att uppsvinget blir så kraftigt och varaktigt att vi
kan räkna med att flera års god exportkonjunktur hjälper oss ur våra svårigheter. Andra länder för en mera återhållsam politik än
den svenska. Sysselsättningen prioriteras inte lika hårt, medan penningvärdet och tillväxten mera skjuts i förgrunden . Reformtakten är också långsammare i omvärlden.
Det svenska näringslivet har inte bara haft
att brottas med kostnadshöjningar, det har
under senare år fullkomligt överösts med
nya lagar och bestämmelser vars omsättande
i praktisk handling tar tid från övrigt arbete.
Det svenska kostnadsläget måste komma i
nivå med omvärldens. Detta faktum går inte
att komma runt. Arbetsmarknadens parter
bär ett tungt ansvar. Det gör också den nya
regeringen som, om icke i denna budget, så i
nästa, måste visa att en regering kan något
mer än att enbart kräva mera av medborgarna.. En regering i ett utbyggt modernt välfärdssamhälle måste ha nog fantasi och styrka att också ompröva och skära i gamla utgifter, inte bara addera nya.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner