Print Friendly

Ledare; Att kunna gå vidare

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

-~-~~——
LEDARE
A TT KUN NA GÅVIDARE
E
tt fårslag presenterat på
socialdemokraternasekonomiseminarium – av alla
ställen- om att låta familjer
dra av lönekostnader får hjälp i hemmet
medbarnpassningochstädningharblivit
en av höstens populäraste debattämnen.
Indignerade socialdemokrater och
representanter får LO uppfann snabbt
epitetet ”pigdebatt”. Det talades om
klassamhällets återkomst och socialdemokrater rasade över hur någon i vårt
moderna samhälle på allvar kan föreslå
att folk skall arbeta med något så
förnedrande som barnpassning och
städning i andra människors hem. I en
demonstration på Sergels torg klädde
fackliga funktionärer ut sig till något
som såg ut som teskedsgumman och
skurade trappan ned mot plattan med
skyltar som sade ”piga” på ryggen. Helst
ombudsman, men hellre arbetslös än
barnpassning och städning, var budskapet.
Visst är det lätt att fårundras över
denna debatt. Alla de som arbetar med
barnpassning och städning och trott sig
göra ett viktigt och krävande jobb
fårundras säkert över att socialdemokrater anser dem vara fårtryckta och
förnedrade. De många polacker som
tillbringar några månader i Sverige just
meddessa uppgiftergördetkanske också,
om de inte kommer att fortsätta lyckligt
okunniga om sin förnedring. De som
städar i landstingshuset och jobbar i
barnomsorgen, kanfårundras övervarfår
dessajobb plötsligt blir klassfårtryck om
arbetsgivaren är en familj av kött och
blod. Och de flera tusen unga svenskar
som varje år söker au-pair jobb i
Australien, Frankrike och USA kan
fårundras varfårdet somär ett drömjobb
när det handlar om udändska babies är
314 S VENSK TIDSKRIFT
yttersta fornedring med svenska bebisar.
Men på ett djupare plan är ”pigdebatten” ett uttryck for ett av de mest
grundläggande tankefeleni socialdemokratin, vilket satt sin prägel på hela det
svenska samhället. O formägan att se att
saker kan forändras och att de kan
forändras på något annat sätt än att
extrapoleras.
Folk somharettjobb kanbliarbetslösa
och aettjobb igen. Arbetstagare kan bli
arbetsgivare och tvärtom. Yuppisar kan
bli barnfamilj. Och alla barnfamiljer
kommer en gång att bli pensionärer.
Fattiga kan bli rika och rika kan bli
panka.
Våra behov och prioriteringar forändras överlivet. Alla vill vi få det bättre,
men ibland gör otur och öde att det går
åt andra hållet. Det är inte roligt, men
det är uthärdligt så länge det finns dörrar
öppna och så länge man har sitt öde i
egna händer.
Men i socialdemokratins tankevärld
tillhör vi en grupp – unga, ~änstemän,
anställda, arbetslösa, barnfamiljer, svagpresterande elever, invandrare- och det
vi är ,tycks vi for evigt forbli.
Därmed blir den socialdemokratiska
logiken att den 20-åring som jobbar
med att klippa ~änsternannens gräsmatta
eller passa barnfamiljens baby inte själv
kommer att bli tjänsteman eller
barnforsötjare, utan är dömd till ett liv
som dräng eller piga.
Först om man utgår från att de
ungdornar som gärna bor i en omodern
1:a med kokvrå kommer att bo där tills
de flyttar till servicelägenhet, blir det
logiskt med en ideologiskt motiverad
utrotning av små och billiga lägenheter.
Först om man tror att den som mister
ett jobb, aldrig kan a ett nytt och
definitivt aldrig ett bättre blir det logiskt
att söka forsegla arbetsmarknaden.
-Jag behöver inte vara på väg till
Nordpolen bara for attjag går ut genom
norra stadsporten, sade en gång Biskop
Billing i Lund. Han måste ha talat till
socialdemokratin. Förbara ommanlever
i tron att tillstånd bara kan extrapoleras
och inte forändras, blir det logiskt att
bygga upp det ena systemet efter det
andrai syfte att forhindra forändringarna.
Problemet med detta är att det lätt blir
självforverkligande.
Störst skada har detta vållat på
arbetsmarknaden. All debatt har handlat
om arbetslöshetens procentuella storlek,
mätt som andelen av arbetskraften som
saknar arbete under en viss vecka. I
själva verket är det inte arbetslöshetens
storlek, utan dess längd som är det
allvarliga. Lagstiftrungar som LAS har
syftat till att bygga en Berlinmur runt
arbetsmarknaden. Men sommed många
andra murar, har den visat sig mer framgångsrik i att stänga folk ute än att hålla
dem inne.
Den stora faran med detta synsätt och
SVENSK TIOSKRIFT 315
de system det foder, är att de berövar
människor en fundamental forutsättning
for ett anständigt liv. Förmågan att göra
någonting själv och att ha sitt öde i egna
händer.
Det slår hårdast mot dem som har
mest att sträva efter. De unga som vill ha
ettjobb och en bostad, inte for att göra
just det hela livet eller bo på samma plats
for evigt, men for att ra in en fot och
skaffasig erfarenheterfor attsträvavidare.
Invandrama sominte villfastna i anvisade
hem och bidragsberoende. Företagen
som vill växa och pröva nya ideer, men
som när de inte har facit över framtiden
inte kan ta risken i ett samhälle som
strävar efter konservering.
Därmed skadar detta synsätt hela vårt
samhälle. Ty det goda samhället är ett
dynamiskt samhälle i förändring. De
offentliga trygghetssystemen skall i ett
sådant samhälle inte söka forhindra
forändringar utan göra dem smidiga och
smärtfria. Drömmen om det statiska
samhället leder inte till ett stillastående
samhälle, utan till extrapolering av
nedgången.
Dåledervägen ut ur norra stadsporten
till Nordpolen.
SKALLVIVARA RÄDDA OM
R YSSLAND?
V
ar Jeltsins beslut att
rensa parlamentet med
stridsvagnseld och fallskärmstrupp en nödvändig forutsättning for fortsatta refonner
och for demokratin? Eller inledningen
till en ny diktatur? Den hetsiga debatt
somutbrutit om dettaärforvisso relevant
for vilken politik västerlandet vill fora
med syfte att hjälpa det ryska folket att
överleva.Den forhärskande inställningen
316
på ledande håll i väst är for närvarande
att överse med den någotdrastiskaformen
for parlamentsupplösning och hoppas
på det bästa.
En annan fråga som ställs är vilket pris
Jeltsin fatt betala till militären for dess
lojalitet. Innehåller detta pris också
säkerhetspolitiska mynt? Kanske har vi
ett svar i forsvarsminister Gratjovs
deklaration 20 oktober att de ryska
trupperna kommer att stanna i Estland

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism