Print Friendly

Lars Jonung; En valutareform för Estland brådskar

Av Redaktionen | 31 december 1992


1992


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

lARS JONUNG:
En valutareform för
Estland brådskar
Det är viktigt att skapa en
institutionell ram som underlättar övergången från socialism till
kapitalism i det forna Sovjetunionen. En central del i en så-
dan ram är en stabil valuta.
Professor Lars Jonung argumenterar för en estnisk-svensk
sedelfond som ett sätt att åstadkomma en effektiv valutareform
i Estland.
En starkt nedkortad version
av artikeln har tidigare publicerats i Svenska Dagbladet.
Lars Jonung, professor vid Handelshögskolan i Stockholm,
forskar kring penningpolitik och
stabiliseringspolitik. Han publicerar nu tillsammans med två
amerikanska ekonomer ett förslag till valutareform för Estland
byggt på ett sedelfondssystem:
”Monetary Reform for a Free
Estonia. A Currency Board solution”. SNS-förlag.
E
stland står idag inför enorma
ekonomiska och politiska svårigheter. Bristen på mat, energi och
förnödenheter är stor. Mycket tyder på att
situationen håller på att förvärras. Kunskapen om de spelregler och institutioner
som krävs för en fungerande marknadsekonomi är rudimentär på alla nivåer,
Risken är stor att de estniska myndigheterna vidtar desperata åtgärder som försvårar eller förlänger övergången till en
marknadsekonomi. Biståndet från västländerna, inte minst från Sverige, är svårt
att överföra på ett effektivt sätt i dagens
ekonomiska kaos. På sikt är den dystra utvecklingen ett hot mot den spirande estniska demokratin.
Ett fundamentalt systemfel i dagens
Estland är frånvaron av en trovärdig och
fullständigt konvertibel valuta. Estland
saknar ett penning- och banksystem som
allmänheten har förtroende för. Inflationen är snabbt växande och har redan nått
latinamerikanska dimensioner. En valutareform är den reform som det nya Estland
måste genomföra med det snaraste. Den
är en förutsättning för övriga steg mot
marknadsekonomi och mot demokrati.
Konvertibel valuta
En effektiv valutareform har en rad positiva konsekvenser. För det första skulle
den ge s k extern konvertibilitet. Detta är
det centrala villkoret för en meningsfull
prisreform. Beslutsfattare i Estland får
omedelbart möta de prisrelationer som
råder på världsmarknaden. Dessa prissignaler är absolut nödvändiga som vägledning för den inhemska estniska ekonomin. I annat fall hotar färden mot marknadsekonomin att sluta halvvägs i stagnation.
För det andra skulle en framgångsrik
valutareform medföra s k intern konvertibilitet, dvs den nya estniska valutan skulle
fungera inom landet som allmänt accepterat betalningsmedel – något som inte är
fallet med den nuvarande rubel-valutan.
Osäkerheten om Estlands framtida valutasystem har de mest nedbrytande
följder för närvarande. Producenterna
håller tillbaka sin produktion på grund av
Ettfundamentalt systemfel i dagens
Estlandärfrånvaron av en trovärdig
och fullständigt konvertibel valuta.
förväntningarna om en framtida valutareform som skall ge dem betalt i en bättre
och stabilare valuta än dagens. Konsumenterna å andra sidan försöker göra sig
av med rubeln så fort som möjligt innan
den sjunker ytterligare i värde. Grovt uttryckt: efterfrågan och priserna stiger
samtidigt som utbudet sjunker. Byteshandel och bruket av utländska valutor sprider sig i denna inflationistiska miljö.
En effektiv valutareform medför att utbudet av varor och ~änster inom Estland
ökar. Lagerhållning av bristvaror blir inte
längre lönsam. Den inhemska varuproduktionen och varuutbytet ökar. Brister
och köer försvinner snabbt. Detta är en
erfarenhet som gjordes vid den valutareform som genomfördes i Västtyskland
efter andra världskriget. Samma effekter
skulle uppnås i dagens Estland.
Den historiska erfarenheten visar att
det är svårt att göra lönsamhets- och investeringskalkyler under en hyperinflation. Följden blir kollaps för investeringsverksamheten.Privatisering och övergång
till marknadsekonomi i Estland försvåras
107
när informationssystemt, i den kapitalistiska ekonomin, dvs prismekanismen,
inte har en stabil monetär ram att verka
inom.
För det tredje skulle Estland omedelbart kunna öppna sig mot omvärlden och
engagera sig i världshandeln. Ett kapitalinflöde, dvs utländska investeringar, kommer till stånd med hjälp av en konvertibel
valuta. Den finansiella sektorn i Estland,
idag helt rudimenär, utvecklas snabbt
med stöd av en konvertibel valuta.
För det fjärde skulle ett inflöde av utländska investeringar omedelbart motverka dagens tendenser till utvandring av
arbetskraft. Om inte den ekonomiska tillväxten skjuter fart i Estland, kommer
emigrationen att växa kraftigt. Detta ställer i sin tur krav på ett land som Sverige att
öppna sina gränser för invandring från
Estland.
För det femte bör upprättande av en
konvertibel valuta betraktas som den
centrala förutsättningen för framgångsrikt bistånd till Estland. Bistånd till ett
Estland som saknar ett fungerande monetärt system riskerar att bli i det närmaste
bortkastat och kan i värsta fall försvinna i
det svarta hål som skapats av det sönderfallande socialistiska systemet. En sådan
utveckling mot ineffektivt eller meningslöst bistånd skulle allvarligt undergräva
omvärldens vilja att ge stöd till Estland.
Det finns också en moralisk sida av dagens snabba inflation och oreda inom
penningsystemet i Estland. Detta system
premierar spekulation, jobberi och olika
former av asocialt eller kriminellt beteende. Risken är stor att övergången till
marknadsekonomi och demokrati misskrediteras av valutakollapsen. Legitimiteten för den nya statens institutioner hotas
-…. —— – —
108
om det nya Estland inte kan etablera en
stabil myntenhet.
Estnisk-svensk sedelfond
Som varje nybliven nation måste Estland
nu välja ett monetärt system. Detta är ett
viktigt vägval eftersom det kommer att
påverka landets framtida ekonomiska och
därmed också dess politiska utveckling.
Hur bör då Estlands kommande valutareform utformas?
Denna fråga har diskuterats livligt av
ekonomer under senare tid. Tre alternativa lösningar har utkristalliserats: en sedelfond, en centralbank eller fri konkurrens
mellan olika valutor. I det följande presenterar jag dessa tre alternativ med tonvikt på det första. (Resonemanget i det
följande är naturligtvis av intresse även
för övriga baltiska stater. Lettland och Litauen står nämligen idag inför samma
ekonomiska och politiska svårigheter
som Estland.)
Svenska nationalekonomer som Nils
Lundgren och Ingemar Ståhl, liksom några av USAs främsta experter på penningpolitik, förespråkar upprättandet av en
sedelfond, en s k currency board, för Estland. I ett sådant system finns ingen centralbank. Istället ger sedelfonden, i mån av
efterfrågan, ut sedlar och mynt vilka är
konvertibla till en fast kurs mot någon utländsk valuta. Fondens tillgångar består
av utländska räntebärande värdepapper
av hög kvalitet. Tillgångarna motsvarar
till minst 100 procent värdet av fondens
mynt och sedlar i cirkulation. sedelfonden accepterar inte insättningar. Inkomsterna för fonden består av skillnaden mellan avkastningen på dess värdepappersinnehav och kostnaderna att upprätthålla
dess sedlar och mynt i cirkulation.
En sedelfond har ingen möjlighet att
bedriva traditionell penningpolitik. Den
står fri från direkta politiska påtryckningar och fri från centralbanksbyråkraters ingripanden. Detta är den centrala poängen
med sedelfondslösningen enligt dess förespråkare. Marknadskrafterna bestämmer
helt och hållet penningutbudet Trovärdigheten för sedelfondens valuta blir stor
eftersom allmänheten anser sig ha garantier för dess fullständiga konvertibilitet
gentemot den utländska reservvalutan till
en fast växelkurs.
Historien är rik på exempel med framgångsrika ”currency boards”. sedelfondssystemet har kunnat erbjuda en fullgod
valuta även i en miljö präglad av krig och
kris. Mer än sextio länder, framförallt tidigare brittiska kolonier, har använt sig av
systemet. De ha kunnat bibehålla konvertibilitet till en konstant växelkurs. I ekonomier som använde fonder underlättades överföringen av investeringskapital.
Dessa länder upplevde nämligen samma
relativt låga ränte- och inflationsnivåer
som registrerades i de länder till vilkas valutor de var knutna via fonderna.
De flesta kolonier etablerade efter den
koloniala frigörelsen egna centralbanker
vilka ersatte sedelfonderna. De nya centralbankerna skapade sedan som regel hög
inflation. På några platser behölls sedelfonderna. Idag existerar de i snabbväxande ekonomier som Hongkong och Singapore, där de fortsätter att fungera med
framgång.
Garanti från Sverige
Den historiska erfarenheten visar att en
sedelfond kan etableras på mycket kort
tid. En sedelfond kräver ett minimum av
administration. Systemet har visat sig tillförlitligt i de länder där det används. En
sedelfond utgör en snabb, enkel och tillförlitlig metod enligt dess förespråkare
för att ge Estland en konvertibel valuta.
Under nuvarande ekonomiska och politiska omständigheter är Estland troligen i
behov av stöd från utlandet för att framgångsrikt kt.nna genomföra en trovärdig
valutareform baserad på en sedelfond.
Den estniska myntenheten skall sedan vara fullständigt konvertibel
mot svenska kronor.
En metod för att skapa den nödvändiga trovärdigheten vore ett samarbete mellan Sverige och Estland för att etablera en
estnisk-svensk sedelfond. Sverige skulle
då ställa resurser till förfogande för sedelfondens upprättande. sedelfonden bör få
ett grundkapital på förslagsvis 600 miljoner kronor som gåva från svensk sida. En
del av beloppet kan ges som en garanti
från svensk sida. (Beloppet är beräknat
från statistik från penningsystemen i
marknadsekonomier på samma utvecklingsnivå som Estland.) Estniska sedlar
och mynt trycks till ett värde som maximalt motsvarar 600 miljoner svenska kronor.
Den nya estniska valutan, som således
backas upp till 100 procent av fondens
tillgångar, sätts i cirkulation genom att
varje estnisk medborgare tilldelas ett visst
belopp i estnisk valuta. I debatten har ett
antallösningar för att sätta den nya valutan i cirkulation föreslagits.
Den estniska myntenheten skall sedan
vara fullständigt konvertibel mot svenska
109
kronor. sedelfonden skall ha växlingskontor iEstland som svarar för ut- och inväxling av sedelfondens valuta. sedelfonden med denna konstruktionen bör ledas
av en styrelse med svenska och estniska
representanter valda av respektive land.
Ett sådan arrangemang skapar trovärdighet för den valuta som sedelfonden emitterar i Estland. Avkastningen på den estniska valutafondens värdepappersinnehav bör avsättas som bistånd till Estland.
Den finansiella åtagandet från svensk
sida är klart och precist begränsat till 600
miljoner kronor. Det representerar grunden för det estniska valutasystemet. När
detta väl kommit till stånd måste övriga
reformer för marknadsekonomins införande följa. Vidare underlättas valutareformen av att Sverige öppnar sin ekonomi
för estländsk export liksom Estlands öppnas. (En närmare beskrivning av hur en
estnisk sedelfond kan etableras och hur
den skulle fungera ges i en rapport från
Steve Ranke, Lars Jonung och Kurt Sebuler: ”Monetary reform for a free Estonia.
A currency board solution”, under utgivning på SNS förlag.)
Fast växelkurs
Kritiker av sedelfondslösningen accepterar i stort argumentet att en sedelfond ger
en trovärdig och konvertibel valuta men
framför samtidigt tre huvudinvändningar.
Den första är att en sedelfond skulle skapa ett kolonialt förhållande mellan Estland och Sverige. Detta är dock en missvisande tolkning. Hongkong har via en sedelfondskonstruktion knutit sin valuta till
den amerikanska. Detta har inte gjort
Hongkong till en amerikansk koloni.
Luxemburg är kopplat till Belgien i en
110
valutaunion utan att landet blivit en belgisk koloni.
En variant av denna kritik är frågan:
Varför skall Estland som precis vunnit nationell självständighet ge upp en del av
denna? Svaret från sedelfondsanhängare
blir: Genom att avstå från sin penningpolitiska autonomi skapar Estland garantier
för ekonomisk och politisk stabilitet.
Den andra invändningen är att sedelfonden krävar en ”orealistiskt” stor prisoch löneflexibilitet i Estland för att bli
framgångsrik. Priser och löner i Estland
är för närvarande helt felaktiga som ett
resultat av den socialistiska planhushållningen. Ingen vet idag vilken nivå och vilken struktur på löner och priser som
kommer att ge jämvikt i framtidens estniska ekonomi. Vad vi vet är att en prisreform måste komma till stånd. Att skjuta
upp den och låta den dra ut på tiden vore
ett misstag, även om den på kort sikt är
socialt plågsam. ~
Fördelen med sed lfondskonstruktionen är att den funge ar som ett ankare i
form av en fast växe~ som bidrar till
anpassningen till de nya m);u-knadspriserna. sedelfondsystemet fön:itsätter att den
estniska ekonomin omedelbart öppnas
mot omvärlden så att världsmarknadens
prissystem kan ”importeras”. I detta jättesteg från socialism till kapitalism måste
politiker och allmänhet i Estland acceptera stor rörlighet uppåt såväl som nedåt av
priser och löner. En sådan tolerans är förutsättningen för varje typ av effektiv valutareform, inte bara för en sedelfondskonstruktion.
Den tredje invändningen gäller finanspolitiken. En sedelfond lägger starka
band på den estniska regeringens budgetpolitik eftersom möjligheten till inflationistisk finansiering av budgetunderskott
via sedelpressen är stängd. Ett budgetunderskott kan därför bara täckas genom
sedvanlig upplåning på kapitalmarknaden. Detta förhållande betraktas av sedelfondens förespråkare som en fördel med
fondkonstruktionen – inte som en nackdel.
Elegant lösning
Lösningen med en sedelfond bör jämfö-
ras med de två övriga alternativ som står
till buds. Det ena är att etablera en estländsk centralbank som ger ut egna sedlar. Problemet med denna ”traditionella”
lösning är att en ny estnisk centralbank
saknar trovärdighet. Den kan förväntas
skapa hög inflation eftersom centralbanken kommer att vara utsatt för starkt politiskt tryck att finansiera t ex statliga
förlustbringande företag. Så är fallet i en
rad östeuropeiska länder. Bristen på trovärdighet kommer då att driva upp priser
och räntor i Estland.
Kritiker av en centralbank påpekar att
Estland saknar de finansiella marknader
och den kunskap som är förutsättningen
för att bedriva centralbankspolitik De
sedvanliga riktmärkerna för penningpolitik i en marknadsekonomi som statistik
över priser, produktion m m finns inte. En
estnisk centralbank skulle bildligt talat ge
sig ut i okänd terräng utan karta och kompass.
Under dessa omständigheter är risken
stor att centralbanken och penningpolitiken blir ett destabiliserande element. Estland skulle lätt kunna hamna i en latinamerikansk situation med mycket hög inflation om landet får en egen centralbank
med ett starkt politiskt inflytande över
hastigheten på sedelpressen.
När den inhemska penningpolitiken
ger upphov till hög inflation, brukar detta
utlösa regleringar som valutaregleringar
och importkontroller. En sådan utveckling skulle ytterligare undergräva trovärdigheten för den estniska valutan och
allvarligt hota Estlands väg till marknadsekonomi. På sikt sätts den politiska legitimiteten för det nya Estland ifråga.
Trovärdighetsproblemet löses däremot
elegant och omedelbart med en sedelfond. Sveriges riksbank har för övrigt sökt
lösa sitt trovärdighetsproblem genom
kopplingen av den svenska kronan till
ecu:n under våren 1991. Det är samma resonemang som ligger bakom sedelfondens konstruktion där den estniska valutan kopplas till den svenska kronan, vilken i förhållande till den estniska valutan
är mer trovärdig. I själva verket skulle en
framtida koppling mellan den svenska valutan och det planerade europeiska centralbankssystemet få stora likheter med
ett sedelfondssystem för Sverige. I realiteten blir då riksbanken i Stockholm ett
växlingskontor på samma sätt som den
estniska sedelfondens kontor i Tallinn
skulle bli ett växlingskontor. En sedelfond
för Estland skulle göra det möjligt för
Estland att ”hoppa över” det stadium som
en nationell centralbank representerar
och direkt knyta sin valuta till den europeiska.
111
Det andra alternativitet till en sedelfond är att officiellt tillåta utländska valutor som dollarn, den svenska kronan och
den finska marken som redan idag används i Estland att bli betalningsmedel
och värdebevarare i det framtida Estland.
(Köp och försäljning av fastigheter, bilar
och större kapitalvaror genomförs redan
nu i Estland huvudsakligen med utländska valutor.) En sådan lösning representerar dock en omvänd form av u-hjälp. Ett
fattigt land som Estland måste exportera
varor för att kunna köpa utländska sedlar
och använda dem inom landet. En estnisk-svensk sedelfond innebär istället att
Estland utnyttjar sina egna sedlar i den inhemska cirkulationen utan att behöva importera utländsk valuta eftersom fonden
baseras på en gåva från Sverige.
Det finns ingen ”optimal” plan för
övergången från socialism till kapitalism.
Vi vet emellertid att det är viktigt att skapa en institutionell ram som underlättar
processen. En valutareform utgör ett
centralt och brådskande element i denna
ram. Valutareformen kan konstrueras på
olika vis. Här finns ett unikt tillfålle för en
konstruktiv biståndsinsats från Sveriges
och andras västländers sida för att snabbt
dra upp Estland och dess grannar ur ruinerna av Sovjet-systemet och ge Baltikum
ekonomisk och politisk stabilitet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner