Print Friendly

Krisen kan bli möjlighet

Av Nima Sanandaji, Robert Gidehag och Stefan Fölster | 12 juni 2009

Idag frågar sig många om den pågående finanskrisen kommer att bli lika allvarlig som depressionen under 1930-talet. Men faktum är att 30-talskrisen för Sveriges del innebar att en rad nya företag startades. Dagens kris skulle kunna rymma samma möjligheter, bara den politiska viljan finns. Det menar Robert Gidehag, vd Skattebetalarnas Förening, Nima Sanandaji, vd Captus och utredare Skattebetalarnas Förening samt Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv.

Diskussionen om svensk politik sker ibland utifrån en amerikansk verklighetsbild. Den stora frågeställningen i USA är om den pågående nedgången kommer att vara lika djup som 1930-talets depression. Det blir också den fråga som svenska journalister och politiker ställer sig. Märkligt nog tycks få minnas att Sverige klarade 30-talskrisen mycket bättre än omvärlden.

Den stora depressionen drabbade hela världsekonomin hårt. Sverige var inget undantag. Många jobb gick förlorade mellan 1930 och 1933, en tid då många ungdomar var på väg in i arbetskraften. Men resultatet blev inte långvarig massarbetslöshet. Fallet i sysselsättningen återhämtades mycket snabbt och redan 1935 var sysselsättningen tillbaka på nivån innan krisen. Liksom andra årtionden i 1900-talets första halva präglades 30-talet överlag av tillväxt och utveckling.

Sverige var vid den tiden en entreprenöriell ekonomi med flexibla arbetsmarknader och låga skatter. Många var förhållandevis fattiga, men möjligheten att få kapital och utan beskattning återinvestera intjänade pengar var betydligt bättre än idag. Så lösningen för dem som var utan jobb blev sällan att passivt leva på bidrag, utan istället att starta företag. Genom att driva eget fick många inte bara tillfälligt en anställning, utan lade även grunden för Sveriges snabba välståndsökning som möjliggjort den välfärd och höga levnadsstandard som vi idag är vana vid.

Under krisåren 1930-33 bildades Volvo Aero. Den svenska stålindustrin gjorde stora framsteg genom kommersialiseringen av stållegeringen Kanthal. Gruvföretag Boliden bildades genom sammanslagning av två nybildade svenska företag. Senare under årtiondet grundades Securitas och Saab. Även det svenska succéföretaget Dafgårds, som har populariserat alltifrån svenska köttbullar och kåldolmar till piroger och panpizzor, grundades under 30-talet. Viljan till företagande var stort i ett Sverige där skattetrycket enbart var 10 procent.

Den kris som drabbade Sverige i början av 1990-talet hanterades mycket annorlunda. Under en period när arbetslösheten minskade i många länder steg den kraftigt i Sverige. Trots att konjunkturen vände relativt snabbt minskade arbetslösheten långsamt. Mycket av den faktiska arbetslösheten doldes genom förtidspensioneringar och sjukskrivningar. Viljan till företagande var begränsad och framförallt många ungdomar pendlade länge mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och öppen arbetslöshet. De kostsamma åtgärderna var inte effektiva utan skapade snarare ytterligare ett lager av beroende av det offentliga.

En viktig skillnad mellan 90-talskrisen och 30-talskrisen är att det inte längre var lika självklart att arbete och entreprenörskap lönade sig. Många förlitade sig på generösa ersättningssystem tills de kunde finna ett arbete som var tillräckligt välbetalt, medan få var villiga att flytta eller gå ned i lön för att finna ny anställning. Den traditionella lutheranska arbetsmoral som gällde under 30-talet hade samtidigt förändrats fram till 90-talet. Det fanns mycket högre acceptans för att vuxna friska människor levde på bidrag och rentav kombinerade bidrag med svartarbete.

Idag befinner vi oss i en ny kris. En global nedgång som kan bli lång och djupgående och som drabbat Sverige hårt. Den stora frågan är om vi kommer att hantera krisen lika bra som 30-talskrisen eller lika dåligt som 90-talskrisen?

Förutsättningarna för företagande har sedan början av 90-talet förbättrats på en rad områden genom konstruktiva reformer, exempelvis inom tidigare offentligt monopoliserad välfärdsproduktion. Skattereformer och förändrade ersättningssystem har samtidigt förbättrat incitamenten till arbete. Arbetsmarknadspolitiska satsningar utgör fortfarande en viktig del i krispolitiken, men har i större utsträckning än 90-talets åtgärder konstruerats för att undvika passivisering av deltagarna.

Samtidigt är den svenska ekonomin fortfarande mycket ofriare än under 30-talet. Skattesänkningar och reformer till trots förblir Sverige en ekonomi med mycket höga skatter, generösa bidragssystem och en rigid arbetsmarknad. En påtaglig brist på entreprenörsanda präglar ännu samhället. Ett av de stora problemen i dagens Sverige är faktiskt att företagarna blir allt äldre och att många ungdomar saknar intresse att driva vidare småföretag vars ägare går i pension.

Det är i sammanhanget relevant att den pågående nedgången reflekterar en globaliseringskris lika mycket som en finanskris. Det är inte en slump att indiska Tata Motors köpt upp Jaguar och Land Rover. Inte heller att många intressenter som diskuterat uppköp av Volvo är kinesiska biltillverkare. De nya marknadsekonomierna i Östeuropa och Asien präglas av låga och i många fall platta skatter, entreprenörsanda och goda förutsättningar för företagande. De kommer sannolikt snabbt vända krisen till möjlighet, liksom Sverige gjorde under 30-talet.

För att klara den ökade konkurrensen från de nya marknadsekonomierna måste Sverige vara öppet för strukturomvandling. Som forskarna Magnus Henreksson och Mikael Stenkula förklarar i boken ”Entreprenörskap” så hade inte ett enda av de 34 största entreprenörsdrivna företagen som anställde flest år 2004 grundats efter 1971. Det måste bli ändring på detta.

Att flera av Sveriges mest framträdande företag skapades under en kris för över sjuttio år sedan är långtifrån uppmuntrande. En av de viktigaste målsättningarna för politiken bör vara att vi idag, istället för att genom statlig inblandning försöka hålla liv i krisdrabbade företag, lägger grunden för nästa generation tillväxtföretag. För det krävs att incitamenten till entreprenörskap förstärks genom lägre skatter, att möjligheterna till privat kapitalbildning förbättras, att regleringsbördan minskas och att arbetsmarknaden öppnas upp.

I USA hoppas man undvika att krisen blir som 30-talet, i Sverige borde vi öppna upp för entreprenörskap så att krisen övergår till utveckling lika snabbt som under 30-talet. Potentialen finns där, det som saknas är den politiska viljan.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner