Print Friendly

Jonas Frycklund; Läsning för Hilary Clinton

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

gillande till.Ålands klokaskötsel av samma
frågor. Bohman är trovärdig, ty han har
länge kämpat mot naiva tolkningar av
allemansrätten, motproblemenmedskolgång for skärgirelens barn, det frisläppta
handredskapsfisketochjättefärjornasdagliga nötning p~ östränderna, i energiska
krönikor liksom i m~nga års sommartal
i Furusund.
Att Sundskär varit en plattform for
orädda utspel i politiken och en välkommen tillflykt i ett arbetstyngt liv vet
vi, därtill ett ställe där journalister och
fotografer gärna infingat den moderate
ekonomiministern i stilenlig skärkarlsmundering. Men kanske har inte alla
ändå anat djupet av hans känsla for den
lilla ö dit han forst kom vid 1930-talets
JONAS FRYCKLUND:
mitt, sedan hans blivande hustru enkväll
invid Skansens dansbana hade ritat en
karta i sanden som hjälpte honom att
hitta dit.
Bakom redogörelser for gamla tiders
ägoskiften, berättelser om fiske, gemensamma foretag och delad glädje och
sorg, framtonar kärleken (något annat är
det inte) till en livsform som prövar och
tar fram det bästa hos människorna.
”Det är n~got av en diktare över Gösta
Bohman!” sade spontant enbekant, som
läst boken, till mig, och i det kan man
bara instämma. Det som utmärker en
diktare är form~gan att fånga det tidlösa
genom den självupplevda berättelsen.
Alles vergängliche ist nur ein Gleichnis.
LÄSNING FÖR HILARY
CLINTON
I
ett läge när inforande av socialism
står högst på dagordningen i den
amerikanska sjukv~rdsdebatten
känns det skönt att hitta en bok
som går på tvärs mot det liberala etablisPatitnt powtr: soiOJing Amtrit4’s htalth cart cruiJ.John C
Goodman och Gerald L Musgrave. Cato trutitute
1992
semanget i Washington D.C. John C
Goodman och Gerald L Musgrave har
skrivit tegelstenen Patient power: solving
America’shealth care crisis, om problemen
i den amerikanska sjukvården och hur
dessa bäst kan åtgärdas.
Författarnas huvudinställning är att
problemet med sjukvården i USA inte
210 SVENSK TIDSKRIFT
———————–illll:l:f.:.1liJ:-är att den är alltför marknadsstyrd utan
att den är alltför insnäljd av politiska
regleringar. Man ska komma ihåg att
den amerikanska sjukvården till stor del
– 40-50 procent – finansieras med offentliga medel; att i det sammanhanget
tala om en fri marknad blir naturligtvis
missvisande.
Ett huvudproblem som författama
identifierar rör skattelagstiftningen. Fö-
retag som tecknar sjukvårdsförsäkringar
för sina anställda kan göra skatteavdrag
for sina utlägg, en möjlighet som saknas
till stor del för individer som tecknar
egna försäkringar. Detta skapar en snedvridning på marknaden där det blir dyrt
for vissa grupper att teckna försäkringar.
Resultatet har blivit att småföretagare,
arbetslösa och anställda i småföretag
missgynnas.
Rörligheten for arbetskraften har
också försämrats. I undersökningar uppger upp till 30 procent av amerikanarna
att de eller någon i deras hushåll någon
gång stannat på en arbetsplats de velat
lämna för att fl behålla sjukvårdsförmånerna. skatteavdragen innebärvidare en indirekt subvention av sjukvården. Problemet enligt författama är att
denna subvention fördelas ojämnt, exempelvis far en höginkomsttagare ipraktiken en större subvention, pga den
högre marginalskatten.
Ett annat problemkomplex rör den
ökade detaljregleringen av sjukvårdsförsäkringarna. Delstaterna har i ökad
utsträckning stiftat lagar som gör vissa
förmåner obligatoriska hos de privata
försäkringsbolagen. Ar 1970 fanns det
sammanlagt 48 sådana lagar i USAs delstater, 1991 var antalet uppe i 992. Dessa
lagar ser olika ut i olika delstater, den
sammanlagda effekten har varit ökade
kostnader.
I District of Columbia gäller att ett
forsäkringsbolag inte far differentiera
premien för nya försäkringstagare med
aids, i Kalifornien rar bolagen ej aidstesta nya kunder. Sammanlagt 29 stater
kräver att behandling av alkoholmissbruk ska ingå i försäkringarna och i 19
stater gäller samma sak för narkotikamissbruk. Syftet med dessa åtgärder har
varit att minska de offentliga utgifterna
för dessa högkostnadspatienter. Resultatet har dock blivit att premierna fatt
höjas för alla andra försäkringstagare.
I andra fall har olika producentintressen tryckt på för att göra vissa
behandlingsformer obligatoriska i försäkringarna. I 45 delstater gäller detta för
kiropraktik, tandläkartjänster omfattas
obligatoriskt i 40 stater och akupunktur
i fyra. I Kalifornien måste försäkringarna
omfatta äktenskapsrådgivning, iVermont
rådgivning av präst och i 36 delstater
besök hos psykolog. Ett antal olika lagar
reglerar prerniesättningen. I 34 stater
finns regler för hurfysiskt handikappade
ska prerniesättas, i 29 delstater regleras
SVENSK TIDSKRIFT 211
-llll=t:f.l.llll:_______________________
premierna för människor med mentala
handikapp och i 35 stater finns liknande
regleringar för blinda.
Dessa former av tvingande lagstiftning har lett till höjda premier för
försäkringstagarna och överkonsumtion
av viss typ av vård. De höjda premierna
har lett till att vissa grupper med låga
risker har valt att lämna försäkringssystemet. Detta är en stor del av förklaringen till varförantalet oförsäkrade ökar.
För närvarande är cirka 35 miljoner
amerikaner oförsäkrade och av dessa är
60 procent under 30 år, dvs tillhör den
åldersgrupp som har minst vårdbehov.
Många har valt att bli oförsäkrade på
grund av att det är för dyrt med försäkring, inte för att de inte har råd – distinktionen är viktig.
Att tillfårsäkra vissa utsatta grupper
vård kan ju synas godhjärtat som i fallen
med aids-sjuka, alkoholister, narkotikamissbrukare etc.Enligt författarna borde
det dock hellre ske genom riktade åtgärder än genom att belasta försäkringssystemen. Även företagen flyr i ökad
utsträckning försäkringssystemen. Iställetför att betalapremierför sina anställda
betalar man vården på löpande räkning,
vilket gör att man kan kringgå den
tvingande lagstiftningen. Detta förfarande kan säkert lämpa sig för stora
företag, små företag missgynnas däremot liksom deras anställda.
Ett annat problem inom den amerikanska vården och något som drar upp
kostnaderna är de skyhöga skadestånden
som belastar systemet. Ett system där
patienten kan fa skadestånd för felaktig
eller misslyckad vård kan visserligen ha
en kvalitetshöjande effekt. Problemet är
att patienten inte kan välja att avsäga
eller begränsa sin skadeståndsrätt. Detta
skulle vara intressant i vissa fall för att
kunnapressaprisernapåvårdmarknaden.
Särskilt utsatta i det nuvarande systemet
är de fattiga, som har störst intresse av att
pressa priserna. Tidigare tolkades lagstiftningen så att vård som givits gratis
inte medförde någon skadeståndsrätt.
Detta har sedermera omtolkats. Eftersom vårdproducenterna nu kan fa stora
skadestånd även för vård som utförts
gratis, har omfattningen av välgörenhetsvården minskat.
212 SVENSK TJDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism