Print Friendly

Ingen kufisk Allah i Birka

Av Peter J Olsson | 20 oktober 2017



Vad gör Allah i en vikingagrav i Birka? Kanske inte så mycket alls, konstaterar Peter J Olsson om en arkeologisk sensation för bra för att vara sann.

Nog var det spännande med pressmeddelandet från Uppsala universitet och institutionen för arkeologi och antik historia: Genom analys av mönster på gravfynd hävdades att man i Birka var påverkad av islam, ja det kanske fanns en islamsk minoritet där samtidigt som Ansgars lilla församling hade svårt att överleva.

Beviset var ett vävt band från ett gravfynd där det – tillsammans med hakkors – stod Allah och Ali i så kallad kufisk skrift.

Givetvis spreds denna nyhet över världen. Bortsett från att vikingarna är intressanta för de flesta så hade det hela en varm och god ton: mångkulturalism fanns minsann för 1100 år sedan också. New York Times, Guardian, BBC, och alla svenska tidningar skrev och kommenterade.

– I Koranen står att man i Paradiset bar kläder av siden, vilket tillsammans med textbandens inskriptioner kan förklara den utbredda förekomsten av siden i vikingatida gravar. Fynden finns i samma utsträckning i både mans- och kvinnogravar. Förmodligen var det vikingatida gravskicket påverkat av islam och tanken om ett evigt liv i Paradiset efter döden, förklarade textilforskaren Annika Larsson i pressmeddelandet.

Att det fanns både importerade föremål och påverkan från mönster i det forntida Sverige, allra helst i handelsstaden Birka är inget konstigt. Man har hittat Buddhastatyer och kristna kors långt innan missionen startade på allvar. Säkert hade man mött den då nya och ganska militant expanderande muslimska läran. Inget konstigt om man efterapat ett vackert mönster som visade sig vara text – det finns något tidigare mynt från England där man råkat skriva den muslimska trosbekännelsen runt den kristne kungen. Att religionen skulle påverkat förefaller lite spekulativt, men ändå rätt roligt.

Men säg den glädje som varar. Snabbt fick riktiga forskare tag i påståendena och gick i taket, bland annat Stephennie Mulder, professor vid University of Texas i Austin, USA, som forskar inom islamisk konst och kultur. I 60 inlägg på Twitter sågar hon påståendet:

Nej, det är inte den kufiska text Larsson hävdar, den fanns först femhundra år senare. Nej, det står inte Allah där, bara genom att lägga till text bredvid mönstret fick Larsson gudsnamnet, och inte då är det rättstavat. Och hon påpekar att det inte handlar om någon forskning som prövats enligt normal vetenskaplig standard i någon granskad utgivning.

Liknande utsagor kommer från andra experter, det tycks som gudsnamnet är helt påhittat och bara finns i den uppsalienska forskarens fantasi. I pressmeddelandet står också: ”Här används andra forskningsmetoder än gängse teoretiska.”

Det förklarar en hel del. Funderade man lite kunde man konstatera att gravgåvor är helt otänkbara i islam, att begravningen ska ske snabbt och enkelt i torftigast möjliga svepning. Vissa grenar vill inte ens märka ut gravarna.

Tyvärr kommer inte vetenskapssamhällets dementi att spridas lika tydligt i medierna. Internationellt lär dock Uppsala universitets anseende ha fått sig en törn.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och chefsstrateg (M) i Region Skåne

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner