Print Friendly

Hongkong-dollar luktar inte

Av Amanda Wollstad | 20 september 2019


Nyhetsmedia är beroende av annonser, och att ett visst intresse köper sig en reklamplats innebär inte att samma intresse inte kan granskas kritiskt i spalterna. Men det innebär inte nödvändigtvis att en totalitär regim i krig mot sitt eget folk oemotsagda bör få breda ut sig över en helsida i landets största morgontidning, skriver Amanda Wollstad.

Nyhetsmedia är, med undantag av skattefinansierade public service, beroende av annonsintäkter för att gå runt. Att man publicerar en annons från ett visst företag eller ett visst parti innebär inte heller att man inte kan kritiskt granska samma företag eller parti på nyhets- eller opinionsplats. Men det är inte heller så enkelt att vemsomhelst, när som helst ska kunna köpa in sig i spalterna – ens på annonsplats.

Därför är det anmärkningsvärt när DN låter ”Folkrepubliken Kinas särskilda administrativa region Hongkong” bre ut sig på en betald helsida i dagens tidning, och där oemotsagda få förklara att den bild vi läsare fått av situationen – i just fria medier, från journalister som ställer följdfrågor – är felaktig. Att den bilden i själva verket bara är en liten del av ett ”komplext socialt, ekonomiskt och politiskt pussel”. Ett pussel man ”kommer att lösa på egen hand”. Och att man kommer att återhämta sig. ”Det har vi alltid gjort”

Rör annonstexten, som här, någonting mycket kontroversiellt eller aktuellt finns det en fara med att låta part i målet lista alla sina argument utan att vare sig publikationens redaktionella medarbetare eller motparten har en möjlighet att bemöta, ifrågasätta eller sätta i ett större sammanhang.

Än värre blir det naturligtvis när olika regler gäller för olika annonsörer. För samma tidning har tidigare vägrat Sverigedemokraterna att annonsera, med hänvisning till partiets demokratiskt tvivelaktiga förflutna.

Vägrar man ett riksdagsparti annonsutrymme med hänvisning till någon from av värdegrund men glatt tar betalt för att publicera totalitära staters försvarstal, helt utan bakgrund eller följdfrågor, då är det inte konstigt om läsarna höjer på ögonbrynet.

Hur ska de två till synes motstridiga besluten egentligen tolkas? Är Sverigedemokraternas demokratisyn sämre än det totalitära styre i Hongkong som går den kinesiska regimens ärenden och sätter in betalda mobbar mot sitt eget fredligt demonstrerande folk? Gäller en annan värdegrund för aktörer långt borta? För stater? Eller betalar Sverigedemokraterna helt enkelt för dåligt?

DNs chefredaktör säger till SVT att tidningens grundinställning är att vara så liberal som möjligt mot opinionsyttringar på annonsplats. Han tycker att annonsen ligger i linje med hur ledningen i Hongkong redan uttrycker sig, och ser det därför som att annonsen är en del av den offentliga diskussionen.

Den är definitivt en del av någonting, men knappast är det en offentlig diskussion.

Texten i annonsen framstår som illavarslande och tung, författad med tilltalet hos någon som inte är van att bli ifrågasatt. Illa lämpad för den svenska nyhetsmarknaden, och kanske ska man vara tacksam över att anpassningen ännu inte gått längre än så.

Det pågår ett opinionskrig omkring oss. Totalitära stater blir allt bättre på att nyttja egna och egenfinansierade media, men också sociala medier, influencers, kommersiella aktörer och betalda påverkanskonton för att sprida sina narrativ utan att behöva bemöta kritik. Det handlar om statskontrollerad nyhetsmedia som publicerar sig även på engelska eller till och med svenska, om betalda bjudresor där instagramkändisar visar upp lokal kultur och mat men aldrig nämner bristen på lokala fria medier, och om klassiska ”troll” som snabbt kapar kommentarsfälten under nyheter som är misshagliga för regimen.

Det är ett krig vi vaknade till allt för sent och fortfarande har svårt att anpassa oss till.

Det klassiska svenska medianarrativt gör gällande att det viktigaste är att alla parter får komma till tals och att alla har rätt till sin egen tolkning, oavsett hur felaktig eller rent av lögnaktig den må vara.

Det narrativ som lätt låter sig utnyttjas av den skrupulöse. Både på nyhets- och annonsplats.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism