Print Friendly

Hög tid för svensk lag mot tvångsgifte

Av Lisbeth Lindeborg | 27 januari 2012

Det har gått tio år sedan Fadime Sahindal sköts av sin pappa. I Tyskland är tvångsgifte sedan 2011 en straffbar handling. Men trots att unga flickor försvinner från sina skolor under sommarloven finns fortfarande inget förbud i Sverige. Det är hög tid att införa en lag innan nästa sommarlov, skriver Lisbeth Lindeborg.

Tvångsgifte är detsamma som att utsättas för en livslång våldtäkt“. Det säger Serap Cileli född i kurdiska delen av Turkiet, bosatt i Tyskland och själv ett offer för tvångsgifte. I dag hjälper hon flickor och unga kvinnor att fly från sina familjer .Vägrar de att ingå äktenskap med den partner som familjen sökt ut är faran stor att de dödas.

Serap Cilelis egen biografi är belysande. Efter sina första uppväxtår hos farföräldrarna i Turkiet hämtades hon av sina föräldrar som immigrerat till Tyskland. Endast 11 år gammal blev hon bortförlovad med en åtta år äldre man. I skolan tog hon av sig förlovningsringen och skolkade från gymnastiken. Hon skämdes inför sina skolkamrater och ville inte att de skulle se spåren från faderns misshandel.

Då Serap var 13 år ville hon inte leva längre och försökte begå självmord med tabletter. Men hon upptäcktes i tid och fördes till sjukhus. Då hon kom hem slogs hon sanslös av sin far. Hon hade skändat familjens ära. Förlovningen var bruten. Fästmannens föräldrar ville inte ha en upprorsmakare i familjen. För att bli av med sin besvärliga dotter skickade föräldrarna den 15-åriga Serap till Turkiet där hon giftes bort med en betydligt äldre man. I sju år levde hon med en person som väckte hennes avsmak. Först då hon hotade sina föräldrar att ta livet av sig själv och sina två barn gick de med på hennes ansökan om skilsmässa och lät henne åka tillbaka till Tyskland.

I Turkiet hade Serap lärt känna sonen till en granne, en jämnårig ung man, som också var på väg att utvandra till Tyskland. Han respekterade Serap som människa. Men enda chansen för de båda att vara ihop var Seraps flykt från sitt föräldrahem där hon ständigt misshandlades av sin far. Socialtjänsten lovade att hjälpa henne och en mörk höstnatt hämtade de Serap och de båda barnen i hemlighet och förde dem till en kvinnojour. Sedan dess är förbindelsen med föräldrarna bruten.I dag är den 45-åriga Serap lyckligt gift. Eftersom hon lever under ständigt hot bor hon på hemlig ort.

Ty sitt arbete utför Serap Cileli med risk för sitt eget liv. Sedan drygt 15 år tillbaka kämpar hon mot tvångsgifte och hedersvåld. Hon skriver böcker, håller föreläsningar under polisskydd och hjälper unga flickor som söker upp henne att fly från sina familjer. För sin värdefulla insats har Serap Cileli fått ta emot de högsta utmärkelserna i Tyskland bland annat Bundesverdienstkreuz – landets högsta orden, Ludvig Beck-priset för civilkurage och de tyska kriminalkommissariernas orden Bul le mérite.

Av stor betydelse är Serap Cilelis arbete för organisationen “Terre des Femmes“ som kämpar för kvinnors mänskliga rättigheter och som 2011 firat sitt 30 års-jubileum. Organisationen stöds av många prominenta personligheter. Sedan tio år tillbaka organiserar Terre des Femmes en kampanj mot våld mot kvinnor. Den tar sin början på FN-dagen mot kvinnovåld den 25 november och varar till 10 december. Förra året stöddes de många aktiviteterna av ca. 450 tyska kommuner och städer, av de politiska partierna, av fackföreningsrörelsen och av andra organisationer för mänskliga rättigheter.

Särskild uppmärksamhet ägnades temat tvångsgifte. I november offentliggjordes en studie som visar det höga antalet unga kvinnor och även unga män som redan gifts bort eller som befinner sig under akut hot. Studien, “Zwangsverheiratung in Deutschland – Anzahl und Analyse von Beratungfällen“. hade getts i uppdrag till Terre des Femmes av den unga ministern Kristina Schröder som leder Bundesministerium für Familie, Senioren, Frauen und Jugend.

I flera föreläsningar på sistone har Serap Cileli framhållit att ropen på hjälp blir allt fler. Studien stöder hennes påstående. Bara under år 2008 registrerades 3443 fall av tvångsgifte. 93 procent var kvinnor och flickor, 7 procent var unga män. 30 procent var minderåriga, den yngsta en flicka på 9 år. Utfrågningen stöder sig på rapporterade fall i 830 rådgivningsbyråer men ytterligare 615 byråer hade inte svarat. Eftersom många flickor inte heller vågar söka hjälp utgår forskarna från ett antal som är flera gånger högre än 3443. I en fjärdedel av fallen kunde offren berätta om andra familjemedlemmar som utsatts för tvångsgifte.

Vidare visar studien att 83 procent av offren kommer från muslimska familjer, därav 44 procent av turkisk härkomst. Trots att de ytligt sett anses väl integrerade är 60 procent av dessa familjer präglade av en stark religiositet. 32 procent av fallen är födda i Tyskland och 44 procent har ett tyskt pass. Flickorna kidnappas av sina föräldrar och förs bort från sina vanliga liv till främmande länder med andra seder och bruk. Var tredje bortgift hade hotats fysiskt – också med vapen – av sina familjer: om de inte följde reglerna skulle de dödas. Två tredjedelar hade redan utsatts för svår misshandel.

På frågan varför de skulle giftas bort svarade de flesta att det handlade om familjens heder och ett upprätthållande av männens makt.

Följden av undersökningen är inrättandet av en hjälptelefon och mer upplysning i skolor och i de muslimska föreningarna. Terre des Femmes kräver att tvångsgiftet sätts på läroplanen i klass sju. Ty endast 0,2 procent av 726 utfrågade skolor har tvångsgiftet som tema.

Tack vare Terre des Femmes och människor som Serap Cileli är tvångsgiftet sedan juli 2011 en straffbar handling i Tyskland. Lagen är ett viktigt första steg. Eftersom 52 procent av tvångsgiftemålen äger rum i utlandet kräver Terre des Femmes vidare att lagen utvidgas till att även omfatta äktenskap utanför Tyskland gränser. En stor del av kvinnorna begår självmord.

Också i Norge finns en lag mot tvångsgifte. Men medan unga flickor förvinner från sina skolor under sommarloven för att tvingas ingå äktenskap utomlands tycks detta inte vara något som berör svenska aktivister för mänskliga rättigheter. Möjligt är att de som engagerar sig för att hjälpa unga kvinnor att leva vidare och visar på orsakerna till deras plåga tystnar då de utpekas som islamofober. Mot den bakgrunden är det tyska agerandet och ministerns rapport en absolut förebild. I svenska regeringskretsar diskuteras en lag, men ännu har inget hänt. Det är hög tid att införa en lag innan nästa sommarlov.

Lisbeth Lindeborg, fil.dr. i statsvetenskap och skribent.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner