Print Friendly

Higgins; Till sist

Av Redaktionen | 31 december 1985


1985


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HIGGINS:
Till sist
Digra avslöjanden om vad som säges
bakom lyckta dörrar.
Det var dags för sammanträde i tred- ‘ löntagarfondsstyrelsen. Korridoren
lystes upp av fotoblixtar när fondstyrelas ledamöter passerade in för att ta
plats runt sammanträdesbordet.
Journalister och allmänhet hölls på avstånd. Framför dörren var uppsatt en
llångd skyltar:
OBS!PRIVAT. INGEN MYNDIGHET
VARNING FÖR FONDEN!
HEMLIGT. HÄR UTÖVAS EKONOMISK DEMOKRATI
TILLTRÄDE FÖRBJUDET enligt lag
21 december 1983 om löntagarnas insyn i
airingslivet.
Dörrarna stängdes om det styrelserum
som inrättats med argumentet att dörIlilla till styrelserummen i landet var för
slutna.
Den uppsökande journalisten Arvid
Falk gav sig dock inte så lätt. Genom att
leta sig in i ett angränsande rum och där
hrta huvudet mot väggen kunde han uppfatta spridda repliker ur den stundtals
upphetsade diskussionen:
-Det är pinsamt med den här kritiken
om att vi inte har någon kontakt med
fabriksgolvet. Kunde vi inte köpa ett
verkstadsgolv och lägga in som heltäckllllgsmatta i vårt sammanträdesrum. Det
skulle ju slå undan en del av kritiken.
– Jag sitter här för att lära mig aktieIIWknaden. Vadjag inte förstår är hur vi
bn tillföra företagen pengar genom att
lieskatta dem och sedan köpa ut deras
pm.la ägare.
– Visserligen är vi ingen myndighet
men folk borde visa skräck och respekt
liross i alla fall.
– Avkastningskrav? Det enda krav vi
har på oss är väl att inte flytta till Liechtenstein?
– Kan ingen hämta en dagstidning så
kan vi se vilka aktier det finns att köpa.
– Här köps för att få makt och hus. Är
kanske inte det tillräckligt?
– Televerket har krävt oss på 50 kronor för att vi är så hemliga. Ska vi ta den
utgiften eller ska vi gå till domstol om det
också?
– Kan vi inte lösa det här med offentligheten genom att göra som Svenska
Akademien. På ett visst klockslag en
gång om året går ordföranden ut och talar om vilka företag som köpts och ger en
kort motivering. Det kan ju låta så här:”
Fonden har beslutat köpa ASEA på
grund av dess unika förmåga till varlig
hantering av svensk industriell tradition i
förening med nyskapande innovationsverksamhet”. Och även vi kan ju försöka hitta företag som ingen tidigare har
hört talas om.
Efter en timslång diskussion tystnade
övriga röster i lokalen och endast ordfö-
randens röst hördes:
– Om jag förstått saken riktigt så har
vi beslutat att lägga kansliet dels i Borlänge, dels i Stockholm. Vi har också
beslutat att våra placeringar ska vara
dels kortsiktiga, dels långsiktiga. Vi har
beslutat att i valet mellan gamla och nya
branscher och företag välja båda. Vi ska
både satsa regionalt och låta bli. Vi ska
vidare både köpa säkra papper och köpa
riskfyllda och dels i storföretag och dels i
småföretag. Vi har vidare beslutat att ge
avkastningskravet både hög och låg prioritering och uttalat att vi bör väljas i både
allmänna val och utses på annat sätt.
Och som en allmän riktlinje för vårt agerande på aktiemarknaden skall gälla att
i[
l
f
56
vi dels uppför oss som en vanlig, traditionell kapitalistisk placerare och samtidigt uppträda helt annorlunda, eftersom
vi inte är någon sådan.
Efter ett kort instämmande mummel
hördes åter ordförandens röst:
Mina herrar, jag tror att vi står inför
ett informationsproblem om vi ska föra
ut detta vårt beslut inför allmänheten.
En lösning skulle vara att be industrimi·
nister Roine Carlsson bli vår presstalesman.
Jubel och applåder hördes genom väg·
gen.
– Kan vi besluta tillfråga honom? Ja,
då ber jag att få förklara mötet avslutat.
Dags att förnya prenumerationen!
Med detta häfte följer ett inbetalningskort för prenumeration 1985.
Prenumerationspriset är kr 95:- (pensionärer 80:-).

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner