Print Friendly

Gynna marknaden, inte företagen

Av Amanda Wollstad | 7 november 2014

Att försvara marknadsekonomin i sin helhet är inte detsamma som att gynna enskilda branscher och företag. Det är en Chicagoekonomen Luigi Zingales huvudpoänger. Amanda Wollstad rapporterar från Zingales föredrag i Stockholm om svågerkapitalism.

Luigi Zingales är det närmaste den liberala ekonomin kommer en rockstjärna. Inte minst tack vare sina två uppmärksammade böcker Saving capitalism from the capitalists och Capitalism for the people.

I veckan besökte Zingales, som är professor vid Booth School of Business vid University of Chicago, Sverige och talade bland annat på Institutet för Näringslivsforskning under rubriken Svågerkapitalismen – ett hot mot välståndet.

Utgångspunkten för anförandet var det stundande 25-år jubileet av Berlinmurens fall och kapitalismens triumf över de socialistiska ekonomierna. Men, menar Zingales, segern och den efterföljande intellektuella dominansen har gjort kapitalisterna liknöjda och vi har låtit vårt försvar för – och efterhållning av – den fria marknaden stagnera.

Det har lett till en polarisering av den ekonomiska debatten, där den ena ringhörnan utgörs av antikapitalister och socialister som helt eller delvis vill nedmontera den fria marknaden till förmån för andra, i viss mån oklara, alternativ. Och där den andra utgörs av okritiska och oreflekterade frimarknadsförespråkare. Vad som behövs, menar Zingales, och vad han själv vill bekänna sig till, är kritiska kapitalister. Förespråkare av den fria marknaden som samtidigt förmår se och erkänna problem marknadens problem.

För det som är pro business – sådant som gynnar vissa storbolag eller branscher – är inte nödvändigtvis pro market – sådant som gynnar marknadsekonomin i stort. Tvärt om är storföretagen ofta kapitalismens största fiender. Företagaren älskar den fria marknaden när de är på väg att etablera sig på den, men när man karvat ut sin marknadsnisch är det viktigare att försvara den från konkurrenter än att faktiskt konkurrera med dem. Vinnaren är den som har flest kontakter i den politiska sfären, inte den som gör den bästa produkten.

En funktion av ett politiskt system som hellre premierar enskilda än marknaden som helhet. För marknaden och de som gynnas av den, det vill säga den breda allmänheten, har en långt svagare röst än särintresset. Det har inte nödvändigtvis med korruption att göra, utan är ett utslag av inkompetens, eller imperfekt information. Politiker är inte experter, och deras information tenderar att komma från de som har något att tjäna på att ge den till dem. Det gör att ett land som Sverige, trots sin förhållandevis låga grad av korruption, knappast är immunt mot de problem som Zingales pekar på.

Däremot kan vi paradoxalt nog ha en fördel av det långa socialdemokratiska maktmonopolet, menar Zingales. För en utveckling som är påtaglig i USA, och som är på väg även här, är att när vänstern – Demokraterna i USA, Socialdemokraterna i Sverige – närmar sig företagen blir högern mindre marknadsliberal. När det inte längre handlar om att hålla politikerna borta och minimera negativ lagstiftning blir inte skyddet för marknaden som helhet lika viktig, och då förlorar också den politiska högern incitamentet att hålla efter storföretagen. Försvaret för den fria marknaden som helhet, något alla tjänar på i längden men ingen enskild tjänar stort på idag, blir istället en kamp om förmåner och skattelättnader, på såväl konkurrenternas som kapitalismens bekostnad.

Zingales har ett sätt att tala om kapitalismen och den fria marknaden som skulle göra den svenska debatten gott, en sund skepticism mot både marknaden – i meningen den nu rådande – och politiken. Riktat stöd och skattesänkningar som gynnar en bransch eller ett företag framför andra snedvrider konkurrensen och gör företagen beroende av politikernas välvilja. I slutändan drabbar det oss alla – i egenskap av konsumenter och skattebetalare.

Menar den svenska höger allvar med sin marknadsliberalism, då är det just marknaden och inte de enskilda företagen vi måste värna.

Amanda Wollstad är ledarskribent på Kvällsposten och arbetar som konsult hos Scantech Strategy Advisors.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner