Print Friendly

Frihetsåret

Av Gustav Blix och Mats Johansson | 8 maj 2009

Det har gått 20 år sedan muren föll och fria val hölls i Polen. De händelserna hade en enorm betydelse för hela Europa och förtjänar att firas även i Sverige. Det menar Gustav Blix och Mats Johansson, moderater i riksdagens utrikesutskott.

I dagarna är det 20 år sedan de polska rundabordssamtalen mellan kommunistregeringen och oppositionsrörelsen Solidaritet avslutades. Resultatet av samtalen blev de delvis fria val som hölls i juni 1989. I valet vann Solidaritet en förkrossande jordskredsseger – kommunistregimen ratades till förmån för frihet, demokrati och marknadsekonomi. Dessa händelser för 20 år sedan hade enorm betydelse inte bara för människorna i Öst- och Centraleuropas kommunistdiktaturer, utan också för Sverige, Europa och världen.

Vi borde därför ha frihetskonserter, fyrverkerier och minnesfrimärken som uppmärksammade dagens unga européer utan egna minnen om att vår världsdel för bara tjugo år sedan var delad av en järnridå som skiljde fria demokratier från totalitära kommunistdiktaturer. Vi bör alla bli påminda om hur människor i våra grannländer hölls fångna med hjälp av soldater, polisövervakning, taggtråd, murar och minor för att de inte skulle fly till friheten och möjligheterna i väst.

Men tyvärr verkar firandet av murens fall inte vara en svensk angelägenhet. Det tycker vi är fel. Sverige är idag ett mycket friare, rikare och öppnare samhälle än för 20 år sedan. Murens fall borde vi därför också fira. Den svenska regeringen kommer i höst att leda hela EU:s arbete och har därför enligt vår mening ett särskilt ansvar för att hela Europa minns och firar den våg av frihet som sköljde in över vår kontinent frihetsåret 1989.

Kanske ter sig detta en aning avlägset när flera av de forna kommuniststaterna idag är medlemmar både i EU och i Nato. Men just därför är hågkomsten och firandet så viktigt!

I många EU-länder kommer detta att firas stort i höst. Det är bra. Men om Sverige, som regeringen slagit fast, på allvar ska tillhöra EU-samarbetets kärna borde vi som ordförandeland också ta initiativ för att göra frihetsåret 1989 till ett gemensamt europeiskt minne. Vår historia är även en gemensam europeisk historia där nationernas öden är bitar av en större mosaik. Som ordförandeland har vi inte bara möjlighet, utan också skyldighet, att visa detta. För det är vår regering som i höst har att förvalta en av denna mosaiks allra vackraste och viktigaste bitar – demokratiseringen av stora delar av Europa.

Det är värt en hyllning utöver högtidstalen på Europadagen den 9 maj. Sverige bör därför i höst samla Europas ledare kring ett gemensamt högtidlighållande av frihetsåret 1989. En konkret manifestation skulle kunna vara tillkomsten av ett europeiskt ”forum för levande historia” i form av en vetenskaplig fond för forskning om kommunismens och nationalsocialismens offer.

Den kedja av händelser som inleddes 1989 och som två år senare ledde till Sovjetunionens kollaps är en av vår tids viktigaste samhällsförbättringar. Såren efter två världskrig kunde slutligen börja läkas och EU:s fyra friheter för flödet av människor, varor, tjänster och kapital kom efter EU-utvidgningen 2004 nästan hela Europa till del. Men trots framgångarna råder det ingen brist på arbetsuppgifter för EU.

På en del områden behövs fördjupning. Det gäller kanske särskilt i utrikes- och säkerhetspolitiken (inte minst behovet av ett gemensamt agerande för att möta den sorgliga utvecklingen i ett alltmer auktoritärt Ryssland). I andra sektorer – inte minst jordbruket – krävs liberala reformer bort från skadliga regleringar. Den ekonomiska disciplinen måste stärkas om valutasamarbetet ska fungera, samtidigt som den internationella, ekonomiska krisens verkningar medför allvarlig påfrestning på det goda samarbete mellan länder som utgjort grunden till de senaste decenniernas välståndsökningar. Dessa destruktiva krafter måste mötas av mer samarbete och fortsatt integration så att vi står bättre rustade efter krisen än innan.

Inför dessa utmaningar bör vi medborgare ta vårt ansvar och göra det som våra förfäder i Europas länder så länge drömde om – använda vår frihet och rösta i valet till Europaparlamentet den 7 juni. Det var ju trots allt att just rösta fritt som man enades om att låta polackerna göra för 20 år sedan.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner