Print Friendly

Erin E Jucker-Fleetwood; Inflationen i Storbritannien

Av Redaktionen | 31 december 1973


1973


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ERIN E JUCKER-FLEETWOOD:
Inflationen i Storbritannien
Doktor Erin E Jucker-Fleetwood
belyser i denna artikel, som är daterad
mitten av mars i år, de svåra problem som
den brittiska regeringen har att lösa för
att bemästra inflationen. I november
infördes en tvångslag i detta syfte. Den
andra etappen av lagens genomförande
påbörjas nu samtidigt som en 10-procentig
mervärdeskatt införes. Läget på arbetsmarknaden är oroligt och risken för ytterligare vilda strejker stor. Dock menar
författaren att varken Labour eller Tories
f n vill framtvinga ett nyval, då de
senaste fyllnadsvalen visat väljarnas
missnöje med båda partierna.
”Det parti som lyckas vinna andra etappen
av genomförandet av pris- och inkomstlagen kommer att regera landet under
många år framåt”. Detta generella konstaterande gjordes tidigt i mars månad och
är utan tvivel ett sätt att se på den konflikt, som för närvarande utspelas i Storbritannien.
Sjukhusen saknar lakan och kirurgerna
handskar. Hem och fabriker får ingen
eller endast begränsad gastillförseL Det
råder närmast kaos i fråga om järnvägarna, speciellt i London-området. Den brittiska regeringen har i motsats till den amerikanska inget stöd av fackföreningarna
när det gäller att bekämpa inflationen.
Regeringen beslöt i höstas vidtaga drastiska åtgärder för att få kontroll över inflationen. Detaljhandelspriserna hade stigit med 70z % på tio månader och lö-
nerna steg med 16 % på ett år. Eftersom
förhandlingarna med fackförbunden, brittiska industriförbundet och regeringen
hade brutit samman måste regeringen ensam ställa sig bakom beslutet.
Pris- och lönestopp
Det första steget var en nedfrysning av
priser och löner från den 6 november, vilken blev total med undantag för färska
livsmedel och importerade råmaterial.
Lönestoppet skulle vara till slutet av mars
månad, medan pris- och hyresstoppet skulle gälla till slutet av april. Detta senare
datum var betydelsefullt, då mervärdeskatten på 10 % införes den förste april. I
Storbritannien är livsmedel, hyror, transporter, barnkläder och åtskilliga andra
varor undantagna från mervärdeskatt, vilket i själva verket gör mervärdeskatten till
en progressiv skatt. Sträng kontroll kom~
mer att utövas under introduktionsperio.
den, då man härigenom hoppas kunna
motverka att vinstmarginalerna ökas, vilket var fallet då man övergick till decimalsystemet.
Då såväl köpskatten som arbetsgivaravgiften (selective employment tax) avskaffas i och med att mervärdeskatten införes,
kommer den totala prisförändringen att
understiga en procent.
Man hade knappt hunnit införa prisstoppet förrän världshandelspriserna på
såväl livsmedel som råmaterial – vilka
båda grupper ju undantagits från prisstoppet – började stiga. Detaljhandelsprisindex steg till och med snabbare än tidigare; livsmedelspriserna ökade nästan dubbelt så snabbt som levnadskostnadsindex.
Under prisstoppets första två månader steg
grosshandelspriserna för oxkött med över
40 %, för lammkött med 50 % och för
fläskkött med 6 %. Livsmedel som skulle
kunna ersätta köttet – som fisk, ägg och
ost – ökade också väsentligt i pris eller
hade inte sina säsongsmässiga prissänkningar. Livsmedelsindustrin fick officiell
tillåtelse att höja vissa av sina priser. Till
och med männen blev fullt medvetna om
att matpriserna hade stigit.
Sådan var situationen när den andra
fasen av pris- och inkomstlagens genomförande offentliggjordes, först i ett ”White
paper” den 17 januari och sedan som svar
på kravet att få en mera detaljerad information i ett ”Green paper” i slutet av
183
februari. Den fortsatta debatten i parlamentet och överläggningarna inom regeringen kan komma att påverka pris- och
lönelagen. Det slutliga lagförslaget skall
framläggas före mars månads utgång och
lagen skall gälla i tre år.
Denna andra etapp ägnar större uppmärksamhet åt priserna än åt lönerna.
Högljudda krav på priskontroll har framförts från brittiska LO. Dagen efter framläggandet av pris- och lönelagen ingicks en
ekonomisk överenskommelse mellan Labour och brittiska LO. Överenskommelsen
gick ut på permanenta subsidier för alla
bas-livsmedel (mjölk, bröd, socker, kött
och potatis) och transporter, medan lö-
nerna skulle lämnas helt fria. Labours
partiledare, mr Wilson, förklarade efteråt
att om priserna stabiliserades skulle arbetarna framföra moderata lönekrav.
Den andra etappen medger en ökning
på l .C i veckan plus 4 % på medellönen.
Den maximala ökningen är 250 .C per år
eller 4,81 .C per vecka. Ökningarna väntas
uppgå till 8-10 %på grund av bl a löneglidning och övertidsarbete. Det är olagligt
att strejka mot lönelagen.
U tdelningarna begränsas till 5 % med
undantag för bl a investeringsbolag.
Omfattande kontrollapparat
Priskontrollen skall tillämpas så att nettovinstmarginalerna inte skall överstiga det
bästa av de fem sista åren före l april
1973. Grosshandeln, detaljhandeln och all
distribution måste hålla bruttovinsten på
samma nivå som under senaste räkenskapsåret bortsett från arbetsgivaravgiften.
184
Endast halva löneökningen får slå igenom i prishöjningar, vilket innebär att industrin tvingas absorbera betydande kostnader. Om inte ”särskilda omständigheter”
råder, får man endast ta hänsyn till de
kostnadsstegringar som ägt rum efter den
30 september 1972. Då det brittiska industriförbundet har räknat med en femprocentig kostnadsökning under året, har
många stora företag redan absorberat stora kostnadsökningar. Detta faktum tillsammans med pressen på vinstmarginalerna
väntas ha en negativ effekt på investeringsviljan.
Tekniskt sett är hela systemet uppbyggt
på företagens omsättning på hemmamarknaden eller antalet anställda. Större företag skall avisera prishöjningar 42 dagar i
förväg. Detta gäller i runt tal 200 företag.
Alla löneuppgörelser, som omfattar mer än
500 arbetare, skall också anmälas i förväg.
Medelstora företag skall rapportera prisoch löneuppgörelser, medan mindre företag endast behöver göra interna noteringar
härom.
Betydande områden är undantagna från
priskontroll, nämligen färska livsmedel,
importvaror, internationellt överenskomna
priser, auktionsförsäljningar och begagnade varor med undantag för bilar sålda
genom bilfirmor. En särskild livsmedelskommitte skall emellertid kontrollera priserna på smör, socker, djupfrysta grönsaker, produkter från livsmedelsindustrin
och drycker.
Systemet – som är mycket detaljerat –
skall skötas av en lönenämnd och en priskommission. Ordförandena och vice ordförandena har nyligen utsetts och noga
utvalts med tanke på deras politiska neutralitet gentemot eller t o m vänskapliga
relationer till brittiska LO. På detta sätt
försöker regeringen leva upp till sin öppet
deklarerade avsikt att samaxbeta med LO.
Det avgörande problemet för lönenämnden – och delvis det problem som ligger
bakom de nuvarande strejkerna – är att
”anomalier både inom och mellan grupperna av anställda” förekommer och är
svåra att ta itu med även utan de fastställda lönegränserna.
Vice ordföranden i lönenämnden har i
uppdrag att särskilt ägna sig åt dessa fall.
Man tycks avse att lösa dessa problem
under den tredje etappen, som skall träda
i kraft i november. Det ekonomiska klimatet såväl som stämningen på arbetsmarknaden kommer att vara av avgörande
betydelse för lönenämnden och priskommrsslOnen.
Budgetproblem
Den ”neutrala” budget, som lades fram
den 6 mars, förutser en produktionsökning
med 5 % – vilket kanske är optimistiskt
– och ett underskott i betalningsbalansen
på 470 miljoner ~’ jämfört med andra
prognoser vilka räknar med 900-1 000
miljoner ~ vid denna tillväxttakt.
Lånebehovet är ännu mera allvarligt.
Det beräknas till 4,4 miljarder ~ för åren
1973-74. Då 1,6 miljarder ~ gäller lån
och transfereringsbetalningar utgör nettolånebehovet 2,8 miljarder ~- Finansministern har aviserat två emissioner av guldkantade statsobligationer. Om dessa kommer att få framgång kommer de att dra åt
sig sparande från den privata sektorn. Det
är nästan omöjligt att finansiera hela lånebehovet på detta sätt; sedeltryckning kommer säkert att äga rum. Detta är troligt
men ej förenligt med en anti-inflationspolitik. Har man tur kommer sedeltryckningen att bli mindre än i fjol.
Budgetarbetet har pågått i månader,
och budgeten kunde inte ändras i sista minuten med anledning av den internationella ekonomiska krisen. Troligen blir det
nödvändigt med en höstbudget.
Psykologiskt sett har den nyligen framlagda budgeten gjort mycket litet för att
förbättra situationen. skattereformen kommer att ge 300 miljoner ~ ”till de rika”,
något som kritiserats av Labour och fackföreningsrörelsen. Detta beror framför allt
på att inga större förändringar genomförts
vad beträffar stöd till familjerna, vilket
kulle ha kunnat kompensera de stigande
matpriserna. Då bidragen utbetalas till
modern men betalas skatt för av fadern,
minskar en ökning av dessa bidrag i själva
verket nettolönen – vilket i sin tur kan
medföra krav på högre löner. Pensionerna
skall höjas till hösten och ett antal andra
sociala förmåner har stigit med 570 miljoner f.. Detta var emellertid inte tillräckligt
för att dämpa kritiken från de mera militanta fackföreningarna.
strejkrisken ökar
Någon fredlig väg ut ur svårigheterna
finns inte. FöP första gången är en majoritet av fackföreningsledarna så militant att
185
de tror att regeringen kan och skall fällas
med hjälp av fackföreningsrörelsen. Den
efterföljande Labour-regeringen skulle sedan tvingas acceptera dess villkor.
Denna attityd delas antagligen inte av
majoriteten av medlemmarna och är inte
heller realistisk politiskt sett. Majoriteten
av Labour-partiet är moderat men har –
med få undantag – inte gjort något för
att stoppa glidningen mot vänster under
brittiska LO :s inflytande. Efter de senaste
fyllnadsvalen, vilka så klart visade valmanskårens missnöje med båda partierna,
är Labour säkert lika angeläget att undvika allmänna val som Tories.
Fackförbundens beslut vid den extra
kongressen i början av mars om en endagsstrejk är ett symptom på situationen.
Ett mer påtagligt uttryck är de åtgärder
som gasverks- och sjukhusanställda samt
lokförare vidtagit. Det är helt klart – och
varje nytt uttalande från regeringens representanter understryker det – att regeringen inte kan tillåta att en enda strejk
gentemot denna andra etapp lyckas. Arbetarna kan därför komma att trappa upp
sina militanta åtgärder ytterligare innan
de tröttnar till följd av stora förluster bl a
i övertidsersättning. Fackföreningarna har
genom sina aktioner försökt tillförsäkra sig
allmänhetens stöd för sina lönekrav, vilka
alla överstiger normerna för etapp två.
Fastän allmänheten är irriterad eller t o m
förbittrad över fackföreningarnas agerande, har man hittills accepterat att man förlorar mindre på grund av strejkerna än på
grund av inflationen.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner