Print Friendly

Ella Tengbom-Velander; vad innebär privatisering

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ELLA TENGBOM-VELANDER:
Vad innebär privatisering?
Kommunerna behöver spara men kravet
pa service är stort. Svensk Tidskrift har
vänt sig till ett antal kommunal- och
landstingspolitiker för att f å del av deras
initiativ till lösningar av detta problem.
Serien inleds med Ella TengbomVelander i Helsingborg. Hon
understryker att det moderata kravet på
kommunalt skattestopp är ännu mer
angeläget nu då den socialdemokratiska
regeringen på 11/2 år genomfört
skattehöjningar på i snitt 6500 kronor
per hushåll. Den statliga
detaljstyrningen är dyrbar.
statsbidragen leder också till att man
snarare söker största möjliga bidrag än
den bästa och effektivaste lösningen.
Ella Tengbom-Velander är andra vice
ordförande i Moderata samlingspartiet och ordförande i partiets kommunala samrådsgrupp. Hon var ordfö-
rande i Helsingborgs kommunstyrelse
1977-82.
Av många skäl bemödar sig i dag alla
kommunalpolitiker med det minsta ekonomiska medvetande att klara kommu- . nens ekonomi utan skattehöjningar och
redan denna ambition kräver ansträngning. Vill man dessutom se till att den
service, som kommunen av tradition eller lagstadgad plikt tillhandahåller, kvalitativt motsvarar rimliga anspråk krävs
dessutom fantasi och nytänkande.
Vi moderater driver både kravet på
kommunalt skattestopp och kommunal
O-tillväxt, dvs den totala volymen av
verksamheten skall inte öka. Detta leder
till att nödvändig utökning i service på
grund av befolkningsförändringar eller
andra legitima skäl måste klaras inom de
ramar som ett oförändrat skatteuttag
ger. Önskvärda förbättringar på ett område måste motsvaras av effektivisering
eller reducering på andra områden. Målsättningen är tuff men möjligheterna är
stora och varierar naturligtvis från kommun till kommun. Men vi moderata kommunalpolitiker känns nog igen i alla kommuner på våra återkommande förslag om
åtgärder för att nå våra mål.
.. . prövning av möjlighet att anLita entreprenör måste ske vid
igångsättning av varje ny verksamhet . ..
Vi måste vara på det klara med att det
inte bara är kommunerna som måste tänka i ekonomiska termer. Pressen på de
enskilda hushållen är ändå större och
värst har barnfamiljerna det. De statliga
skattehöjningar (sammanlagt 42 olika
206
skatter) som den socialdemokratiska regeringen genomfört under l 1/2 år innebär 24 miljarder eller 6 500 i genomsnitt
per hushåll. Det har försämrat de enskildas ekonomi och skärper ytterligare
tvånget att hålla tillbaka kommunernas
skatteuttag från sina invånare.
Småföretag ger billigare service
I detta läge är det mer angeläget än nå-
gonsin att den kommunala servicen är av
så god kvalitet som möjligt och att kostnaderna i görligaste mån begränsas.
Samtidigt som den kommunala expansionen hålls tillbaka måste den enskilda
sektorn stimuleras att tillhandahålla en
utökad service, som kan bli både personligare, mera medmänsklig och effektivare än service i kommunal regi. Service är
en verksamhet som drivs bäst som små-
företag. Det ger mindre administration.
ingen byråkrati och viktigast av allt den
enskilde småföretagaren anpassar sin
verksamhet till sina kunder, till människans behov. Den egne företagaren använder sin uppfinningsrikedom och tar
egna initiativ för att förbättra sin verksamhet. Det kan avse hårvård eller fotvård åt pensionärer i servicehus, kioskverksamhet eller blomförsäljning vid
sjukhus, städning, tvätt m m. Ingen tror
väl att man tvättar bättre i kommunal
regi än i ett privat tvätteri.
Privatisering uppfattas ibland som liktydigt med att hela kostnaden skall betalas av den enskilde och veropen hörs att
moderaterna med sitt tal om privatisering vill nedrusta vår sociala service. Låt
oss klart slå fast att privatisering av en
verksamhet i sig inte innehåller ett ståndpunkttagande till frågan om hur den skall
betalas. Ett litet sjukhem drivet i privat
regi kan bjuda en varmare personlig omvårdnad och samtidigt vara billigare i
drift än en stor landstingskommunal
vårdinrättning oberoende av vem som
betalar för patienternas vård . Det avgö-
rande blir att den service som tillhandahålles är den bästa tänkbara och att den
produceras till lägsta möjliga kostnad.
Det ger bLittre utrymme i ett pressat ekonomiskt läge antingen den enskilde betalar det direkt eller via skattsedeln. Bättre
och effektivare i enskild regi kan man
driva inte bara sjukhem. Det gäller
lunchservering i personalmatsal, gräv·
ning av dike. trädgårdsanläggning osv.
Man kan däli’ör kräva av alla förvalt
ningar i en kommun att de inte bara vid
byggnadsarbete infordrar anbud och letar fram den billigaste entreprenörel
utan att så sker vid alla anläggningsarbeten. ledningsdragningar och andra arbeten för att pröva om entreprenaduppdra&
blir effektivare än att arbetet utförs 1
kommunal regi. Samma prövning av
möjlighet att anlita entreprenör måste
ske vid igångsättning av varje ny verk
samhet eller omläggning av befintlia
verksamhet. Efterhand bör också på.
gående verksamheter analyseras för an
finna om de helt eller till vissa delar kaa
utföras på fördelaktigare villkor i enskiW
regi än i nuvarande kommunala regi.
Släpp in föreningarna
Inom fritidssektorn finns ofta möjlig
att få större engagemang i föreningsli
med deras stora ideella intressen gen
att låta föreningar själva överta drift
exempelvis idrottsanläggningar. Det
gälla ridhus, . rackethallar, utomh
banor, sporthallar osv. En hembygdsförening som får ta hand om en gammal
byggnad kan göra mycket både för att
bevara en fin miljö och skapa önskvärd
samlingsplats för sin bygd. Sådana projekt, som i kommunal regi skulle kräva
orimliga kostnader för upprustning och
drift, kan få fina lösningar om man låter
enskilda eldsjälar engagera sig och sin
omgivning.
l Helsingborg har vi just inom föreningslivet många goda exempel på hur
betydande resultat kan nås genom enskilda initiativ. Kommunal borgen har
hjälpt racketsporten att i stiftelseform
bygga en länge önskad stor sporthall.
Många klubbstugor och träningsområ-
den för olika sportgrenar har tillskapats
med något bidrag vid uppbyggnaden,
men sedan klaras driften med medlemmarnas eget arbete.
Städning är en dryg kommunal utgift.
Omläggning till dagstädning har reducerat kostnaderna och med borgerlig majoritet drev vi igenom entreprenadstädning i en nybyggd skola. Det gav oss en
billigare städning och ett värdefullt jämförelseobjekt som ledde till att städkostnaderna vid förhandlingar kunde pressas
även i andra städområden.
Minska den statliga styrningen
Enligt min uppfattning finns det många
olika områden där vi ute i kommunerna
kan finna effektiva och praktiska lösningar kanske efter okonventionella metoder. Första förutsättningen är att vi får
frihet att söka våra lösningar utan statlig
styrning. Kommunala förtroendemän
har tillräckligt ansvar för att inte behöva
föreskrifter om utformning av alla detaljer i skolor, daghem, duschar, vilrum,
207
hissar och allt vad det är. Ibland blir
ombyggnader och bevarande av värdefull äldre bebyggelse omöjlig just på
grund av sådana detaljkrav. Framförallt
inom byggsektorn leder normer och lå-
nevillkor till kostnadsfördyringar och
byråkrati som också skall betalas.
Framförallt inom byggsektorn Leder normer och Lånevillkor till
kostnadsfördyringar …
Säreget nog blir också statsbidragen
kostnadsstegrande. De specialdestinerade bidragen kräver detaljkontroll från
statliga myndigheter och blir dyrbara att
administrera. Dessutom leder de till
mindre kostnadsmedvetande hos mottagaren. Man söker inte efter den bästa
och effektivaste lösningen utan efter
största möjliga bidrag.
Kring vår strävan att effektivisera och
rationalisera den kommunala verksamheten, att icke acceptera kommunal
skattehöjning och att kräva mindre statlig styrning av kommunerna uppfattar
jag att det numera råder en klar borgerlig
samstämmighet. Naturligtvis finns det
divergerande uppfattningar i vissa frågor
men ideologiskt står idag de tre borgerliga partierna varandra så nära att jag bedömer förutsättningarna goda för ett gemensamt ansvarstagande. Ute i kommunerna är det nog ofta lättare att samarbeta kring de många praktiska frågor som
överväger. Min personliga erfarenhet
gör mig optimistisk inför möjligheten att
nå ett gott borgerligt samarbete i de flesta kommuner.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner