Print Friendly

Det våras för patafysiken

Av Martina Stenström | 30 april 2015

De inbillade lösningarnas vetenskap, patafysiken, introducerades i slutet av 1800-talet i pjäsen Kung Ubu. Den förekom 1900-talets postmodernistiska filosofi. Tydliga likheter finns också med fallet Quick där empiri bytts ut mot insikt.

Far_UbuKung Ubu är den franska dramatikern Alfred Jarrys absurdistiska debut från 1886. Här stiftar vi bekantskap med Far Ubu, en vansinnig figur som blir envåldshärskare i Polen. Pjäsen har visat sig vara en profetia om 1900-talets tyranni. I dramat introduceras begreppet patafysik, ”de inbillade lösningarnas vetenskap, som symboliskt tillerkänner tingen de egenheter dessa ådagalägga genom sin verkan”. Av detta är naturligtvis Far Ubu en trogen anhängare.

Patafysiken förekom det efterföljande seklets postmoderna filosofi och förärades ett institut i Frankrike 1949. Vid det Patafysiska Kollegiet har Jarrys pseudovetenskapliga idéer om självbekräftande hypoteser traderats in i samtiden via namn som Eugene Ionesco, Joan Miró och Marcel Duchamp. Sedan 1970-talet finns en filial i Sverige, Vestrogotiska Patafysiska Institutet som håller till på Rönnells antikvariat i Stockholm.

Samma år som Kung Ubu hade premiär i Paris öppnade den österrikiske läkaren Sigmund Freud en klinik i Wien och formulerade idén om psykoanalysen. Det är teorin om att omedvetna och bortträngda önskningar, föreställningar eller minnen skapar en inre konflikt och genom öppna samtal och fria associationer kan dessa föras till medvetandenivå. Psykoanalytikerns uppgift är att tolka samtalet; genom insikt och förståelse för orsaken till det psykiska lidandet kan patienten frigöras från sjukdomens bojor. Freuds inflytande på vår idévärld kan inte underskattas och återfinns i både sjukvård och samhällsliv. Trots att teorierna saknar vetenskaplig förankring. Det finns en anledning till att utbildningen av psykoanalytiker inte bedrivs vid universiteten; det är de inbillade lösningarnas vetenskap.

Torsdagen den 16 april blev Sture Bergwall, mer känd som Thomas Quick, utskriven från den rättspsykiatriska kliniken på Säter. Bergwall hade erkänt och dömts för åtta mord för att sedan frias från samtliga – den sista domen ogiltigförklarades 2013. Bevisföringen i mordrättegångarna baserades på den information som framkom under terapi inspirerad av psykoanalys. Exempelvis förklarades felgissningar av Bergwall vara symptom på ”bortträngningar”. Dåvarande justitiekansler Göran Lambertz inledde 2006 en personlig kampanj för att domarna mot Bergwall skulle kvarstå, trots att fakta frikände honom.

I en intervju med P1 Morgon svarar Lambertz, i dag justitieråd i Högsta Domstolen, på frågan om han verkligen läst underlaget ”Jag tycker det är en så dum sak att diskutera hur många sidor man har läst. Därför det spelar ingen roll. Det viktiga är att man förstår det.” (P1 12/12-14). Det våras för patafysiken. Begreppet ”fakta” ges en ny innebörd när empiri byts ut mot insikt. En vecka efter frikännandet tillkännagav Bergwall på en presskonferens att han stämmer Lambertz för brott mot mänskliga rättigheter. Rollerna har bytts, den åklagade åklagar.

Varför inte utse Lambertz till hedersdoktor i patafysik, för skicklig spridning av de inbillade lösningarnas vetenskap i Far Ubus anda? Förfarandet under de senaste nio åren hör inte hemma i en rättsstat, utan bör betraktas som ett absurdistiskt konstprojekt.

Martina Stenström är student på marknadskommunikationsprogrammet (IHR).

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner