Print Friendly

Den Sociala Pelaren: EU hotar Den Svenska Modellen

Av Anna-Karin Hatt | 3 november 2017


Läs mer om vår serie om den Sociala Pelaren

Vill regeringen driva den svenska modellen i graven? För det är precis vad prestigeprojektet att införa en social pelare riskerar att göra, skriver Anna-Karin Hatt.

Den svenska regeringen har med stöd av LO och Liberalerna gjort det till ett svenskt prestigeprojekt att vara med och driva igenom en social pelare inom EU. Föreslaget till social pelare skulle inte bara leda till större regelkrångel för företag, minskad tillväxt och färre arbetstillfällen i EU och Sverige. Utan även att den svenska arbetsmarknadsmodellen där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren på arbetsmarknaden riskerar att gå i graven och ersättas med lagstiftning.

Den 26 april 2017 antog EU-kommissionen det utlovade förslaget om den europeiska pelaren om sociala rättigheter. Förslagen i den sociala pelaren får två resultat. Tvångsanpassning av arbetsmarknadsregleringen över hela EU och ökad regelbörda för människor, företag och stater.

EU och Sverige står inför stora utmaningar. Globaliseringen, digitaliseringen och migrationsströmningar gör att vi behöver vara bättre än någonsin. Företagens möjligheter att konkurrera på en alltmer global marknad är avgörande för att EU ska kunna behålla – och öka – sitt välstånd.

Syftet med pelaren är att minska skillnaden i arbets- och levnadsförhållandena för medborgarna i EU:s olika medlemsstater. Pelaren i dess nuvarande form innehåller dock inga förslag för att stärka tillväxten och därmed öka välstånd för medborgare med lägre levnadsstandarder. Istället finns i dagsläget bl.a. förslag till en Europeisk minimiinkomst och harmonisering av anställningsskyddsregleringen inom EU. Skulle den sociala pelaren bli verklighet innebär det att EU tar ett första steg mot ett detaljerat och omfattande regelverk för arbetsmarknads- och välfärdspolitik.

Men dagens sociala problem i Europa beror inte på avsaknad av arbetsmarknadsreglering och andra sociala rättigheter, utan på bristen av global konkurrenskraft.

För svensk och nordisk del innebär pelaren inte bara ett hot mot tillväxten, konkurrenskraften och arbetstillfällen, utan hela den svenska arbetsmarknadsmodellen står på spel. En modell som innebär att löner och anställningsvillkor förhandlas av fack och arbetsgivarförbund. Och där politikens inflytande är begränsat.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har fungerat förhållandevis väl. Resultatet av modellen är reallöneökningar de senaste tjugofem åren, branschanpassade kollektivavtal och förmåga till en tämligen snabb anpassning vid ändrade förhållande, till exempel vid finans- och skuldkrisen 2008-2009.

Det räcker dock inte att EU-direktiv i kölvattnet av den sociala pelaren införs i kollektivavtal. Utan då krävs lagreglering eller att riksdagen väljer ut ett eller flera kollektivavtal och gör dem till lag, så kallad allmängiltigförklaring av kollektivavtal.

För svensk del är därför det troliga scenariot att EU:s kvarnar maler ner den svenska modellen med bland annat 3 060 sidor fransk arbetsrätt. Då får vi ökad överstatlighet från Bryssel och EU-lagstiftning istället för branschanpassade avtal mellan parterna på arbetsmarknaden.

Regeringen säger sig ofta värna den svenska partsmodellen. Samtidigt ställer sig regeringen i frontlinjen för en social pelare som av allt att döma kommer att göra det omöjligt att behålla just den partsmodell som regeringen säger sig värna.

Anna-Karin Hatt är VD för Almega

Läs mer om vår serie om den Sociala Pelaren

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner