Print Friendly

De nya Moderaterna och kyrkopolitiken

Av Gustaf Björck | 2 september 2011

Moderaternas besked att partiet ska lämna kyrkopolitiken är en klar överdrift, förändringen som i verkligheten görs är snarast kosmetisk. De nya Moderaterna borde börja med att på allvar lösgöra Svenska kyrkan från staten. Det skriver Gustaf Björck.

Foto: Svenska kyrkan

2007 sade sig moderaterna vilja klippa alla politiska band till Svenska kyrkan. Fredrik Reinfeldt gjorde ett utspel av saken men i verkligheten blev det intet av. Det var en slö kyrkosax Reinfeldt hade när han skulle klippa banden.

Nyligen kungjordes än en gång förslaget från Moderaternas partistyrelse att Moderaterna skulle lämna kyrkopolitiken. Ganska snart visade det sig dock att även detta utspel var en aning överdrivet. Det nya är bara att man inte avser att ställa upp med en nomineringslista under namnet ”Moderaterna”. Däremot önskar man att en ny nomineringsgrupp bildas genom vilken moderater kan kandidera, främst kanske till vad som utgör Svenska kyrkans högsta beslutande församling, kyrkomötet.

För Moderata Samlingspartiet utgör detta förslag en viss förändring. För Svenska kyrkan är förändringen snarast kosmetisk; det är ju fortsatt frågan om en lista av moderater vilkas mandat ytterst kommer från det parti i vilket de är medlemmar. Om denna lista kallas ”Moderaterna”, ”Moderater i Svenska kyrkan (misk)”, eller något annat, gör naturligtvis i sak en ganska liten skillnad.

I sin debattartikel skriver Sofia Arkelsten och Hans Wallmark att denna förändring är viktig för Moderaterna, bland annat därför att inget samfund skall ha en särställning i partiet. Detta är måhända en klok slutsats som man har dragit, men den reser frågetecken i förhållande till vilka Arkelsten och Wallmark blir svaret skyldiga.

Om nu Svenska kyrkan inte skall anses inta en särställning inom Moderaterna, varför skall då Svenska kyrkan inta en särställning i Sverige och i förhållande till staten och övriga samfund? Så är nämligen sakläget. Svenska kyrkan skildes från staten år 2000, brukar det heta, men riktigare är att hennes relation till staten förändrades. Fortfarande regleras Svenska kyrkans liv och verksamhet av den lag, Lagen om Svenska kyrkan, som Riksdagen fattade inför den så kallade separationen. På ett absurt sätt regleras i denna lag vad Svenska kyrkan är och hur hennes verksamhet skall bedrivas. I ytterligare några avseenden, exempelvis begravningsväsendet, fungerar Svenska kyrkan alltfort som statlig myndighet.

De nya Moderaterna skyggar därför för det verkliga problemet. Moderaterna, som tillsammans med övriga Allianspartier, innehar regeringsmakten, borde därför börja med att på allvar lösgöra Svenska kyrkan från staten. Det vore ett både redigare och rådigare ingrepp, än att som nu, säga en sak och göra en annan. Det nu föreslagna beslutet innebär nämligen inget annat än att Moderaterna som parti fortsatt avser att vara med och peta i Svenska kyrkans förehavanden. På sin höjd är detta en förnyelse på ytan, en repa i den fernissa av partipolitik som kvävande omger Svenska Kyrkan. (SNB)

Gustaf Björck är präst i svenska kyrkan.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner